Trafik

Under 2015 har planering och genomförande av en rad större infrastrukturprojekt fortsatt i hög takt. Genomförandet av Västsvenska paketet fortgick. Planering för en ny stambana för höghastighetståg Stockholm-Göteborg tog nya steg med Sverigeförhandlingen. Under mandatperioden har det hållbara resandet ökat men senaste året bröts trenden genom att biltrafiken ökade igen. Nya färdmedel som elbuss och linbana utreds. Sjöfarten i Göteborgs hamn ökade inte som en följd av konjunktursvängningarna. Kryssningstrafiken minskade efter 2014 års rekordsiffror.

TrafikVästsvenska paketet skickades vidare
Under året har spaden satts i jorden för flera av de stora projekten i Västsvenska paketet. Byggandet av Marieholmstunneln och den nya järnvägsbron vid Marieholm pågår nu.
Hisingsbron tog ett stort steg framåt genom miljödomstolens beslut att tillstyrka projektet men domen överklagades. Innan bygget kan starta är det ytterligare två processer, järnvägsplanen och detaljplanen, som måste avgöras.
Västlänken och E 45 i Gullbergsvass har projekterats vidare och ett antal genomförandeavtal mellan staden och trafikverket har beslutats. Detaljplanerna för Västlänken är nu beslutade av kommunfullmäktige. Några träd vid Station Haga har provlyfts för att få kunskap om hur träd ska flyttas i samband med bygget av Västlänken.

En fungerande stad under byggtiden
KomFram Göteborg är den gemensamma organisation som staden har bildat tillsammans med Trafikverket och Västtrafik för att koordinera infrastruktur- och stadsutvecklingsprojekt i tid och rum under den intensiva bygg- och stadsutvecklingsperioden.

Förhandling om tågsatsningar
Genom Sverigeförhandlingen ska staten och kommunerna längs den framtida höghastighetsbanan Stockholm – Göteborg komma överens om utbyggnad av stambanor och infrastrukturutbyggnad i storstadsregionerna.
För Göteborgs Stad handlar det om utbyggnad av infrastruktur för att öka tillgängligheten inom storstaden och för att öka nyttan av de utbyggda stambanorna. Kommunen har därför tagit fram ett kunskapsmaterial om vad en förbättrad järnväg kan medföra och vilket bostadsbyggande som kan bli följden. Under 2015 har arbete pågått med en analys- och faktafas.

Resandet ökar
Jämfört med för några år sedan har resor med kollektivtrafik och cykling ökat medan resorna med bil har minskat. Under 2015 vände dock trenden och trots höjd trängselskatt vid årsskiftet ökade bilresandet under året. Bilresandet stannade dock fortfarande under nivåerna före trängselskattens införande.
Under 2015 ökade således biltrafiken med 2,3 procent, kollektivttrafiken ökade med 1,5 procent medan cykeltrafiken minskade med 3 procent. Ökningarna med bil följde den nationella utvecklingen och hör samman med bättre konjunktur och billigare bensin.
Diagram: Fördelning av resorUngefär en fjärdedel av alla lätta fordon i Göteborgstrafiken var miljöfordon. I stadens egen flotta av lätta fordon var nästan 95 procent miljöfordon. Renovas fordonsflotta blev helt fossilfri under 2015, främst genom biogassatsning.

Cykelprogrammet rullade på
Under året beslutades ett nytt cykelprogram för Göteborg. Då staden förtätas kommer fler målpunkter att ligga inom gång- och cykelavstånd. I en nära storstad ska det vara snabbt, enkelt och säkert att cykla.
Det har blivit lättare att pendla med cykel mellan Göteborgs centrum och stadens utkanter. Fyra utbyggda cykel- och gångbanor blev klara; Säve, Mysterna, Hovås och Billdal.
Elcykelpooler var igång på Lindholmen och Chalmers Johanneberg som en del i samverkansprojektet Elmob. De var öppna för privat användande och kompletterade de elbilspooler som fanns på områdena. I Kvillebäcken kommer en pool med ellastcyklar att testas.
Användningen av Styr & Ställ ökade stadigt. Totalt lånades 727 000 cyklar ut 2015, en ökning med 9 procent.
Staden har i år fått två internationella utmärkelser för cykelsatsningar. 49 procent av göteborgarna ansåg att Göteborg är en cykelvänlig stad.

Barn på väg
Tillsammans med elever och personal på skolor och representanter från stadsdelsförvaltningar genomfördes åtgärder som underlättar för barn att gå till och från skolan. I år har fysiska åtgärder genomförts vid Gunnestorpsskolan på Norra Hisingen samt Kålltorpsskolan i Örgryte-Härlanda. Samtidigt har arbetet startats upp på ytterligare två skolor i staden, Lilla Samskolan i Centrum och Bräckeskolan i Lundby.

Spårvägen knöt samman
I augusti togs den nya spårförbindelsen mellan Järntorget via Skeppsbron till Lilla torget i bruk. Sträckan trafikeras med två spårvagnslinjer och resan kortades med flera minuter. Den nya Knutpunkt Stenpiren samlade ihop buss-, färje- och spårvagnstrafiken. En följd blev att båtarna över Göta älv inte längre lade till vid Rosenlund.

