Äldre och sjukvård i hemmet

Hemtjänsten är i fokus med syfte att öka brukarnas inflytande och självbestämmande. Från 2017 kommer också brukarna att få möjlighet att välja utförare då valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) införs i Göteborg.

Ökat inflytande och självbestämmande inom hemtjänsten
Det pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom hemtjänsten som sträcker sig fram till år 2022. Målsättningen är att brukarnas inflytande och självbestämmande ska öka samt att medarbetarna ska uppfatta yrket som attraktivt.
Brukaren som ansöker om hemtjänst får sitt beslut utformat som ett rambeslut. Det innebär att biståndshandläggaren fattar beslut om ett antal hemtjänsttimmar per vecka för att tillgodose biståndsbedömda behov utifrån de mål som tagits fram tillsammans med brukaren. Kontaktpersonalen i hemtjänsten och den enskilde planerar hur och när stöd och hjälp ska ges och hur tiden ska användas utifrån målsättningen.
Den första tjänsten inom välfärdsteknik, tillsyn via kamera, erbjuds till de personer som har behov och så önskar. Hittills har cirka 50 personer trygghetskameror.
Dokumentation enligt socialtjänstlagen som utförs av undersköterskor/vårdbiträden görs nu digitalt.
För att öka karriärvägarna och förbättra kvalitén inom hemtjänsten har två nya befattningar, omsorgshand-ledare och en administratörsroll för planering, införts och rekryterats.

Förberedelser inför valfrihetssystem inom hemtjänsten
Kommunfullmäktige har beslutat att införa valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV). Det pågår ett utredningsarbete för införandet och enligt en preliminär tidsplan kommer brukare med hemtjänst att kunna välja utförare från hösten 2017.

Anhörigstöd för den som vårdar
Anhörigstöd riktar sig till alla - anhöriga, vänner eller grannar – som stödjer eller vårdar någon närstående som har långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller är äldre. Stödet vänder sig också till den som är anhörig till någon med missbruk eller psykisk ohälsa. För att skapa förutsättningar för ett likvärdigt anhörigstöd har förslag till reviderade riktlinjer arbetats fram. Riktlinjerna kommer att behandlas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under våren 2016.

Äldreboende för de som behöver
När det stöd som ges i hemmet inte längre är tillräckligt för att tillgodose vård- och omsorgsbehoven finns möjlighet att flytta till äldreboende. Ungefär 4 000 personer bor i lägenhet i äldreboende. Antal personer som väntar på att flytta till äldreboende har ökat vilket beror på att fler äldre har fått beslut om äldreboende samtidigt som färre lägenheter blivit lediga. För att möta behovet behöver det byggas fler äldreboende.

Värdighetsgarantier ska tydliggöra förväntningar
De fem värdighetsgarantierna är:
• Vi garanterar att medarbetare som besöker dig i ditt hem visar sin tjänstelegitimation när de presenterar sig (gäller medarbetare inom hemtjänst och hälso- och sjukvård).
• Vi garanterar att vi tar kontakt med dig så fort vi vet om att vi inte kan komma inom överenskommen tid (gäller inom hemtjänst och hälso- och sjukvård).
• Vi garanterar att vi tar kontakt med dig i förväg om en ny medarbetare ska ge dig stöd och hjälp (gäller inom hemtjänst och hälso- och sjukvård).
• Vi garanterar att planeringen för hur din hjälp och ditt stöd ska utföras görs tillsammans med dig eller med person som företräder dig. Planeringen ska vara klar inom två veckor från det att din hjälp påbörjats. Har du annat modersmål än svenska garanterar vi att din plan översätts om du så önskar (gäller för hemtjänst, äldreboende och dagverksamhet).
• Vi garanterar avgiftsfri och individuellt anpassad avlösning i hemmet efter biståndsbeslut. När du meddelar att du behöver avlösning ska du kunna få det senast inom 48 timmar (vi behöver två vardagar för att planera och verksamheten gäller inom ordinärt boende).
Tillämpningen och garantiernas värde har utretts under året och visar att de är viktiga för brukarna och deras anhöriga. Trots stora satsningar på information är inte värdighetsgarantierna tillräckligt kända bland brukare och anhöriga.

