Bebyggelse och bostad

Göteborg växer och bostadsproduktion och utbyggnad av infrastruktur tar nu ordentlig fart mot målet att staden ska växa minst 30 procent på 20 år. Samtidigt ökar efterfrågan på bostäder med ökade priser och växande köer som följd. Det är en utmaning att motverka segregation såväl geografiskt, fysiskt som socialt och att skapa långsiktigt attraktiva och hållbara stadsmiljöer i en situation där mycket ska byggas på en gång, samtidigt som den höga förändringstakten ger möjlighet att göra skillnad. Göteborg möter denna utmaning med fokus på hållbar stadsutveckling, aktivt arbete med markförsörjning och genom att engagera göteborgarna i stadens utveckling.



Stort behov av nya bostäder
Den under året allt kraftigare efterfrågan på bostäder i Göteborg märktes bland annat i att Boplats Göteborg vid årets slut hade 170 000 sökanden i bostadskö varav cirka 50 000 registrerade sig under 2015. Rörligheten på bostadsmarknaden var fortsatt låg och antalet lägenheter som annonserats på Boplats har sjunkit. Samtidigt ökade priserna på både bostadsrätter och villor med över tio procent under året. Sammantaget visar siffrorna på ett högt tryck på bostadsmarknaden.

Bostadsbyggandet ökar markant
Under 2015 färdigställdes totalt 2 298 bostäder, varav 1 826 i flerbostadshus, 240 i småhus och 232 som specialbostäder, därtill byggdes 255 lägenheter i byggnader som tidigare nyttjats till annat. De åtgärder för att öka byggandet som gjorts under ett antal år visade resultat under året och kommande år förväntas en successiv ökning av bostadsbyggandet ske, från tidigare års genomsnitt på cirka 2 000 bostäder per år till en nivå om cirka 3 800 bostäder per år för perioden 2019 och framåt.
Planering ger förutsättningar för att byggande av bostäder, verksamheter, service, infrastruktur och ytor för rekreation ska kunna genomföras. Planering för bostäder har varit en dominerande fråga och tendensen har varit allt större detaljplaner med stort bostadsinnehåll. Extra åtgärder har vidtagits för att möta bostadsbehovet där målet är att få fram ytterligare 7 000 bostäder utöver planerad bostadsvolym fram till 2021. För att målsättningarna ska klaras måste de marknadsmässiga förutsättningarna finnas, men kommunens arbete med framtagande av byggbar mark har ökat kraftigt i såväl plan- som markanvisningsskedena.
Staden har också färdigställt ett planprogram för Bergsjön med 2 500 nya bostäder. Fler bostadsrätter, bättre möjligheter att ta sig mellan stadsdelens olika områden och satsningar på att utveckla Rymdtorget som mötesplats och servicecentrum ingår. Dessa blir de första nya bostäderna i området sedan Bergsjön stod färdigt i början av 1970-talet. Området var även föremål för en fallstudie inom forskningsprojektet Delad stad.
Implementering av åtgärder för effektivare planering, GEM, slutfördes under året och en processledning tillsattes. Utvecklingsprojektet har därmed avslutats och övergått i driftfas. Ett nytt utvecklingsprojekt ligger i startgroparna där avsikten är att effektivisera genomförandet.

Insatser för utsatta grupper på bostadsmarknaden
Staden arbetade aktivt för att förbättra bostadsförsörjningen för särskilda grupper. Fullmäktige antog under 2015 en ny strategi mot hemlöshet och arbetet med handlingsplanens 23 aktiviteter som ska genomföras under åren 2015–2018 påbörjades. Under 2015 flyttade 408 hushåll in i lägenheter med kommunalt kontrakt eller förstahandskontrakt där anvisning skett efter -bedömning av sociala och medicinska skäl.
För målgruppen bostadslösa barnfamiljer har fastighetskontoret utrett möjligheterna för ett system med genomgångsbostäder. En översyn av formerna för anvisning, uthyrning och stöd till hushållet för att komma vidare till en mer permanent bostad har påbörjats. Staden, genom Förvaltnings AB Framtiden, påbörjade även en speciell tvåårig satsning på 500 barnfamiljer som bor osäkert. Lägenheterna söks på vanligt sätt genom Boplats av de hushåll som uppfyller kriterierna för denna förtur. Satsningen ingår också i kommunens strategi för att möta bostadsbehovet hos nyanlända.

