Utbildning

Antalet barn och elever ökade i såväl förskola, grundskola, gymnasium som vuxenutbildning under 2015. I grundskolans senare år och i gymnasieskolan ökade antalet asylsökande och nyanlända elever i stor omfattning. Andelen elever som nådde målen i alla ämnen i grundskolans årskurs nio minskade jämfört med 2014. I gymnasieskolan förbättrades måluppfyllelsen jämfört med föregående år då andel elever som klarade gymnasieexamen ökade både på högskoleförberedande program och på yrkesprogram.

Utbildningssektorn omfattar samtliga verksamheter inom skolväsendet som förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning i både kommunal och enskild regi. Det innebär att verksamheten direkt berör cirka 115 000 göteborgare från barn i förskolan till elever i vuxenutbildning.

Processorienterad verksamhetsutveckling
Göteborgs Stad arbetar med processorienterad verksamhetsutveckling, som bland annat innebär en kartläggning av det egna arbetssättet. Inom utbildningssektorn har hittills tre områden kartlagts: förskolans administrativa processer, mottagande i grundsärskolan och elevhälsan. Under året påbörjades också ett arbete med att ta fram utbildningssektorns huvudprocesskarta. Kartläggningarna har särskilt använts till förbättring och utveckling av verksamheten, men i vissa fall också till upphandling och inköp av IT-stöd.

Det systematiska kvalitetsarbetet förbättrades
Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i förskolan, skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet fortsatte att gå framåt under 2015. I förvaltningarnas beskrivningar av arbetet har roller, metoder, fora, material, dokumentation och aktiviteter tydliggjorts ännu mer jämfört med tidigare år. Förvaltningarna genomförde muntliga dialoger mellan olika nivåer i organisationen, exempelvis sektorschef–områdeschef–rektor, samt mötesformer enligt en bestämd tidpunkt under året och efter en bestämd systematik. Jämfört med tidigare år var hela kedjan i det systematiska kvalitetsarbetet, från arbetslag till enhet till område och sektor, mer utförligt genomförd.
Analysen av kunskapsresultaten fortsatte att utvecklas under det gångna året. Ett utvecklingsområde som lyftes fram i samband med analysen, var att förmågan att påvisa samband mellan insats och effekt behöver utvecklas.

Granskning av kvaliteten i fristående förskolor
Enheten för fristående verksamheter är en för staden gemensam enhet för godkännande och tillsyn av fristående verksamheter inom förskola, pedagogisk omsorg och friliggande fritidshem. I enhetens uppdrag ingår också att ge information, råd och stöd till de fristående verksamheterna. Enheten som varit verksam i tre år har nu granskat samtliga fristående verksamheter i Göteborg.
Under 2015 genomförde enheten 97 tillsynsbesök och bedömningen efter genomförda tillsyner är att verksamheterna inom de granskade områdena uppfyller de krav som kan ställas på en verksamhet av god kvalitet. Under 2015 inkom 13 ansökningar om att starta förskola eller pedagogisk omsorg.
Eftersom samtliga fristående verksamheter i Göteborg nu granskats kommer den ordinarie tillsynen att se något annorlunda ut inför nästa tillsynsomgång. De förskolor som håller en mycket god kvalitet kommer att få ett kortare tillsynsbesök medan övriga förskolor kommer att få ett heldagsbesök. För att göra tillsynen mer effektiv har enheten påbörjat arbetet med att ta fram en risk- och väsentlighetsanalys som ett hjälpmedel för att bedöma tillsynens omfattning.
Regler för fristående förskola, fritidshem samt pedagogisk omsorg har uppdaterats och godkänts av kommunstyrelsen. De nya reglerna gäller från och med den 1 januari 2016.
Nettokostnaden ökade med 3,9 procent under 2015 vilket förklaras av pris- och löneökningar men också av fler barn och den fortsatta utbyggnaden av förskolan. Lundby var den stadsdel som hade den största ökningen av barn i förskoleålder. Den totala efterfrågan på förskola och pedagogisk omsorg låg kvar på samma nivå som föregående år, 86 procent. Högst efterfrågan hade Västra Göteborg med 89 procent och lägst hade Centrum med 80 procent. Detta kan förklaras av att Centrum hade en betydligt högre andel 1-åringar än övriga stadsdelar.

Satsningen på de elva mest utsatta skolorna avslutades
Kommunstyrelsens satsning på de mest utsatta skolorna från våren 2013 avslutades under 2015. De elva skolornas resultat skiftade kraftigt mellan åren samtidigt som det skedde flera förbättringar som inte syntes. Göteborg har tagit initiativ till att inleda ett arbete för att hitta ytterligare sätt att mäta elevers förbättringar. En viktig slutsats av satsningen var att det allra mest avgörande för framgång, är att det finns en effektiv och ändamålsenlig lärande organisation som kan omvandla resurser till ett långsiktigt utvecklingsarbete.

