Finansiell analys av Göteborgs kommun

Göteborgs kommun redovisade ett strukturellt resultat på 180 mkr för år 2015. De ekonomiska marginalerna för nettokostnader jämfört mot skatteintäkter minskade därmed ytterligare och bedöms fortsatt vara låga med tanke på de finansiella utmaningar Göteborgs Stad står inför. Resultatet på sista raden var 824 mkr och i detta räknas poster av engångskaraktär med. Investeringsvolymen var i nivå med föregående år men under de senaste åren har en mindre ökning skett vilket är en följd av påbörjad stadsutveckling av stora mått.

I detta avsnitt görs en finansiell analys av Göteborgs kommun. Med Göteborgs kommun avses nämnderna och öviga poster inom den skattefinansierade verksamheten. Diagrammen nedan visar utfall över en tioårsperiod för att ge en bild av utvecklingen över tid och möjlighet till en grov trendbedömning. Analysen däremot har fokus på utvecklingen under verksamhetsåret som gått och de närmast föregående åren.

Årets resultat och resultatutveckling
Göteborgs kommun redovisade ett resultat på sista raden på 824 mkr för 2015. Men för att analysera vad resultatet står för i ett längre perspektiv och i jämförelse med tidigare år är det viktigt att eliminera engångsposter av olika slag. Därför exkluderas så kallade extraordinära poster och jämförelsestörande poster liksom realisationsvinster vid fastighetsförsäljning och eventuell utdelning från bolag för att få fram det underliggande löpande driftresultatet.
Diagrammet ovan som är rensat från nämnda engångsposter visar att Göteborgs kommun har redovisat positiva driftresultat över en längre tid. Årets strukturella resultat var 180 mkr vilket är något lägre än föregående års resultat. Relateras resultatet till storleken på skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgick detta till 0,7 procent. Under den senaste fem åren har Göteborg kommun haft ett genomsnitt på 2,0 procent och en fallande trend noteras för måttet.

Skatte- och nettokostnadsutveckling
Överskott i resultaträkningen betyder att den samlade verksamhetens nettokostnader varit lägre än skatteintäkterna. Skatteintäkterna ökade under 2015 med 4,8 procent vilket är något högre än de närmast föregående åren som haft en ökningstakt på 3 till 4 procent. Under motsvarande period ökade de strukturella nettokostnaderna med 4 till 6 procent per år. Ökningen för 2015 var 5,1 procent. Diagrammet ovan visar att skillnaden mellan skatteintäkterna och verksamhetens nettokostnader minskat under de senaste åren. Analys av det strukturella resultatet visar att de ekonomiska marginalerna är små med tanke på de utmaningar Göteborgs Stad står inför vad gäller stadsutveckling med stora investeringsbehov och ökade kostnader till följd av demografisk utveckling.

