Individ och familj
Bättre konjunktur minskade behovet av försörjningsstöd men bostadsbristen är fortsatt ett problem och fler vände sig till socialtjänsten för att få hjälp med att lösa sitt boende. Att anställa erfarna socialsekreterare är fortsatt problematiskt i hela landet och regeringens samordnare har varit på besök för att träffa barn och tjänstemän i två stadsdelar. Skolresultatet är i fokus för familjehemsplacerade barn genom Skolfam.
Ekonomiska biståndet på väg ner
Omfattningen av ekonomiskt bistånd i staden visade under 2015 ett tydligt trendbrott och såväl nettokostnaden som antalet hushåll med behov av försörjningsstöd minskade. Förändringen innebär att nettokostnaden för försörjningsstöd minskade med 3,6 procent medan antalet hushåll har minskat med 4,9 procent. Ett extra glädjande resultat var att även gruppen långtidsberoende hushåll (med försörjningsstöd under minst 10 månader på ett år) fortsatte att minska. Minskningen mot 2014 var 3 procent.
Troligtvis var det framför allt en förbättrad arbetsmarknad som orsakade det positiva resultatet. Det strukturerade arbetet för att minska långtidsberoendet var också en del av förklaringen.
Sammantaget minskade kostnaderna för försörjningsstöd under 2015 med 40 mkr till 1 085 mkr. De långtidsberoende hushållen, som hade försörjningsstöd som en mer eller mindre permanent försörjningsform, minskade med 423 hushåll till 9 104. Övriga hushåll blev 732 färre under året och kunde räknas till 11 094 vid årets slut.
Stora rekryteringsbehov ger ökad arbetsbelastning inom socialtjänsten
Svårigheterna att rekrytera medarbetare och chefer fortsatte att vara i fokus 2015. Chefer inom socialtjänsten och stadsledningskontoret arbetade gemensamt med att ta fram olika lösningar för att stabilisera personalomsättningen och säkra arbetsmiljön, främst inom myndighetsutövningen. Bland annat gjordes försök med att öka administrativa resurser för att öka tiden för samtal med brukare, använda medarbetare som gått i pension, med mera.
Att behålla kompetens och skapa stabilitet i socialtjänsten kommer fortsätta vara i fokus lång tid framåt. Situationen är inte unik i Göteborg utan ser likadan ut över hela landet. Det är främst inom myndighetsutövning barn och unga som bristen på erfarna socialsekreterare blir särskilt märkbar. Socialstyrelsen har ett uppdrag från regeringen att hitta lösningar på rekryteringsproblemen och arbetsmiljön inom socialtjänsten.
Nationella samordnaren för social barn- och ungdomsvård besökte Göteborg
Regeringens nationella samordnare för social barn- och ungdomsvård besökte Göteborg under våren och träffade tjänstemän och barn från stadsdelsförvaltningarna Angered och Centrum. Regeringens nationella samordnare hade fått i uppdrag att i dialog med företrädare för ett antal kommuner stärka och stödja utvecklingen inom den sociala barn- och ungdomsvården så att barn och unga får det stöd och den hjälp de behöver. Vid besöket träffade samordnaren även barn och vårdnadshavare från de båda stadsdelarna som har egen erfarenhet av den sociala barn- och ungdomsvården. Det gjordes även en mätning av socialsekreterarnas och deras chefers arbetstid. Detta för att synliggöra hur arbetstiden fördelas mellan bland annat direktkontakt med barn och vårdnadshavare, dokumentation, administration och arbetsledning. Ett uppföljningsbesök ska genomföras under 2016.
Skolfam – en metod för att familjehemsplacerade barn ska lyckas i skolan
Skolfam är en metod som har målsättningen att varje familjehemsplacerat barn ska få en god skolgång utifrån sina individuella förutsättningar. Skolresultaten står i fokus, det är alltså ett arbete som bedrivs med skolan som arena och med pedagogik som verktyg. I Göteborg finns nio Skolfamteam och 233 barn omfattas av teamens arbete. Genom de kartläggningar som hittills gjorts rapporterar förvaltningarna att personalen uppmärksammat behov hos barnen som annars inte skulle uppmärksammas och som har kunnat tillgodoses för att skapa en positiv utveckling både i skolan och i familjehemmet.
