Stadsdelsnämnder – ekonomiskt utfall

Under året har stadsdelsnämnderna gjort ekonomiska satsningar på skola och äldreomsorg. Nämnderna har också haft extrakostnader för mottagande av flyktingar och asylsökande. Trots det har nämnderna totalt sett klarat att bedriva verksamheten inom de budgeterade ramarna.

Göteborg är från 2011 indelat i 10 stadsdelsnämnder. Nämndernas verksamhet finansieras till allra största delen med kommunbidrag. Kommunbidraget till stadsdelsnämnderna, som grundas på befolkningens storlek och sammansättning i respektive stadsdel, skall finansiera stadsdelens nettokostnader för förskola, grundskola, äldreomsorg, insatser för personer med funktionsnedsättning, försörjningsstöd med mera.
Utöver det utgår även särskilt kommunbidrag för ett antal resursnämndsuppgifter där nämnden ofta har ansvaret för att tillgodose behoven för flera stadsdelar eller för hela staden.

Ekonomiskt utfall
Skillnaden mellan kommunbidraget och nettokostnaden är nämndernas resultat. Genom att använda tidigare års överskott kan nämnden finansiera ett negativt resultat. Nämnderna kan använda upp till motsvarande en halv procent av kommunbidraget utan godkännande av kommunstyrelsen.
2015 redovisade stadsdelsnämnderna ett resultat på drygt tio miljoner kronor vilket var knappt 40 miljoner högre än vad nämnderna hade budgeterat. Fem nämnder redovisade ett positivt resultat och fem nämnder ett negativt resultat. För två nämnder, Östra Göteborg och Norra Hisingen, var resultatet också betydligt lägre än vad nämnderna hade budgeterat. Gemensamt för båda dessa nämnder var att antal barn och unga blev betydligt fler än vad som hade beräknats och vad nämnderna hade fått resurser för. Orsaken var framför allt ett stort mottagande av nyanlända flyktingar.

Ökade kostnader för socialt boende och familjehem
Nettokostnaden för försörjningsstöd minskade 2015 med drygt 40 mkr vilket motsvarade en minskning med knappt fyra procent jämfört med 2014. Däremot ökade kostnaderna för övrig individ- och familjeomsorg med 180 mkr. I första hand var det kostnaderna för sociala boenden och familjehemsplaceringar för barn och unga som ökade.
Även kostnaderna för skolan och äldreomsorgen ökade mer än tidigare år. Främsta orsakerna var en kraftig elevökning och satsningar på ökad bemanning inom båda områdena.

Framtidsbedömning
Flyktingsituationen har gjort planeringsförutsättningarna betydligt svårare för stadsdelsnämnderna. Omfattningen av antal flyktingar som Göteborg kommer att ta emot är osäker liksom fördelningen mellan stadsdelarna. Klart är att det kommer att ställa ytterligare stora krav på bostäder, lokal- och kompetensförsörjning.