Flyktingsituationen
Året har starkt präglats av den stora ökningen av asylsökande. Den har inneburit en stor utmaning för staden och stora ansträngningar har gjorts för att få fram boendelösningar, såväl för asylsökande ensamkommande barn som nyanlända som fått uppehållstillstånd och mottagits i Göteborg. Staden antog i slutet av 2014 en strategi för att möta bostadsbehovet för nyanlända flyktingar. Enligt strategin prioriteras i första hand barns behov av stabila levnadsförhållanden.
Under året har ett aktivt arbete skett för genomförande av de uppdrag som anges i strategin. Det omfattar både förslag i form av temporära modulbostäder och mer långsiktiga bostadslösningar. Ett betydelsefullt beslut som fattades under hösten är att investera i byggande av temporära bostäder i Frihamnen. I ett första skede blir det cirka 600 bostäder i nio lotter på land och vatten. En utredning om möjlighet att skapa modulbostäder för 3 000 flyktingar i andra delar av staden har gjorts under året.
Det regionala samarbetet inom Göteborgsregionens kommunalförbund har etablerat en gemensam plattform för nyanlända inom olika samhällsområden. Bland annat ingår gemensamma initiativ när det gäller bostadsförsörjning för nyanlända, vilket även inkluderar boende för ensamkommande barn. Samarbetet har stärkts under 2015.

Större fokus på social hållbarhet
Under 2015 har det stadenövergripande arbetet med ”Jämlikt Göteborg- hela staden socialt hållbart” fortsatt sin organisering. Till grund för arbetet ligger bland annat rapporten ”Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg” som publicerades 2014. Under hösten genomförde staden och samverkansrådet Idékom en workshop där staden bjöd in de idéburna organisationerna till samtal om samverkan inom arbetet med Jämlikt Göteborg. Det gemensamma målet var att organisera samverkan för att nå kommunfullmäktiges prioriterade mål om att öka förutsättningarna för goda livschanser i Göteborg, att utjämna skillnader mellan socioekonomiska grupper samt att minska segregationen.
Ett av fyra fokusområden i Jämlikt Göteborg är att ”Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen” I planeringen för fortsatt arbete identifierades åtgärdsområdena: Stärk invånarnas delaktighet, inflytande och trygghet, Planera för en hälsofrämjande närmiljö, Planera för en minskad boendesegregation, Öka tillgången till bostäder, Öka användningen av aktiva och kollektiva transportmedel. Resultatet från höstens workshop finns med i den långsiktiga planeringen och de idéburna organisationerna/civilsamhället kommer att bjudas in till samverkan och diskussion kring aktuella frågeställningar. Arbetet med att stärka invånarnas delaktighet har skett i linje med stadens antagna principer för att fördjupa demokratin och öka medborgarnas möjligheter till inflytande.
Social hållbarhet beaktas fortsatt i de dagliga stadsutvecklingsprojekten. I planeringen har detaljplaner konsekvensbedömts enligt sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser. Formerna för och kunskap om hur det kan ske har fortsatt utvecklas. Stadens allmännytta bedrev ett omfattande arbete för att bidra till boendes livsmiljö, välfärd och ökad integration. Framför allt har insatser för ökad sysselsättning genomförts, som lett till att både ungdomar och vuxna som stått utanför arbetsmarknaden fått arbete eller praktik inom bostadskoncernen.

Medskapande och delaktighet engagerar
Uppmärksamheten kring stadsutveckling har ökat och likaså göteborgarnas engagemang. Dialogen med invånarna har varit central för att ta in olika perspektiv vid utveckling av staden. Dialoger har bland annat synliggjort målkonflikter som behöver hanteras i planeringen. När exploatering av till exempel grönytor skett har det ofta skapat starka reaktioner hos närboende. Erfarenheterna visar på vikten av att invånarna får ta del av planerares och beslutsfattares avvägningar och ställningstaganden när ett stadsområde ska omvandlas. Intensiva samtal om stadens utveckling har hållits om detaljplaner för olika stadsområden, torgmiljöer och parker och att skapa trygga boendemiljöer. Ett flertal debatter har skett i Älvrummet, som varit en naturlig arena för diskussion i stadsutvecklingsfrågor och utställningar av förslag och planer.
Utveckling av barns och ungas delaktighet har varit en särskilt viktig fråga. Staden har haft ett löpande arbete för att utveckla barnperspektivet i stadsutveckling. Det betyder till exempel att barn och ungas tillgång till rekreationsytor, lekplatser och grönområden och i övrigt barns utomhusmiljöer utifrån olika aspekter beaktats i såväl planprocess som byggnadsprojekt.