De äldres upplevelse av kvaliteten på äldreboende och i hemtjänsten
Ekonomiska satsningar på stadens äldreomsorg och hälso- och sjukvård har gett förutsättningar för att höja kvaliteten. Inom äldreomsorgen följs kvalitén upp genom bland annat Socialstyrelsens nationella brukarundersökning och i kommun- och landstingsdatabasen. Staden upprättar utifrån resultat och analyser kvalitetsrapporter, en för hemtjänst och en för äldreboende.
De äldre är generellt sett nöjda med sin hemtjänst, även om resultatet är lägre än riket. Av de som svarat är 81 procent ganska eller mycket nöjda med sin hemtjänst. I brukarundersökningen är de äldre särskilt nöjda med bemötande, och förtroende för personalen. Personalkontinuiteten mäts för tredje året och resultatet är att brukaren i genomsnitt möter 14 olika personal (under fjorton dagar och brukare med minst två besök per dag). Stadens resultat är något bättre än rikets. De förbättringsområden som identifierats är upprättande av genomförandeplaner och namngiven personalkontakt samt att brukarna inte upplever att de kan påverka vid vilka tider personalen kommer. Även synpunkts- och klagomålshantering är ett förbättringsområde.
De äldre är generellt sett ganska nöjda med sitt äldreboende, 78 procent är ganska eller mycket nöjda vilket är ett något längre resultat än för riket. De äldre är särskilt nöjda med personalens bemötande och trygghet i att bo i äldreboende. Förbättringsområden är aktiviteter samt synpunkts- och klagomålshantering.

Vård och omsorg i hemmet även vid omfattande behov
Många personer får sina behov av vård och omsorg tillgodosedda i hemmet, genom hemtjänst och hemsjukvård, istället för på sjukhus, korttidsplats eller i äldreboende. Under året fick i genomsnitt 8 600 äldre personer hemtjänst varje månad.
Kommunal hälso- och sjukvård ges till personer i alla åldrar. I genomsnitt fick 8 800 personer hälso- och sjukvårdsinsatser i stadens verksamheter varje månad, av dessa har drygt 200 fått avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Utvecklingen går mot den ”nära vården” där kommunens hälso- och sjukvård i nära samverkan med primärvården tar ett stort ansvar för allt mer komplexa behov. Särskild uppmärksamhet har riktats mot målgruppen svårt sjuka äldre och deras behov av att ha så få kontakter som möjligt och tillgång till läkarbesök i hemmet.

Samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun
Det finns sedan 1999, då Västra Götalandsregionen bildades, ett avtal som reglerar ansvarsgränserna mellan huvudmännen. En gemensam arbetsprocess för översyn och utveckling av ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal har beslutats i samråd mellan huvudmännen. Arbetet inleddes i oktober 2015 och fortskrider utifrån beslutad inriktning.

Kvalitetsregistren möjliggör lärande och ständigt förbättringsarbete
Arbetet med kvalitetsregister är en av hörnstenarna för utvecklingsarbete och ett nödvändigt inslag i vård och omsorg. Registren byggs upp av de professionella yrkesgrupper som själva ska ha nytta av dem i sin yrkesvardag. Det är också möjligt att följa upp vad enskilda landsting och kommuner åstadkommer.
Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg. Undernäring, fall och trycksår är viktiga områden för vårdtagare inom såväl sluten vård och omsorg som inom primärvård, hemsjukvård och kommunal äldreomsorg. Syftet med Senior Alert är att skapa en bra infrastruktur och systematik för det förebyggande arbetet.
Det pågår ett fortsatt arbete med att utveckla kvalitén inom vården i livets slut. Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slutskede. Registret har som syfte att successivt förbättra vården i livets slutskede oavsett vårdgivare. Det har redovisats goda resultat för Göteborg som helhet under 2015.

God handhygien och rätt klädsel är en patientsäkerhetsfråga
Som ett led i patientsäkerhetsarbetet har många verksamheter arbetat med förbättringar kring basala hygienrutiner. Självskattningar har genomförts på äldre-boende och inom hemsjukvården. Ett fortsatt arbete är nödvändigt då handhygien och rätt klädsel är ett förbättringsområde.

Framtidsfrågor
• Ett ökat antal äldre ställer krav på stadsplanering, boendemiljöer, folkhälsoarbetet och inte minst vård och omsorg. För att möta utmaningen behöver många nya medarbetare rekryteras. Antalet sökande till gymnasiala vård- och omsorgsutbildningar fortsätter att minska. Andelen specialistutbildade sjuksköterskor är låg med tanke på de utmaningar hälso- och sjukvården står inför där allt fler kan vårdas i hemmet. Att rekrytera och framför allt behålla sjuksköterskor och undersköterskor är en stor utmaning för stadens vård och omsorg.
• Det behöver planeras och byggas nya moderna äldreboende för att möta det ökade antalet äldre i befolkningen.
• Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) leder en förstudie som handlar om att utveckla ett västsvenskt utvecklings- och innovationscenter på Johanneberg Science Park. Arbetet går under namnet, ”All AgeHub”. Centret ska utgöra ett nav där enskilda personer, pensionärs- och brukarorganisationer, företag, idégivare från kommunal vård och omsorg och forskare tillsammans utvecklar produkter, processer och tjänster som underlättar för äldre och personer med funktionsnedsättning att leva ett självständigt och tryggt liv. Stadens utvecklingscenter för äldrefrågor Senior Göteborg deltar aktivt i arbetet.