Försenade spårvagnar
Leverantören av spårvagn M32 har inte rättat sin bristande leverans och därför beslöts under året att inleda ett rättslig förfarande. Eftersom spårvagn M32 inte kunnat sättas i trafik i tillräcklig omfattning har renovering av de gamla vagnarna M28/29 fortsatt. Upphandling av ny spårvagn M33 påbörjades under våren 2015.
Ett arbete pågår med att ta fram en gemensam målbild för stadstrafikens stomnät i Göteborgs, Mölndals och Partilles tätortsområde. Arbetet, som är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och de tre kommunerna tog utgångspunkt såväl i tidigare kollektivtrafikplan K2020 som i annan planering som till exempel översiktsplaner, trafikstrategi och bostadsförsörjningsprogram. Målbilden för kollektivtrafiken ska göra att stadsbyggande och kollektivtrafiken stödjer varandra. Stadstrafikens stomnät kommer att utgöra underlag för kommande revidering av det regionala trafikförsörjningsprogrammet, där stadstrafiken sätts in i ett helhetsperspektiv för Västra Götaland.
Lokaliseringsstudier pågår för depåer för kollektivtrafik, något som är angeläget bland annat med tanke på den nya spårvagnen M33.

Älvskyttlar och linbana
De två nya älvskyttlarna Älveli och Älvfrida togs i bruk under 2015. Färjorna är utformade för snabb ombord- och ilandstigning för resenärer både med och utan cykel. Nu utreds möjligheten att bygga om dem till eldrift som plugin-hybrid-skyttlar.
Göteborgs Stad har under några år utrett frågan om linbanor som en del av den kollektiva trafiken i Göteborg. Under 2015 har utredningen om linbana gått vidare. Projektet siktar på att den första linbanan Wieselgrensplatsen – Järntorget ska vara klar år 2021.

ElectriCityElectriCity kör tyst buss inomhus
I Göteborg pågår nu ElectriCity – ett spännande samarbete där industri, forskning och samhälle utvecklar och testar nya lösningar för morgondagens hållbara kollektivtrafik. På nya linje 55 kan du åka med tysta, avgasfria bussar som vid ändhållplatserna hämtar upp passagerare inomhus och drivs med förnybar el. Bussen kör mellan Chalmers och Lindholmen. Uppmärksamheten kring ElectriCity har varit enorm (Silent Bus Sessions har fler än 2,6 miljoner youtube-visningar).

Direkt från Göteborg till Asien
Sjöfarten är en viktig del av Göteborg. Containervolymerna minskade med 2 procent under 2015. Under andra halvåret gick Göteborgs hamn från ett till två direktanlöp till Asien. Det ökade serviceutbudet gav inte förväntat genomslag på volymerna men det bedöms ske under 2016.
Roro-volymerna var i stort sett i nivå med föregående år. Antalet transporterade bilar ökade med 29 procent. Att Göteborgs hamn tagit över en stor del av Volvotrafiken som tidigare gått på Wallhamn har bidragit till den starka volymutvecklingen. I oljehamnarna ökade trafiken med 10 procent.
Kryssningsanlöpen under 2015 blev 50 stycken, vilket är en minskning med 31 procent från föregående år. Ett av skälen till minskningen är att ett rederi gått i konkurs. Då fartygen som anlöper Göteborgs hamn blir allt större blev motsvarande minskning av passagerare enbart 11 procent.

Nedläggning av Säve airport
Landningsbanan höll inte för de allt större flygplanen så nu har man slutat med dessa på Säve och flyttat trafiken till Landvetter. Antalet passagerare på Landvetter ökade därför med hela 18 procent. Kvar på Säve är bland annat räddningshelikoptrarna och privatflyget.

Ökat resande med Färdtjänsten
Under 2015 utförde färdtjänsten totalt 1 349 000 resor. Cirka 35 procent av dem var resor som utförs för stadens förvaltningar, kranskommuner och VGR. 612 000 av resorna var färdtjänstresor. Det var 32 000 fler än 2014. Utvecklingen var till stor del resultatet av ökade möjligheter att få fler fritidsresor i sitt grundtillstånd och att kunna ansöka om fler extra fritidsresor.
216 000 resor utfördes med flexlinjen, en minskning med 21 000 resor jämfört med 2014.
Kommunfullmäktige tog under året beslut om att överföra färdtjänstnämndens verksamhet till trafiknämnden.

Framtidsfrågor
Det ligger en utmaning i att kunna begränsa biltrafiken samtidigt som regionen får fler innevånare. Trafikstrategin har ett mål att minska bilresandet med 25 procent på sikt för att skapa en nära storstad med hållbar trafiksituation. Detta kräver stora satsningar på såväl utvecklad kollektivtrafik som förbättrade förhållanden för cyklisterna. Det kommer att krävas stora investeringar för att skapa dessa förutsättningar för kollektivtrafiken. Idéer saknas inte. Linbanan som ett nytt inslag i framtidens resande är på gång. Flera nya länkar för spårvägen, bland annat en tunnel under älven vid Lindholmen, är sådant som utreds. Diskussionen om hur trafiken ska lösas i framtiden lär fortsätta under många år.