Jämställdhet

Det systematiska arbetet för jämställd service har stärkts och nya verksamheter har inkluderats i arbetet.

Som tidigare år har systematiken att integrera jämställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet och verksamhetens planering, budgetering och uppföljning, varit mest utbredd bland verksamheterna i stadsdelarna. Därefter följer några fackförvaltningar och enstaka bolag. I några stadsdelar har man arbetat brett, där många verksamheter och sektorer vidareutvecklat sina metoder och systematik ytterligare. En stadsdel och två fackförvaltningar har valt samma linje, där man påbörjat arbetet med att jämställdhetsintegrera varje sektor och verksamhet. En annan stadsdel har valt att fokusera på några få sektorer som under året påbörjat eller fortsatt att jämställdhets­integrera/budgetera sina verksamheter.

Budgeten är ett viktigt styrmedel att ­fördela resurser jämlikt mellan könen
En kartläggning som genomfördes 2015 för att se hur resurser fördelats, är fastighetskontorets granskning av ansökningar för bidrag till bostadsanpassning. Denna visade att fler kvinnor än män sökt och fått bidrag, men att män både ansökt och fått anpassningar som varit mer omfattande, samt kostat mer i genomsnitt. Man kommer nu att gå vidare för att undersöka varför det förhöll sig så.
Det finns skillnader i hur kvinnor och män transporterar sig. Trafikkontoret som ansvarar för ett väl fungerande transportsystem gjorde därför en jämställdhetsbedömning av sina investeringsplaner. Den visade att kvinnor i lite högre grad än män kommer att ha nytta av de kommande planerna i staden.

Ett stort antal aktiviteter har genomförts i staden för att främja jämställdhet
Följande är ett urval av insatser som genomförts under året från olika verksamhetsområden.
Flera skolor har arbetat med medveten marknadsföring och rekrytering för att få elever av det underrepresenterade könet att söka utbildningar som har en mycket ojämn könsfördelning. Fokus har även legat på att systematiskt arbeta mot trakasserier och kränkande behandling.
Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning och en stadsdel har särskilt fokuserat på insatser för utrikes födda kvinnor, eftersom denna grupp har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden och har varit långvarigt beroende av försörjningsstöd.
I individ- och familjeomsorgen har rutiner och biståndsbeslut börjat ses över så att de åtgärder som erbjuds är likvärdiga och jämställda. Inom ramen för planen för våld i nära relationer har ett lokalt arbete i stadsdelarna påbörjats.
Kvinnor upplever större otrygghet än män i att röra sig i den offentliga miljön. Fackförvaltningar och bolag som ansvarar för stadsutveckling har upprustat eftersatta platser, torg och miljöer i anslutning till parkeringsanläggningar så att tryggheten ökar.
Bolag inom kultur- och evenemangssfären har arbetat med att få scenprogrammen jämställda och ett utbud som attraherar båda könen. Inom teatern bevakas jämställdhetsaspekterna i det konstnärliga arbetet kring vad man berättar från sina scener.

Framtidsfrågor
Jämställd utbildning och hälsa har lyfts fram på senare tid som viktiga områden att arbeta med. Även det förebyggande arbetet kring våld, kränkningar och trakasserier, med fokus på maskulinitetsnormer har fått allt större inflytande i jämställdhetsdebatten. Det är områden som är viktiga och behöver förstärkas i stadens jämställdhetsarbete de kommande åren.
En ytterligare trend i stadens jämställdhetsarbete är att andra perspektiv, såsom etnicitet och ålder, i allt större utsträckning börjar införas i jämställdhetsarbetet. Det finns utmaningar i att hantera flera perspektiv samtidigt, där risk finns för att jämställdhetsfrågorna förminskas. För att kunna erbjuda olika kvinno- och mansgrupper en bra service, behöver ansatsen vidareutvecklas.