Framtidsbedömning

2015 har framför allt präglats av flyktingsituationen både globalt och lokalt i Göteborg. Hur situationen utvecklas framåt är oklart och leder till mycket osäkra planeringsförutsättningar. Det stora antalet asylsökande i Sverige kommer att leda till ett ökat mottagande av flyktingar i Göteborg de närmaste åren, men exakt hur många är ytterst ovisst. Det sätter ytterligare fokus på de tre utmaningar som välfärdsområdet står inför kopplat till den demografiska utvecklingen:

• Bostäder för socialt utsatta grupper
• Kompetensförsörjning
• Verksamhetslokaler

Då många asylsökande är barn och unga kommer det att ytterligare öka behoven av för-, grund- och gymnasieskolor. Det leder också till ett ökat rekryteringsbehov av förskollärare, lärare, socialsekreterare med flera yrkesgrupper.
Ekonomiskt bedöms den ökade flyktinginvandringen på kort sikt leda till en ökad tillväxt, lägre arbetslöshet, ökad inflation och höjda räntor genom att den får en stark påverkan på efterfrågesidan av ekonomin. Främst gäller det den offentliga konsumtionen, men även den privata konsumtionen påverkas positivt genom att fler arbeten skapas. På lite längre sikt bidrar den också till en lägre försörjningskvot, det vill säga färre som varje person i arbetsför ålder ska försörja. Detta beror på ålderssammansättningen hos de som nu har flytt till Sverige. Hur utvecklingen blir av den ekonomiska försörjningskvoten är däremot inte lika självklart, det vill säga hur många som varje sysselsatt person ska försörja. Detsamma gäller för tillväxten och arbetslösheten på längre sikt. Om den utvecklingen blir positiv eller negativ beror på hur väl integrationen av de nyanlända fungerar på arbetsmarknaden. Om etableringstiden blir lika lång som den har varit under senare år riskerar utvecklingen att bli något sämre på fem till tio års sikt än enligt de antaganden som gjordes före den ökade flyktinginvandringen.
Trots det starka fokus som varit på flyktinginvandringen och konsekvenserna av den, är den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning en större utmaning på lite längre sikt när det gäller välfärdens finansiering.
En annan stor utmaning som Göteborg står inför är att bygga den hållbara staden som ska rymma 150 000 fler invånare år 2035. Det kräver inte bara bostäder utan även en klok utbyggnad av ny infrastruktur och robust kollektivtrafik, lokaler för så väl handel och näringsliv som för offentlig service, men samtidigt skapa möjligheter för fritidsaktiviteter och rekreativa miljöer. Stadsutvecklingen behöver främja tillväxten samtidigt som den ska bidra till att minska skillnaderna i människors livsvillkor och minska vår klimatpåverkan.
En nästan lika viktig utmaning som att minska vår klimatpåverkan är att skydda stadens befolkning och anläggningar mot effekter av klimatförändringar och extrema väderhändelser. Göteborgs läge med närhet till vatten gör staden känslig för både översvämningar och skyfall och stadens övergripande målsättning är att både befintlig och planerad markanvändning ska vara robust mot dagens och framtidens klimatpåverkan.
För att nå en ökad social hållbarhet är det nödvändigt att segregationen minskar. Inom samhällsbyggnadsområdet handlar det mycket om att minska boendesegregationen genom möjligheten till blandad bebyggelse och ökad tillgång/användning av offentliga rum och mötes­platser där människor med olika villkor kan och vill mötas och få förståelse för varandras livsvillkor. Genom att skapa rumsliga förutsättningar för sociala möten och en attraktiv stadsmiljö stärks Göteborgs attraktionskraft såväl nationellt som internationellt.
Göteborg ska vara tillväxtmotorn i västra Sverige och är tillsammans med övriga storstadsregioner viktig för tillväxten i hela Sverige. Det är därför av avgörande betydelse att Göteborg fortsätter att vara en attraktiv stad för företag och studenter och att stadens förmåga att stödja innovation och utveckling stärks.
Att Göteborg växer innebär stora möjligheter. Samtidigt medför en växande stad också betydande ekonomiska utmaningar för att kunna finansiera både ökade krav på välfärd och en stadsutveckling som möter framtidens behov och utmaningar. Staden behöver därför utveckla och anpassa sin ekonomiska styrning och pröva nya vägar för att hitta nya finansieringslösningar och strukturer.