Barn

I Barnkonventionens sjätte artikel understryks varje barns rätt att överleva och utvecklas. För Göteborgs kommun innebär det att bidra till att barnen växer upp under trygga förhållanden, skyddas mot skador, får möjlighet att leka, lära sig nya saker och tänka självständigt.

BarnBarnets utveckling
Det är viktigt att föräldrar, förskola, skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård samverkar på ett positivt sätt. I arbetet med Jämlikt Göteborg – hela staden socialt hållbar – fastställdes att familjecentrerat arbetssätt ska prioriteras. Detta görs bland annat genom att skapa så kallade familjecentraler. Vid familjecentralerna är öppen förskola, barnavårdcentral, barnmorskemottagning och socialtjänst samordnade under samma tak. Det fanns sex familjecentraler i Göteborg förra året och ytterligare sex planerades. Under året genomfördes också kompetensutveckling kring samverkansavtalet Västbus, riktlinjer för familjehemsplacerade barn samt användandet av verktyget Samordnad individuell plan.
Nästan alla barn (86 procent) mellan 1 och 5 år hade en plats i förskolan och från 7 års ålder var skolan tillgänglig för alla. 83 procent av eleverna som avslutade grundskolan 2015 hade behörighet att söka till ett av gymnasieskolans nationella program, övriga kunde söka till ett introduktionsprogram. I princip alla ungdomar påbörjade en gymnasieutbildning.
Den ökade migrationen innebar ett hårt tryck på grund- och gymnasieskolor. Särskilt hårt på gymnasieskola då mer än hälften av de asylsökande barnen var i gymnasieåldern. Mottagandet av nya elever var ojämnt fördelat på skolorna. Kommunstyrelsen beslutade om handlingslinjer för att få nyanlända elever på fler skolor i syfte att förbättra förutsättningarna för integration. När det gäller ensamkommande barn ansvarar kommunen för boende, vård och omsorg. Under 2015 kom nära 1 700 ensamkommande barn till Göteborg, vilket är en ökning med mer än 400 procent jämfört med året innan.
Alla stadsdelar hade ungdomsråd men det varierar stort över staden hur dessa gavs möjligheter att arbeta och påverka. Råden identifierade gemensamt att ”vuxna” strukturer fortsatt hindrade ungas möjligheter till inflytande samt att en större öppenhet och kunskap krävdes för att få till en förändring.
I jubileumsplanen för Göteborg 400 år var 2015 utsett till ”Av och med unga året”. Fler dialoger och projekt genomfördes. Det var dels konkreta uppgifter som genomfördes av barn och vuxna såsom vattenrutschkanan under kulturkalaset, dels jubileumskonferensen ”Ungt inflytande 2021”.

Skydd mot skador
Trafikolyckor och självmord är de vanligaste dödsorsakerna för svenska barn som omkommer till följd av en skada.
Trafikkontoret, stadsdelarna och skolor har arbetat aktivt med frågan om säkra skolvägar. Kartläggningar har gjorts vid skolor som sedan resulterat i åtgärder såsom uppmärkning av övergångsställen, hastighetssänkning, vägbulor, ombyggnad av vändplats och riktade informationsinsatser. Dessutom innehöll ”trafikantveckan” en ungdomsdialog för att fånga upp åsikter från unga. Cirka 350 unga delgav staden sina åsikter. Säkerhet vid hållplatser, tillgång till kollektivtrafik och separerade gång- och cykelvägar kom högt på listan.
Riktade insatser för att förhindra självmord bland unga prioriterades. Ungdomsmottagningarna hade i uppdrag att arbeta utåtriktat med suicidprevention och ungdomars psykiska hälsa.

Framtidsfrågor
Att stärka barns drömmar och framtidstro är en angelägenhet för alla. Barns möjligheter att praktisera demokrati behöver stärkas. Likaså är minskade klyftor och ökad folkhälsa viktigt. Det behövs ett attraktivt alternativ till parallella samhällen. Förslagsvis gör vi detta genom att bygga ett starkt ”innanförskap” med öppna dörrar.