Omvärldsanalys

Efter flera förhandlingar under första halvåret godkände euroländernas finansministrar det tredje krispaketet till Grekland. Andra halvåret präglades av terrorism, inbördeskrig i Syrien och flyktingströmmar med flyktingtragedier på Medelhavet. Men vid slutet av året enades världens länder om ett klimatavtal i Paris, med mål som även berör de rika länderna. FN:s säkerhetsråd beslutade strax före jul enhälligt om en färdplan för fred i Syrien. Millenniemålen ersattes med FN:s mål för hållbar utveckling. För första gången är männen i majoritet i landet men i de tre storstäderna är kvinnorna fortfarande något fler.

En av de största flyktingkriserna 
i modern tid
Under 2015 anlände drygt en miljon flyktingar till Europa. Det är mer än fyra gånger fler jämfört med 2014. Den överväldigande majoriteten tog sig med båtar från Turkiet till de närmaste grekiska öarna. Det rekordhöga antalet berodde inte på nya konflikter utan på att möjligheterna att ta sig till Europa förändrades. Under de sista fem månaderna anlände mer än 100 000 flyktingar per månad till Europa. Under toppmånaden oktober anlände drygt 220 000.
Tyskland tog emot flest asylsökande inom EU, över en miljon. Sverige tog emot näst flest, 163 000. Under första halvåret ansökte 29 000 om asyl i Sverige, under andra halvåret 134 000. En knapp fjärdedel, 35 000, av de asylsökande under 2015 var ensamkommande barn. De flesta var från Afghanistan.

Asylpolitiken förändrades
I juli började Ungern bygga ett 18 mil långt stängsel för att hindra flyktingar att ta sig in i landet. Det möttes med stark kritik i Västeuropa av både politiker och allmänhet. Bilder av flyktingar, barn och vuxna, som drunknade under försöket att ta sig över Medelhavet manade till gemensamma krafttag och solidaritet med flyktingarna. Men under hösten genomgick flera europeiska länders asylpolitik en förändring, från öppenhet till att bli allt mer restriktiv i takt med att antalet asylsökande fortsatte att öka. Länderna med flest asylsökande – Tyskland, Österrike, Norge, Danmark och Finland – antog en mer restriktiv asyllagstiftning och införde utökade gränskontroller i syfte att minska ländernas attraktivitet.    
Även i Sverige möttes asylsökande av en öppen och generös attityd i början av hösten och många frivilliga engagerade sig för att hjälpa nyanlända. Men i oktober när 9 000 asylsökande registrerades per vecka blev situationen ohållbar i det svenska systemet för asylmottagning. Strax därefter nåddes en blocköverskridande nationell överenskommelse om att bland annat införa en tvingande lag för kommuner att ta emot flyktingar samt skärpta regler med tillfälliga uppehållstillstånd. Sverige begärde dessutom omfördelning av flyktingar inom EU som en tydlig signal att Sverige tagit ett oproportionerligt stort ansvar.

Merparten ensamkommande barn är pojkar
Ensamkommande barn som sökte asyl befann sig i en speciellt utsatt situation som krävde extra insatser och beskydd av mottagarlandet. Sverige har genom Barnkonventionen åtagit sig att skydda alla barn som befinner sig i landet, oavsett legal status. För många var möjligheten till utbildning en viktig faktor som gjorde att de sökte sig till Sverige. Barnen kom från olika länder i världen, där de fem största nationaliteterna var Afghanistan, Somalia, Syrien, Eritrea och Marocko. Bland ensamkommande barn var 92 procent pojkar, cirka 43 procent var 13–15 år och cirka 50 procent var 16–17 år.
De stora variationerna i antal asylsökande mellan kommunerna innebar att vissa kommuner fick orimligt stor del av ansvaret för nyanlända. Bristen på anvisningsbara platser medförde att många asylsökande letade upp egna, ofta undermåliga, bostäder i kommuner där det redan fanns många nyanlända med anvisade platser. Situationen för nyanlända var svår på många håll, särskilt för barn. Många har bott trångt i stadsdelar med hög arbetslöshet och låga inkomster, vilket på både kort och lång sikt försämrar chansen till etablering och skapar sämre förutsättningar för att utjämna livsvillkor och hälsa. Samtidigt fanns kommuner med goda möjligheter att erbjuda arbete och utbildning där antalet asylsökande var lågt.