Analysgrunder























Begreppet extraordinära poster används ytterst sällan, men under 2013 och 2014 har de tekniska effekterna av genomförd omstrukturering av bolagssektorn definierats som extraordinära händelser.Eventuell utdelning från bolag redovisas i resultat exklusive extraordinära poster. 2014 är det enda år under 2000-talet som möjligheten att använda utdelning från bolag (226 mkr) nyttjats. Under 2015 erhöll kommunen 171 mkr i återbetalda försäkringspremier från AFA, vilka redovisas som en jämförelse-störande post. Avsättning för infrastrukturprojektet för nedsänkning av E45 har justerats genom upplösning och indexering på totalt 28 mkr. Inom ramen för den utvecklingsfond som skapades i bokslutet för 2012 genomfördes under 2015 särskilda åtgärder till en omfattning av 120 mkr. Fonden minskades med motsvarande belopp vilket innebar att resultatet för 2015 inte påverkades av dessa åtgärder. Under 2014 redovisades jämförelsestörande post för avsättningar medfinansiering av statliga infrastrukturåtgärder motsvarande –472 mkr. Inom ramen för ovan nämnda utvecklingsfond genomfördes under 2014 särskilda åtgärder till en omfattning av 103 mkr.Även under 2013 påverkades resultat av jämförelsestörande poster, men då med en positiv nettoeffekt motsvarande 170 mkr. Dels erhöll kommunen 355 mkr i återbetalda försäkringspremier från AFA, dels medförde en förändrad diskonteringsränta att uppräkning av kommunens pensionsförpliktelser belastade resultatet med 185 mkr inklusive löneskatt.Årets realisationsvinst för fastighetsaffärer låg på 445 mkr. Fjolårets realisationsvinst var 138 mkr och motsvarande siffra för 2013 var 209 mkr. För tidigare år under 2000-talet redovisas ett genomsnitt på drygt 100 mkr per år. 
Årets intäkter och kostnader
Totalt för kommunen uppgick årets intäkter till 36,7 mdkr vilket innebär en ökning med 5,1 procent i jämförelse med föregående år. Skatteintäkterna tillsammans med den kommunalekonomiska utjämningen är den största intäktsposten på 27,0 mdkr och mellan åren ökade denna med 1,2 mdkr, 4,8 procent. Övriga intäkter i verksamheten bestående av till exempel taxor och avgifter, hyror och arrenden och bidrag ökade med nära 4 procent. Förändringen beror dels på höjda taxor, avgifter och ersättningar men även till del på ökad verksamhetsvolym.
Bruttokostnaderna för året uppgick till 35,9 mdkr, en ökning på 3,9 procent. Personalkostnaderna som är den enskilt största posten ökade mellan åren med 6,5 procent vilket dels är en effekt av fler anställa, dels en effekt av årets lönerörelse. Räknat i årsarbetare arbetad tid, som är ett mått som anger tid i produktion, var ökningen 970 årsarbetare eller 2,7 procent. Rörelsekostnaderna för verksamheten som består av bland annat kostnad för lokaler och inköp av material och tjänster ökade med drygt 7 procent. Ökade kostnader är till del en effekt av att befolkningsmängden växte under året vilket påverkade till exempel uppdragens omfattning inom vård, skola och omsorg. Inflationstakten har allmänt varit näst intill obefintlig under året men då en stor del av kommunens kostnader består av köpt verksamhet ligger det även prisstegringar i kostnadsökningen.
Utveckling av eget kapital och soliditet
 
Utveckling av eget kapital och soliditet
Göteborgs kommuns egna kapital förstärktes i och med årets resultat på 824 mkr och uppgick till 19 234 mkr per den siste december 2015. En fördubbling av det egna kapitalet skedde 2013 i och med resultateffekterna av omstrukturering av bolagssektorn (extraordinär post på 8 697 mkr). Överföring av bolagen till Göteborgs Stadshus AB var en ren koncernintern affär och är därför eliminerad i Göteborgs Stads sammanställda redovisning.
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Diagrammet ovan visar utvecklingen av soliditeten enligt den så kallade blandmodellen, där vissa pensionsförpliktelser redovisas utanför balansräkningen. Soliditeten förstärktes kraftigt 2013 i och med de nämnda resultateffekterna av omstrukturering av bolagssektorn och låg vid utgång 2015 på cirka 32 procent.
Soliditeten har minskat något sedan 2013 beroende på ökad balansomslutning genom stigande anläggningstillgångar och kortfristiga fordringar och på skuldsidan genom ökade kort- och långfristiga skulder.