Andelen elever med fullständiga betyg i årskurs 9 minskade
Andelen elever som uppnått målen i alla ämnen minskade i Göteborg. Minskningen ägde rum på de kommunala skolorna medan de fristående skolorna hade samma resultat som föregående år. Den största minskningen i kunskapsresultat gjorde flickor i kommunala skolor. Flickor fick högre resultat än pojkar men skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor minskade under året. Malmö minskade sina resultat och Stockholm ökade sina resultat.
Nettokostnaden ökade med 9,0 procent under året vilket främst förklaras av elevökningen inom grundskolan men även av pris- och löneökningar. De närmast föregående åren har elevökningen i grundskolan varit i de yngre åldrarna. Under 2015 ökade elevtalet däremot i hela grundskolan, såväl yngre som äldre åldrar vilket främst förklaras av ett ökat antal nyanlända elever i stadens grundskolor.
Antalet elever i fritidshemsverksamhet ökade med närmare 1 000 under året.
Efterfrågan på fritidshem för 6–9 åringar ökade marginellt till 80,9 procent men variationen var stor mellan stadsdelarna. Lägst efterfrågan hade Angered med 60,7 procent och högst i Örgryte-Härlanda med 90,8 procent. Efterfrågan på fritidshem för 10–12-åringar ökade också och var 16,6 procent. Även här var variationen stor mellan stadsdelarna. Att efterfrågan i de lägre åldrarna varierar är främst kopplat till föräldrarnas förvärvsfrekvens.
Andelen elever som valt fristående grundskolor var oförändrad jämfört med 2014. Högst andel elever i fristående skolor hade Centrum med 44 procent och lägst Västra Hisingen med 8,4 procent. Detta kan förklaras av att Centrum har flera friskolor belägna i stadsdelen medan Västra Hisingen inte har någon alls.

Många nyanlända till grund- och gymnasieskola
Såväl grundskolan som gymnasieskolan hade betydande elevökningar till följd av det ökade antalet asylsökande till Sverige och Göteborg under 2015. I slutet av 2015 bodde närmare 2 500 asylsökande barn och unga i åldrarna 0–19 år i Göteborg. Dessutom var fler än 900 av göteborgarna i samma åldersspann mottagna, det vill säga hade fått uppehållstillstånd någon gång de senaste två åren. Det berörde framför allt grundskolornas senare årskurser och gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. Förhållandevis få av de nyanlända var i förskoleålder.
Den tilltagande segregationen i grundskolorna uppmärksammades. Under flera år hade merparten av de nyanlända eleverna börjat i en skola i ett bostadsområde där en hög andel av de boende hade utländsk bakgrund. Trenden bröts dock till viss del 2015. En av anledningarna till detta var att stadsdelarna började hänvisa nya elever till skolor utanför det direkta närområdet dels för att de närmaste skolorna blivit överfulla och dels för att bryta koncentrationen av nyanlända elever på vissa skolor. En annan betydande anledning till att trenden bröts var att boenden för ensamkommande flyktingbarn och asylboenden öppnades i andra bostadsområden, vilket också medfört att nyanlända elever börjat i skolor som tidigare haft få sådana elever.
Alltjämt behövdes dock insatser för att få en jämnare fördelning av elever som var nya i Sverige. Det rådde hög samstämmighet i staden kring att kvaliteten på utbildningen höjs och att förutsättningarna för integration förbättras om det finns nyanlända elever på fler skolor. Initiativ i denna fråga togs från flera håll. Kommunstyrelsen beslutade i december om ett antal insatser som ska leda utvecklingen i den riktningen. Insatserna bygger i korthet på att agera annorlunda än tidigare när nyanlända elever börjar svensk skola. Skolplaceringarna ska skötas på stadsdelsnivå till skillnad från tidigare när detta skedde på skolnivå. Stadsdelarna ska samverka och tillämpa likvärdiga förfaringssätt när skolplaceringarna görs. Stadsdelen där eleven bor ska vägleda vårdnadshavarna i valet av skola. I skolor med få nyanlända skapas utrymme för att ta emot fler elever, vid tillsättningen av dessa platser prioriteras nyanlända elever. Samverkan med fristående skolor ska utvecklas.
Stadsdelarna lyfte också fram att det behövdes kunskap och kompetens i mottagande, introduktion samt planering och genomförande av undervisning för nyanlända elever på alla förskolor och skolor. Tre stadengemensamma utvecklingsinsatser för att stödja utvecklingen av utbildningen i den riktningen var implementeringen av riktlinjer för nyanlända elevers rätt till utbildning, inkluderande arbetsätt samt kompetensförsörjningsplanerna.
Många av de asylsökande och nyinvandrade var i gymnasieåldern. Antalet elever till programmet för språkintroduktion ökade tidvis så kraftigt att alla inte kunde tas emot. Barn och unga som kommer till Sverige har i allmänhet rätt till skolgång inom en månad från att de anländer. Under delar av höstterminen var det svårigheter att hålla denna tid på gymnasieskolan. Det saknades både lokaler och lärare med rätt behörighet för att kunna utöka utbildningen i takt med elevökningen.