Ökad samverkan med det civila samhället
Sverige och Göteborg hade inte klarat inflödet av flyktingar på ett bra sätt utan det civila samhällets stora insats. Under 2015 tecknade sju organisationer avtal om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med Göteborgs Stad. Avtalet ska ge ensamkommande barn ett samlat stöd i form av boende och olika insatser. Arbetet har lyfts fram som ett gott exempel på samverkan. Då Göteborg varit tidigt ute med att ingå dessa partnerskap underlättade detta möjligheten att växla upp samarbetet under hösten för att klara av det ökade antalet asylsökande. Förmågan att i samverkan snabbt lösa svåra situationer blev en viktig erfarenhet som staden tar med sig från hanteringen av den akuta flyktingsituationen 2015.
Dagens lagstiftning är otydlig gällande IOP och det behövs ett tydligt lagrum för att innovativa lösningar snabbare kan växa fram i samverkan med civilsamhället inom det sociala området. Men IOP har tagit en allt större plats på den nationella politiska nivån.
Asylsökande beräknas bli folkbokförda 2016. Handläggningstiden för att beviljas uppehållstillstånd överskrider ofta ett år, speciellt under rådande omständigheter, varför många av de som sökte asyl under året kommer att folkbokföras och därmed klassas som invandrade först under 2016 och 2017. Totalt fick 51 000 nyanlända uppehållstillstånd (blev kommunmottagna) i riket under 2015, vilket var en ökning jämfört med året innan med drygt 4 000 och en bidragande orsak till att invandringen till Sverige var större än någonsin, 134 000 personer. Trots att även utvandringen ökade något, innebar det att utbytet med utlandet gav ett rekordstort tillskott på 78 400 personer.

Männen bröt ett historiskt mönster
Befolkningen ökade i 239 av landets kommuner, i 115 av dem hade befolkningen istället minskat om det inte hade varit för invandringsöverskottet.
Det sattes inga rekord när det gäller födda och döda, men födelseöverskottet var fortsatt högt vilket tillsammans med invandringen innebar en rekordstor befolkningsökning, 103 662 personer.
Under våren 2015 bröts ett historiskt mönster då männen för första gången var i majoritet i landet. Det finns flera orsaker till detta: männens medellivslängd ökar snabbare än kvinnornas (men är fortfarande drygt tre år kortare), i de högre åldrarna är kvinnorna i klar majoritet varför det också är fler kvinnor som avlider, och det är fler män än kvinnor som invandrar till Sverige. I storstäderna är dock kvinnorna fortfarande i knapp majoritet, men även här står männen för en större andel av befolkningsökningen.

Sju tusen fler göteborgare
I Göteborg mottogs 2 500 nyanlända med uppehållstillstånd, vilket motsvarar en något mindre andel av det totala antalet mottagna i riket än stadens andel av rikets totala befolkning. Det är ett historiskt sett högt antal men lägre än förra året (2 900). Detta bidrog till att invandringsöverskottet var högt, 4 600 personer, men något lägre än år 2014.
Antalet födda och antalet inflyttningar från övriga riket minskade något, antalet döda och antalet utflyttningar till övriga riket ökade något. Tillsammans med invandringsöverskottet innebar det en hög, men inte rekordhög, befolkningsökning. Vid årsskiftet fanns det 548 190 göteborgare, 7 045 fler än året innan.
Allra mest ökade befolkningen i stadsdelen Lundby där en stor andel av bostadsbyggandet i staden skett de senaste åren. Lundby har under de senaste två åren gått från att vara den befolkningsmässigt minsta (tionde) stadsdelen till en åttondeplats.