Investeringar
Göteborgs kommuns samlade investeringsvolym under året uppgick till 2,2 mdkr. Det var cirka 1,4 mdkr lägre än vad som planerats i budgeten, vilket i huvudsak berodde på att projekt skjutits fram tidsmässigt. Delar av investeringsvolymerna finansieras av investeringsinkomster på 0,2 mdkr, vilket innebar att den investeringsvolym som ska finansieras av egna medel uppgick till ungefär 2,0 mdkr. Diagrammet ovan illustrerar hur investeringarna ökat över tid med viss uppbromsning i samband med lågkonjunkturen som inleddes under slutet på 2008. Den omfattande stadsutveckling som Göteborgs Stad står inför har ännu bara till del slagit igenom i redovisningen av investeringsvolymerna.
Årets investeringar, inklusive investeringsinkomster, i förhållande till kommunens bruttokostnader låg på 6 procent. Detta är en ökning från i fjol då motsvarande siffra var 5 procent och Göteborg har därmed närmat sig genomsnittet för svenska kommuner som legat på 6 till 7 procent under de senaste åren.
Merparten av årets investeringar, cirka 45 procent, gjordes inom lokaler och bostäder varav förskolor och skolor stod för 27 procent. Investeringar i infrastruktur utgjorde cirka 35 procent, VA-verksamhet omfattade 14 procent och idrotts- och fritidsanläggningar 4 procent.
Skattefinansieringsgraden av gjorda investeringar under året mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. Trots ökade nettoinvesteringar jämfört med föregående år ökade skattefinansieringsgraden till 87 procent. Orsak till det höjda värdet var att årets resultat (exklusive extraordinära poster) var starkare än fjolårets. Det är dock viktigt att notera att realisationsvinster bidrar till drygt hälften av detta resultat.



Utveckling av nettolåneskuld
Diagrammet ovan visar hur nettolåneskulden förändrats över en tioårsperiod. Nettolåneskuld definieras som internbankens upplåning minskad med vidareutlåning till bolagen och den likviditet som tillfälligt placerats i marknaden. Låneskulden åskådliggör det likvida flödet för kommunen och fluktuerar ständigt beroende på händelser i verksamheten. I stort påverkas den av driftresultatet i verksamheten, investeringsvolymen och av engångsposter. De stora och de snabba förändringarna består av exempelvis fastighetsförsäljning och när större statsbidrag flyter in eller när utbetalningar till pensionsvalet sker. Förändringar i verksamhetens omfattning och av investeringsvolymen slår inte omgående igenom likvidmässigt utan dessa blir successivt synliga i redovisningen. Trendkurvan visar översiktligt hur nettolåneskulden sjönk under 2009 och 2010 för att åter igen öka något de senaste åren. Under året ökade låneskulden med 800 mkr från 2,5 mdkr till 3,3 mdkr vilket i huvudsak är en följd av de minskade ekonomiska marginalerna.

Pensionsåtagande
Kommunens totala pensionsåtagande inkl löneskatt uppgick 2015 till 14 726 mkr varav 11 572 mkr (9 313 + löneskatt) avser åtaganden som är äldre än 1998, så kallade pensionsförpliktelserna i ansvarsförbindelsen. Denna del av pensionsåtagandet redovisas inte i balansräkning enligt kommunal redovisningslag.
För år 2015 uppgick pensionskostnaderna inklusive löneskatt till 1 576 mkr. Jämfört med 2014 ökade dessa med 80 mkr. I kostnaderna ingick bland annat utbetalning av pension från pensionsförpliktelserna i ansvarsförbindelsen med 430 mkr, avgiftsbestämt pensionssparande med 618 mkr samt avsättning till förmånsbestämd ålderspension (FÅP) med 188 mkr. Till detta kommer löneskatt med 306 mkr.

Kommunens borgensåtagande
Kommunen tecknar i vissa fall borgen för lån till de kommunägda bolagen, men även för andra externa verksamheter så som föreningar och stiftelser. Kommunens samlade borgensåtagande uppgick 2015-12-31 till 4 568 mkr, vilket är en ökning med 158 mkr i förhållande till 2014. Ökningen kan i huvudsak härledas till de egna kommunala bolagen. Borgen för föreningar minskade med 12 mkr under året. Borgensramen för idrotts- och föreningsnämnden uppgår till 250 mkr.
Kommunens borgen för pensionsåtaganden hos vissa kommunala bolag, kommunalförbund och stiftelser uppgick vid årsskiftet till 817 mkr. En ökning med 7 mkr i förhållande till 2014. Göteborgs kommun har under 2015 inte behövt infria något borgensåtagande.

Kommunalskatt
2015 var den primärkommunala skatten 21,12 procent medan landstingsskatten till Västra Götalandsregionen var 11,13 procent. Den genomsnittliga kommunalskatten i regionen var 21,25 och i landet 20,70 procent.