Prisade byggnader
Under tiden som Frihamnen planeras, har de temporära värdeskapande aktiviteterna i området utvecklats. Förutom sedan tidigare pågående aktiviteter som seglarskola, rollerderby, sandstrand och stadsodling i anslutning till Jubileumsparken öppnades under 2015 en bastu som fick stor uppmärksamhet i lokalmedia och i nationella forum för samhällsbyggnad. Bastun fick Västra Sveriges arkitekters arkitekturpris och nominerades även till Kasper Salin-priset. Vattenlek i konstverk kom på plats genom ”Berget” och under sensommaren öppnades också Göteborgs första publika bad i Göta Älv.
Den nybyggda kyrkan i Amhult har utsetts till Årets hus 2015. Den är ”en byggnad där kvalitet och långsiktighet för ovanlighetens skull tycks ha fått råda över trender och kortsiktiga intressen. Från interiörens små mässingsdetaljer, via kyrkorummets samlande volym, till trädgårdens stillhet, allt blir en del av helheten. Kyrkans uttryck är värdigt men samtidigt anspråkslöst, och smälter förtjänstfullt in i den framväxande stadsväven” skrev juryn i sin motivering.

Klimatförändringar kräver åtgärder
Vid klimatmötet i Paris 2015 blev det allt tydligare att anpassning till ett förändrat klimat är en nästan lika viktig fråga som minskade klimatutsläpp. Göteborg är känsligt för översvämningar eftersom de centrala delarna ligger lågt. Stadens övergripande målsättning är att både befintlig och planerad markanvändning ska vara robust mot dagens och framtidens översvämningar.
Inom ramen för hydromodellen och det tematiska tillägget till översiktsplanen för klimatanpassning pågår ett antal delutredningar. Några sådana utredningar har avslutats under året, bland annat lanserades resultat av skyfallsmodelleringen. Samtidigt genomfördes tester och mindre anpassningsåtgärder i staden. Till exempel har Kvibergs multisportarena stadens första regnrabatter, som både renar dagvatten och förebygger översvämningar.

Göteborg tar ansvar för markförsörjning
Markanvisning som strategiskt verktyg har utvecklats vidare. Markanvisningspolicyn har implementerats under året med ökad transparens kring urval och beslut om markanvisning som följd. Under året har staden också beslutat om nya inriktningar för det kommunala markägandet och friköp av vissa tomträtter för att ge större tydlighet i förhållande till exploatörer och verksamheter i tidigt skede. Samtidigt har staden utvecklat arbetet med strategiska krav i markanvisningar för att öka byggnationen av billiga hyreslägenheter.
För att möta näringslivets behov har kommunen ett utbud av detaljplanelagd mark för verksamheter och under året har tre försäljningar skett till företag inom olika branscher. För att bättre möta efterfrågan på verksamhetsmark har kommunen bland annat tagit fram detaljplan för 300 000 m² logistikverksamhet. Efterfrågan på kontorslokaler i centrala Göteborg var fortsatt stor 2015 och vakanserna i befintligt bestånd låga. På sikt planeras en större utbyggnad av kontor i bland annat centralenområdet, Frihamnen och på Backaplan.