Fria rörligheten en grundbult i EU
Göteborgs Stad har under en följd av år uppmärksammat de EU-medborgare som kommit resande från de så kallade CEE-länderna (Central and Eastern Europe) till staden, så även 2015. En stor del av dem kom från Rumänien och Bulgarien och många var synliga i gatubilden genom att tigga. För att stanna längre än tre månader krävs att de är ekonomiskt aktiva, antingen som anställda eller arbetssökande. Deras svårigheter att komma in på arbetsmarknaden kvarstod även 2015. Många av dem pendlade därför fram och tillbaka mellan hemlandet och Sverige. Göteborgs Stad har gett barnen till dessa EU-medborgare möjlighet att gå i skola och finansierat en öppen förskola för romska barn.
En handlingsplan för insatser till gruppen som ofta lever i socialt och ekonomiskt utanförskap är på väg att antas i såväl Göteborgs Stad som inom övriga kommuner i Göteborgsregionen. Staden deltog också i EU-projektet Wellcome policy som inbegriper fem andra storstäder i västra Europa och där Göteborgs Universitet samordnar forskningsinsatserna.
Parallellt genomförde Business Region Göteborg tillsammans med Västsvenska Handelskammaren, Arbetsförmedlingen/EURES och näringslivsrepresentanter en förstudie om etableringen liknande Wellcome Center för att underlätta för EU-medborgare som vill flytta till Göteborg för att arbeta. Det är en grupp som tidigare inte uppmärksammats och där det inte funnits något strukturerat informationsstöd som anpassats till den intra-europeiska arbetskraftsmigrationen.

Världen överens om globala målsättningar
Under hösten antog FN 17 nya globala mål efter att millenniemålen gått ut. Nytt med målen är att de berör även de rika länderna, såsom Sverige, i och med att de är tuffare än millenniemålen. Samtidigt slogs miljö- och utvecklingsmålen ihop vilket skickade en tydlig signal att dessa bör hanteras tillsammans i genomförandet.
I december lyckades även världens länder enas om ett klimatavtal vid COP21 i Paris. Städers och företags betydelse lyftes fram vid klimatförhandlingarna och Göteborgs Stad deltog på flera olika arenor för att bidra och påverka. Avtalets övergripande mål anger att den globala medeltemperaturökningen ska begränsas till under 2 grader jämfört med innan industrialismen och länderna ska nu göra ansträngningar för att klara under 1,5. Men det är bråttom för återigen slog världen rekord i högsta uppmätta globala medeltemperatur. Länderna ska nå målen enligt egna handlingsplaner, som uppdateras vart femte år. Inför mötet lanserade regeringen initiativet Fossilfritt Sverige vilket Göteborgs Stad har anslutit sig till. Sveriges mål är att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer till 2030.
Klimatanpassning är den andra delen i klimatavtalets övergripande mål. I Göteborg pågick under 2015 planering och åtgärder för att förebereda staden för kommande högre havsnivåer och ökad risk för kraftiga skyfall. Länder och städer måste arbeta för att på ett långsiktigt hållbart sätt hantera olika former av stress som ett samhälle kan utsättas för om det så handlar om sociala eller miljömässiga händelser.
Den tredje delen av klimatavtalet är att skapa finansieringsflöden som stödjer både minskade utsläpp och det motståndskraftiga samhället. Ett sätt är att ge ut gröna obligationer som under året var en fortsatt starkt växande marknad och där Göteborgs Stad har en framskjuten position. Tack vare dem och stadens klimatstrategiska program utsåg WWF Göteborg till Årets svenska klimatstad 2015.

Terrorhotet återigen påtagligt i Europa
I början av året blev terrorhotet återigen påtagligt i Europa då flera attentat genomfördes under året. Paris drabbades särskilt. Enligt Institute for Economics and Peace har antal döda i terroristattacker i världen niodubblats under 2000-talet och under 2015 dog över 32 000 personer. I jämförelse med andra länder är västra Europa förhållandevis förskonat från terrorism. Jakten på terrorister och ökad hotbild i Europa medförde att EU-kommissionen i december presenterade en rad åtgärder i syfte att förhindra terrorism.
Islamiska statens rekrytering av radikaliserade ungdomar i Europa medförde att Sverige i december valde att skärpa kriminaliseringen av terrorresor.