Hur gick det för gymnasieeleverna på nationella program?
I juni 2015 examinerades den andra gruppen elever med betyg enligt gymnasiereformen GY 2011. Den förändrade gymnasieskolans mål är att utbildning på ett nationellt program ska leda till en gymnasieexamen. Gymnasieexamen är ett övergripande begrepp för två olika examina med olika krav. Utbildningen på yrkesprogram syftar till yrkesexamen och utbildningen på högskoleförberedande program syftar till högskoleförberedande examen. Måluppfyllelsen har förbättrats, då andel elever som klarade gymnasieexamen ökade både på högskoleförberedande program och på yrkesprogram. En liknande förbättring har skett på nationell nivå samt i Malmö och Stockholm.  
För första gången på många år ökade antalet elever i gymnasieskolan. Till stor del förklaras elevökningen av fler asylsökande och nyanlända elever.
Andelen elever i de kommunala gymnasieskolorna var relativt oförändrad jämfört med föregående år medan andelen i fristående skolor ökade marginellt. I andra kommuners gymnasieskolor minskade andelen elever vilket förklaras av att några kommuner i Göteborgsregionen avvecklat sina gymnasieskolor.
De flesta asylsökande och nyanlända eleverna studerade i en kommunal gymnasieskola. Detta medförde att allt fler elever gick på ett introduktionsprogram i den kommunala verksamheten och totalt utgjorde andelen elever på introduktionsprogram 24 procent. Merparten av dessa elever återfanns inom språkintroduktion, det vill säga utbildning för elever i gymnasieålder som är nya i Sverige.
Antalet elever i gymnasiesärskolan minskade under 2015 men även inom denna skolform ökade antalet nyanlända elever.

Mer samverkan mellan vuxenutbildning och arbetsmarknad
Sammanslagningen av stadens vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser medförde under 2015 att verksamheten utvecklades och breddades på flera sätt.
Ett exempel på detta var de kortare skräddarsydda arbetsmarknadsinriktade kurser där närmare 700 personer deltog under året. Dessa kurser genomfördes i nära samverkan med branscher som haft stora rekryteringsbehov vilket var mycket framgångsrikt. Detta gällde främst fordonsindustrin men också bland annat hotell- och restaurangnäringen.
Under hösten 2015 genomfördes även arbetsmarknadsinsatser inom sju yrkesbranscher för elever som studerade sfi (Svenska för invandrare). Där varvades praktik med branschteori, kurser i yrkesinriktat språk och sfi eller grundläggande svenska som andraspråk. Insatserna planerades i samverkan med branscherna och pågick cirka 20 veckor. Syftet var att deltagarna skulle få en grundläggande kompetens för att arbeta inom respektive yrkesområde.
Nettokostnaden för den kommunala vuxenutbildningen var i princip oförändrad mellan 2014 och 2015 samtidigt som utbildningsvolymen ökade något.
Studieresultaten inom vuxenutbildningen varierade. Studieresultaten inom sfi får bedömas som goda då Göteborg i jämförelse med övriga storstäder redovisade en högre andel godkända betyg, lägre andel studieavbrott samtidigt som kostnaden per utbildningsplats var lägre.
Inom vissa gymnasiala kurser var dock andelen godkända betyg lågt och många elever avbröt sina studier. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning genomförde under hösten 2015 en fördjupad avbrottsanalys där statistik kombinerades med telefonintervjuer. I analysen framkom bland annat att avbrott inte alltid kan kopplas till utbildningens kvalitet utan istället kan förklaras av att man fått arbete eller avbryter sina studier av personliga skäl. Samtidigt visade studien att nästan hälften av eleverna avbröt sina studier på grund av utbildningens organisering eller genomförande.

YRGO – yrkeshögskola i Göteborgs Stad
I inledningen av 2015 lanserades det nya varumärket YRGO, det vill säga den yrkeshögskoleutbildning som bedrivs i Göteborgs Stads regi. YRGO är en mycket populär utbildningsanordnare och under 2015 har verksamheten haft fem sökande per utbildningsplats, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 2,6.
-En hög andel av de studerande tar examen och av de examinerade var 94 procent i förvärvsarbete eller arbetade i eget företag sex månader efter avslutad utbildning. Av dessa arbetade hela 94 procent helt eller delvis inom det område som utbildningen avsåg.
Under året har YRGO lämnat in ansökningar om utbildningsstarter inför 2016. Efter Yrkeshögskolemyndighetens beslut visade det sig att hela 55 procent av utbildningarna blivit godkända. Riksgenomsnittet för godkända ansökningar är 31 procent och YRGO:s resultat innebar att de hade den största andelen godkända utbildningar i landet. Detta är troligen ett resultat av att YRGO har nära samarbete med arbetsmarknad och branscher och att man därmed svarar upp mot arbetsmarknadens behov.

Framtidsfrågor
Utbildningsområdets stora utmaning under de närmaste åren är förmågan att möta det ökade antalet barn och elever i Göteborgs Stad. Utmaningen består i att skapa social hållbarhet och likvärdig utbildning. Dock finns svårigheter att hitta lokaler och rekrytera behöriga förskollärare och lärare.