Människor med funktionsnedsättning

FunktionsnedsättningMänniskor med funktionsnedsättnings rätt till full delaktighet i samhällslivet är en viktig fråga i stadens gemensamma arbete. I verksamheterna har områden som bostäder, inflytande och delaktighet samt samordning och stöd till föräldrar med funktionshindrade barn varit i fokus under året.

Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Ett nytt program har antagits av kommunfullmäktige under året. Det har ett inkluderande rättighetsperspektiv. Programmet ska ge stadens förvaltningar och bolag förutsättningar att bidra till att skapa en stad där alla invånare ges jämlika förutsättningar. Med hjälp av indikatorer kommer programmets mål att följas upp.

Individuellt stöd och service till personer med funktionsnedsättning
Funktionshinderområdet är en del av socialtjänsten och omfattar myndighetsutövning, enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL), och ett stort antal verksamheter som ger personer med funktionsnedsättning stöd och service, till exempel bostäder med stöd och service, daglig verksamhet, sysselsättning, korttidsvistelse och personlig assistans.

Inflytande och delaktighet
Arbetet med att utveckla och säkerställa inflytandet och delaktigheten för personer med funktionsnedsättning fortsätter. Ett antal brukarrevisioner, men också andra undersökningar där brukarens uppfattning om våra verksamheter kommer fram, har genomförts. Resultaten av undersökningarna används som grund för dialog och utveckling av verksamheterna.
Genomförandeplanerna är ett av de viktigaste instrumenten för att den enskilde ska få inflytande över sin insats. Arbetet med att säkerställa dessa och förbättra dokumentationen har fortsatt under året.

Mer stöd till familjer och närstående
Nationell och lokal forskning visar på brister i stödet till familjer som har barn med funktionsnedsättning. Verksamheterna kring familjerna behöver arbeta utifrån en gemensam modell för hälsofrämjande, preventiva och riktade insatser – till exempel hjälpa föräldrarna med samordning av barnets insatser och se till att föräldrarna får en väl fungerande avlastning. I flera stadsdelar bedrivs arbete med att öka familjers delaktighet i beslutsprocesser, att öka kunskapen hos föräldrar och medarbetare samt stärka samverkan inom och mellan verksamheter. Formen har varit föräldramedverkan, föreläsning och dialog. Projekt med så kallade koordinatorer som haft i uppdrag att särskilt stötta i samordning av barnets behov av insatser har bedrivits i en stadsdel. Lots för barn och vuxna med funktionsnedsättning är en verksamhet som erbjuder information och vägledning om vilket stöd som finns i samhället samt vägledning till rätt myndighet eller instans. Verksamheten har under året mött ett ökat behov av samtal och kontakter.
Stadens anhörigstöd riktar sig till alla medborgare som stödjer eller vårdar någon närstående som har långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller är äldre. I stadsdelarna finns verksamheter som stödjer med till exempel föreläsningar, anhörigcafé, anhöriggrupper. För att skapa förbättrade förutsättningar för ett likvärdigt anhörigstöd i staden har förslag till reviderade riktlinjer arbetats fram i samverkan med förvaltningarna. Riktlinjerna kommer att behandlas i kommunfullmäktige under våren 2016.

Fortsatt behov av utveckling av området arbete och meningsfull sysselsättning
Det finns idag cirka 1 700 personer som har beslut om daglig verksamhet enligt LSS. Antal personer som beviljas insatsen ökar och verksamheten får möta nya målgrupper. Den dagliga verksamheten ska ge förutsättningar till utveckling och karriär inom verksamheten eller mot arbete eller utbildning. I stadsdelarna pågår utvecklings- och förbättringsarbete för att på ett bättre sätt möta brukarnas behov. För att öka inflytandet för brukare inom daglig verksamhet ska man kunna välja utförare. Ett utredningsarbete kring konsekvenserna av införandet av en valfrihetsmodell har pågått under året och förslaget kommer att redovisas till kommunstyrelsen under våren 2016.
IPS (individual placement and support) är en evidensbaserad metod för att ge förutsättningar för personer med kognitiva och psykiska funktionsnedsättningar att få jobb. Under 2015 har en handlingsplan för samarbete gjorts mellan arbetsförmedlingen, försäkringskassan, psykiatrin och Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg (NSPHiG). Införande av IPS i stadsdelarna har påbörjats med ambitionen att alla stadsdelar ska ha tillgång till utbildade arbetsspecialister samt ha en gemensam organisering för samordning och utveckling. Metoden ger goda resultat, fler personer har fått arbete eller påbörjat studier och andra har kommit in i strukturerad sysselsättning. På aktivitetshusen finns en välfungerande verksamhet som arbetar enligt IPS och några stadsdelar har egna arbetsspecialister. Fler personer har fått ”rätt försörjning”, till exempel gått från försörjningsstöd till lön, studielån eller aktivitetsersättning.

Brist på bostäder
63 lägenheter i bostäder med särskild service (BmSS) har färdigställts i 12 olika objekt, en minskning jämfört med 2014 och något under genomsnittet för senare år. Fler lägenheter har tillkommit, men trots detta har behoven inte minskat. Utbyggnaden har inte gått i önskad takt och svårigheterna har bland annat berott på brist på tomter/objekt i lämpliga lägen. I planen för bostäder för personer med funktionsnedsättning bedöms att 300 nya lägenheter behövs för att uppnå balans 2018. Under samma period beräknas 265 lägenheter färdigställas.
Bostadsbristen har inneburit att personer med funktionsnedsättning, som skulle klara ett ordinärt boende istället ansöker om BmSS. Enbart tillgång till lägenheter är inte tillräckligt för att personer ska klara ett boende i vanliga lägenheter som ett alternativ till BmSS. En förutsättning är även att det finns stöd i bostaden, möjligheter till sysselsättning och gemenskap för de som har behov av stöd med detta. Boendestödet har fortsatt utvecklas i samtliga stadsdelar. Under året har 42 personer fått lägenhet genom F100, vilket är en ökning jämfört med 2014. (F100 innebär att de kommunala bostadsbolagen erbjuder lägenheter till personer med funktionsnedsättning.)
Bostadsbristen har lett till köp av korttidsplatser och andra tillfälliga boendelösningar. Beslut om BmSS kan inte alltid verkställas, vilket leder till risk för särskilda avgifter. Vid årsskiftet hade 166 personer beslut som inte var verkställda inom tre månader. Av dessa hade 24 tackat nej till erbjudande och 25 tackat ja men ännu inte flyttat in.

Tabell: Människor med funktionsnedsättning – några nyckeltalAntal personer som får stöd och service
Under 2015 fick 3 903 personer/mån stöd enligt LSS och 4 250 personer/mån enligt SoL. Sammantaget är det i nivå med 2014.

Framtidsfrågor
• Utveckla fler verksamheter som kan erbjuda individuellt och flexibelt stöd för personer med omfattande och komplexa behov.
• Säkerställa kompetensförsörjningsbehovet i verksamheterna. Utbildningsbakgrunden är varierad hos baspersonalen inom området. Många medarbetare saknar utbildning med särskild inriktning mot funktionshinder.
• Bristen på bostäder trots utbyggnad av BmSS enligt planering.