Utfall i förhållande till budget
Kommunfullmäktige budgeterade ett överskott på 400 mkr 2015. En förutsättning för att nå detta resultat var en utdelning av bolagsvinster på 670 mkr. Nämnderna som hade budgeterat ett underskott på 61 mkr redovisade slutligen ett överskott på 178 mkr. Budgetavvikelsen uppgick därmed till +239 mkr. Ställs resultatet mot nämndernas totala kostnader på 40,5 mdkr (inklusive kommuninterna poster) var avvikelsen 0,4 procent. Avvikelsen bedöms som måttfull i förhållande till omfattningen på nämndernas uppdrag.
I årets resultat som var på 824 mkr ingick bland annat engångsintäkter från AFA-försäkring på 171 mkr och realisationsvinster på 445 mkr som inte var budgeterade. Dessa positivt påverkande poster som redovisades centralt innebar att någon utdelning från bolagsvinster inte behövde göras.
Prognossäkerheten under året var sammantaget relativt god, vilket är en viktig parameter för stadens styrning och kontroll. Vid delårsbokslutet per augusti prognostiserades ett resultat på 600–650 mkr, vilket var en avvikelse på +150–200 mkr mot det budgeterade resultat på 400 mkr. Årets resultat som stannade på 824 mkr var i sin tur cirka 200 mkr högre än det resultat som beräknades i prognosen vid delårsbokslutet. En orsak till differensen mot augusti var att det samlade resultatet för nämnderna blev cirka 80 mkr högre än prognostiserat. Vidare redovisades cirka 100 mkr högre intäkter centralt då bland annat statsbidrag för flyktingsituationen och ökad bemanning inom äldreomsorgen bokfördes och realisationsvinster för fastighetsaffärer blev högre än tidigare beräknat.

Sammanfattande analys
Göteborgs kommun befinner sig i inledningen av ett expansivt skede. Staden växer med fler invånare, bostäder och arbetsplatser där omfattande infrastrukturprojekt är en förutsättning för tillväxten. Med ökat antal invånare ökar även på sikt storleken på den kommunala verksamheten, vilket innebär bland annat fler anställda och investeringar i nya verksamhetslokaler.
Resultatet på sista raden för Göteborgs kommun blev bättre än budgeterat och de senaste årens resultat har legat på en stabil nivå. Men denna resultatnivå har till stor del uppnåtts på grund av ökade realisationsvinster. Trenden för det strukturella resultatet har varit fallande och det framstår som lågt i förhållande till de utmaningar staden står inför. Marginalen mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkterna har minskat från 2011 och är på en nivå som ger begränsade möjligheter att möta ökade kostnader eller finansiera investeringar i samma utsträckning som tidigare.
Den finansiella utmaningen framöver ligger i att klara stadsutvecklingens höga investeringsbehov och möta ökade kostnader till följd av den demografiska utvecklingen. Ännu har inte de planerade investeringsvolymerna fullt ut fått genomslag i ekonomin då relativt stor del av projekten har skjutits fram i tid. De kommande åren planeras investeringsvolymerna öka kraftigt. En oförändrad resultatnivå riskerar medföra hög lånefinansiering av kommande investeringar som i sin tur kan leda till ökade krav på effektivisering i den löpande verksamheten.
I detta framåtblickande perspektiv framstår den, redan idag knappa, ekonomiska situationen ha begränsade marginaler. Den önskvärda resultatnivån i relation till skatteintäkterna och därmed verksamhetens omfattning behöver värderas för att säkerställa fortsatt god ekonomisk hushållning.
Det som framför allt blir avgörande för att den ekonomiska situationen ska förbli hållbar är kontroll över kostnadsutvecklingen och möjligheten att bedriva effektiv verksamhet. God framförhållning och långsiktig planering, noggrann uppföljning med fördjupade analyser tillsammans med kontroll, uppsikt och styrning av verksamheten blir än viktigare.
Nedan sammanfattas några finansiella mått med bedömning om trenden för måttet är konstant, ökande eller fallande.