Av de 233 barn som ingår i Skolfamarbetet, har 27 barn i en stadsdel fått en andra kartläggning två år efter den första. 73 procent av flickorna och 44 procent av pojkarna som ingår i projektet Skolfam har uppnått kunskapsmålen i skolan. Detta kan jämföras med övriga familjehemsplacerade barn i samma stadsdel, där endast 26 procent av flickorna och 13 procent av pojkarna uppnått kunskapsmålen. Skolfam leder med största sannolikhet till att fler barn i samhällsvård klarar skolan vilket är den enskilt starkaste skyddsfaktorn för att motverka psykisk ohälsa som vuxen.
Bostadsbristen har fortsatt kräva socialtjänstens insatser
Bristen på bostäder har fortsatt vara ett stort problem och fortsatt medfört att fler personer vänt sig till socialtjänsten för att lösa sitt boende. Stadens kostnader för sociala boendelösningar har ökat med 15,8 procent vilket ligger i nivå med ökningen 2014. Bostadsbrist och trångboddhet är dessutom riskfaktorer som kan leda till att personer kan behöva annat stöd från socialtjänsten än enbart hjälp med boende.
Kommunfullmäktige antog i juni 2015 Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet 2015–2018. Planen har utarbetats i bred samverkan mellan bolag, förvaltningar och den idéburna sektorn. Arbetet omfattar dels en långsiktig strategi och dels en handlingsplan med aktiviteter för att minska hemlöshet. Strategierna bygger på ökat vräkningsförebyggande arbete och lägenhetsbaserade boendelösningar samt att stärka ledning och styrning av kommunens hemlöshetsarbete. Arbetet med handlingsplanens 23 aktiviteter som ska genomföras under åren 2015–2018 har påbörjats.
Ökningen av antalet nyanlända har inneburit en stor utmaning och ansträngningar har gjorts för att få fram boendelösningar, både i form av genomgångsbostäder och mer långsiktiga lösningar. I en särskild satsning erbjuder AB Framtiden 500 lägenheter till bostadslösa barnfamiljer, som öronmärks via Boplats under två år.
Plan för stadens arbete mot etablerat missbruk och beroende som varaktigt och påtagligt påverkar människors liv och vardag.
Stadsledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen ta fram en plan på strategisk nivå för arbetet mot tungt missbruk. Social resursnämnd har fått ansvar för framtagandet av planen, arbetet påbörjades under hösten 2015. Planen omfattar kommunens verksamheter och ska tydliggöra ansvarsområden inom staden och i relation till hälso- och sjukvårdens beroendevård. Arbetet ska samordnas med revideringen av Göteborgs stads Handlingsplan för alkohol, narkotika, dopnings- och tobaksområdet (ANDT).
Nettokostnaden har ökat med 4,2 procent under 2015 vilket innebär en lägre ökning än under 2014 (6,5 %). Ett av skälen till den uppbromsade nettokostnadsutvecklingen är att nettokostnaden för försörjningsstöd har minskat med 3,6 procent. Samtidigt har hushåll i behov av försörjningsstöd minskat med 5 procent och antalet långtidsberoende minskat med 3 procent jämfört med 2014. Stadsdelarna anger en god arbetsmarknad samt att arbetet i pågående arbetsmarknadsprojekt varit lyckat.
Nettokostnaden för barn och unga har ökat med 8 procent vilket främst beror på ökad nettokostnad för familjehemsplaceringar. Nettokostnaden för frivilliga insatser för barn och unga har ökat med 14 procent (22,8 mkr), men samtidigt har kostnaden för tvångsinsatser minskat med 13,6 procent (28 mkr). Vårddygnen ökade med 68 procent och antalet familjehemsplaceringar ökade med 39 procent vilket stadsdelarna förklarar med ökningen av ensamkommande barn. Nettokostnaden per vårddygn har minskat med cirka 1 000 kronor per dygn jämfört med 2014 vilket sannolikt beror på ersättning från Migrationsverket.
Nettokostnaderna för vuxna har ökat med 10 procent. Det är framför allt inom socialt boende som nettokostnaderna ökat, med 87 mkr eller 15,8 procent. Under samma period har nettokostnaden för vårdinsatser för vuxna minskat med 5 procent och antal vårddygn med 7 procent. Det främsta skälet till minskande vårdkostnader för vuxna är att nettokostnaden för LVM (Lag om vård av missbrukare i vissa fall) minskat med 13,9 procent (11mkr).
Framtidsfrågor
Viktiga framtidsfrågor är att minska långtidsberoendet av försörjningsstöd, kvalitetssäkring och personalförsörjning inom socialtjänstens myndighetsutövning och utveckla samverkan och det förebyggande arbetet för att motverka hemlöshet.