Forskning, utveckling och innovation i samverkan
Göteborg står inför stora utmaningar med att bygga samman staden över älven och samtidigt hela staden såväl fysiskt som socialt. Det förutsätter att staden har ett nära samarbete med andra sektorer såsom näringslivet, akademiska institutioner samt ideell sektor och civilsamhället. Fler människor och organisationer behövs för att tänka framåt och bidra med nya idéer eller lösningar. Exempel på samverkansarenor där staden medverkat är Lindholmen Science Park, Johannebergs Science Park och Mistra Urban Futures – Centrum för hållbar stadsutveckling.
Under tre år har staden medverkat i en satsning från Vinnova om ”Innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer” som avslutades 2015. Projektet ”Göteborgs nya innovationsplattform” har bland annat resulterat i metodutveckling kring stadens innovationsprocesser, kunskapsunderlag till kommande forsknings- och innovationsstrategi för staden samt en gemensam kunskapsagenda (inom hållbar stadsutveckling) för de tre storstäderna. I kunskapsagendan lyfts storstädernas gemensamma urbana utmaningar. Den kommer bland annat användas för dialog med nationella myndigheter, ge inspel till kommande forskningsproposition och tydligare kommunicera städernas behov i olika samverkansprocesser. Staden har också sökt medel för att arbeta fram en gemensam forsknings- och innovationsstrategi för stadens verksamheter. Under året beviljade Vinnova och Tillväxtverket cirka 10 miljoner kronor för att ta fram nödvändiga underlag. Arbetet har letts av stadsledningskontoret.
Under 2015 genomgick Mistra Urban Futures, som delvis finansieras av Göteborg Stad, en internationell utvärdering av centrumets verksamhet de första fem åren från 2010. Mistra, Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning, har därefter beslutat om anslag på ytterligare 80 miljoner kronor för perioden 2016–2019.
Som en fortsättning på det urbana utvecklingsarbetet, som pågick 2013–2014, anordnade Länsstyrelserna, Boverket och Mistra Urban Futures tillsammans tre nationella kunskapsseminarier om hållbar stadsutveckling hösten 2015. Ett av seminarierna ägde rum i Göteborg. Där presenterades bland annat forskningsprojektet Delad stad vars rapporter finns tillgängliga i Kungliga Tekniska Högskolans webbdatabas DiVA. En av projektets slutsatser var att stadens form och uppbyggnad har betydelse för sysselsättning och integration. Stadsbyggande påverkar i hög grad tillgängligheten till samhälleliga resurser, vilket i sin tur påverkar människors livschanser.

Framtidsfrågor
Det efterfrågas en mycket hög bostadsproduktionen på grund av hög inflyttning, rådande bostadsbrist och ökat inflöde av nyanlända. Nationellt talas om en fördubbling av bostadsproduktionen där de stora städerna förväntas ta en hög andel. Det handlar inte heller bara om nya bostäder utan också om ny infrastruktur, mer service och fler fritidsområden. Därutöver krävs åtgärder för att skydda stadens befolkning och anläggningar mot effekten av klimatförändringar och extrema väderhändelser. I alla dessa frågor krävs kunniga och engagerade medarbetare. Kompetensförsörjning är en strategisk fråga för stadens verksamheter så att kompetens och personella resurser i såväl planering som genomförande kan säkerställas.
För att nå en ökad social hållbarhet är det nödvändigt att segregationen minskar. Göteborg är idag en starkt segregerad stad och tendensen är att den ökar. Hela bostadsmarknaden är inte ekonomiskt tillgänglig för alla, särskilt gäller detta nyproduktion. Ytterligare gentrifiering (utträngning av, framför allt, ekonomiskt utsatta grupper) förändrar stadsdelar som tidigare varit relativt blandade. Inom samhällsbyggnadsområdet handlar det mycket om att minska boendesegregationen genom möjligheten till blandad bebyggelse och ökad tillgång/användning av offentliga rum och mötesplatser där människor med olika villkor kan och vill mötas och få förståelse för varandras livsvillkor.
Uthållighet i processer, samverkan och medborgardialog är viktiga förutsättningar för att nå målen. Särskilt när nybyggnationen ökar och allt fler göteborgare upplever hur stora mängder bostäder och infrastruktur tar plats i staden, både under byggtid och när de står klara. Den fysiska miljöns utformning och stadens rumsliga struktur ger ett ramverk för utvecklingsmöjligheterna i staden och har stor betydelse för människors trivsel, hälsa och välbefinnande och därmed också för stadens och regionens ekonomiska utveckling. Genom att skapa rumsliga förutsättningar för sociala möten och en attraktiv stadsmiljö stärks Göteborgs attraktionskraft såväl nationellt som internationellt.