Synen på flyktingmottagande i förändring
Terror och flyktingkris stärkte invandrings- och EU-kritiska partier och attityder ytterligare. Även i Sverige förändrades attityden gentemot mottagandet av flyktingar men även mot invandringen generellt. Under hösten anlades bränder på flera tilltänkta asylboenden i landet, bland annat ett planerat flyktingboende i Floda. Trollhättan skakades i oktober då en elev och personal dödades i en knivattack i en skola där många hade utländsk bakgrund.
Samtidigt visade många på ett stort engagemang och solidaritet genom att ställa upp och hjälpa till att välkomna människor på flykt. ”När det som bäst behövdes klev de goda krafterna fram och välkomnade de som kom hit” sade juryordföranden när tidskriften Fokus utsåg volontären till årets svensk 2015.

Svenska ekonomin fortsätter 
att vara starkare
Politisk oro inom EU, ekonomisk inbromsning i Kina och djupa recessioner i Brasilien och Ryssland bidrog till att den globala återhämtningen av konjunkturen gick fortsatt trögt under 2015. Den svenska ekonomin utvecklades däremot starkt och den segdragna lågkonjunkturen efter finanskrisen tycks vara på väg att övergå i högkonjunktur. En hög offentlig konsumtion som följd av den stora flyktinginvandringen var en bidragande orsak. En annan att det låga ränteläget drev inhemsk efterfrågan och bidrog till en relativt svag krona, vilket i kombination med förbättrad konjunktur inom OECD gynnade exporten. Inköp av bilar och sällanköpsvaror ökade starkt, nybilsregistreringen i Sverige ökade med 13,5 procent under 2015. Volvo sålde för första gången över en halv miljon bilar världen över och tredubblade sin vinst. Volvos goda resultat bidrog också till att Göteborgs Hamn ökade godsmängden med en miljon ton under året, till drygt 35 miljoner ton. Exporten av motorfordon och utländska besökares konsumtion i Sverige var två grenar som utvecklades starkt.
Den globala rörligheten ökade kraftigt under året. Dels den av yttre orsaker påtvingade som vi sett ovan, men även turismen nådde nya rekordnivåer under 2015. FN:s världsturismorganisation (UNWTO) rapporterar att den internationella turismen ökade med 4,4 procent. 1 184 miljoner utländska övernattningar skedde under året, en ökning med ungefär 50 miljoner. Enligt UNWTO står turismen, direkt och indirekt, för ungefär en tiondel av världens totala BNP och vart elfte jobb.
I Europa ökade antalet utländska övernattningar med 5 procent, och i Sverige ännu mer, med drygt 10 procent. Allra störst var ökningen i storstadsregionerna. Även den inhemska turismen ökade, i Göteborgsregionen ökade antalet svenska övernattningar med 5 procent jämfört med 2014. Landvetter flygplats satte passagerarrekord, Svenska mässan satte besöksrekord och Liseberg gjorde ett av sina bästa år någonsin med 3,1 miljoner gäster.

Minskad arbetslöshet men inte för alla
Den goda ekonomiska utvecklingen innebar att arbetslösheten i riket fortsatte att sjunka, om än långsamt. Ungdomsarbetslösheten sjönk snabbare och var i slutet av året den lägsta sedan 2009. Den goda utvecklingen kom dock inte alla till del. Bland unga som saknar gymnasieutbildning, har en funktionsnedsättning eller är födda utanför Europa ökade tvärtom arbetslösheten. Även antalet som är långtidsarbetslösa ökade, både totalt och bland unga.
I Göteborgsregionen minskade arbetslösheten något snabbare än i riket och nådde under hösten för första gången på mycket länge samma nivå som i Stockholmsregionen. I Göteborg minskade både arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten snabbare än i de båda övriga storstäderna.