Kultur och fritid

En röd tråd i kultur- och fritidssektorn under 2015 var perspektivet barn och unga. Barn tar och ska ta plats i stadsrummet något som Grönstrategin bevakade i stadsplaneringen. Fritids- och kultursektorn engagerade sig i mottagandet av nyanlända barn och unga genom att snabbt förse dem med bibliotekskort, intervjua de unga om deras tidigare liv samt visa på olika fritids- och kulturaktiviteter i det nya landet.


Det är många nämnder och flera bolag som möter invånarna inom kultur och fritid. Inom sektorn fanns föreningsliv, lek och breddidrott, aktiviteter för barn och unga i deras närområde, bibliotek, grönområden i alla dess former, teater, musik och nöjesupplevelser.

Kultur- och fritidssektorn stärkte sin roll i stadsutvecklingen
Kultur- och fritidssektorn intensifierade sin medverkan i stadsutvecklingen för att i tidigt skede påverka gestaltning, plats för utevistelse och offentliga lokaler. Effekten blev bättre helhetslösningar, samutnyttjande och en effektivare planprocess. Park- och naturnämnden samt kulturnämnden engagerades i Jubileumssatsningen med planering för 7 000 nya bostäder, planeringen av Älvstaden samt de stora infrastrukturprojekten. Policydokumentet ”Grönstrategi för en tät och grön stad”, bidrog till ett strukturerat arbetssätt i processen från planering och byggande till utveckling och skötselplanering. Grönstrategin innehåller bland annat riktvärden för avstånd mellan bostad och lekplats eller bostadsnära park, angeläget vid förtätning av staden. Ett arbete påbörjades med biblioteksplanering för att få in dessa mötesplatser vid knutpunkter.

Tillgängligheten till kultur och fritid ökade
Två sporthallar och tre konstgräsplaner i egen regi togs i bruk under året. Nybyggda Torslandaskolan fick sin sporthall och stadsdelen Backa fick en provisorisk hall i avvaktan på en fullmåttshall. Fotbolls- och friidrotts-arenan Rambergsvallen byggd 1935 revs och Bravida Arena ersatte den som allsvensk fotbollsarena. Prioritet Serneke Arena, Nordens största multiarena, på Kvibergs idrottsområde invigdes på försommaren. Idrotts- och föreningsnämnden tecknade hyreskontrakt på sporthallar i anläggningen till föreningslivet kvällar och helger. Ett torg anlades som en ny entré till Kvibergs idrottsområde.
Göteborgarnas besök på olika anläggningar var i stort sett oförändrat. Uthyrningen av hallar minskade med nästan 5 000 timmar (–1,9 %). Kulturnämndens institutioner hade totalt 2,4 miljoner besökare, en ökning med 15 procent som berodde på att det ombyggda stadsbiblioteket hade öppet hela året. 176 600 (+3,5 %) barn och unga besökte och deltog i kulturverksamhet.
Sommarunderhållningen som arrangerades av kulturnämnden hade en rekordpublik på 46 700 besökare. Kulturkalaset med 1,5 miljoner besökare fick Rättvise-förmedlingens pris för sin fasta övertygelse om att: välkomna alla i ett jämlikt och inkluderande samhälle där kulturen är en dörröppnare för nya möten.
Under året genomfördes Göteborg International Biennal for Contemporary Art (GIBCA) eller Konstbiennalen. Biennalen var ett återkommande internationellt evenemang under 10 veckor som lockar 45 000 besökare varav 6 600 barn. Titeln på årets biennal var ”A story within a story...” .
Biblioteken stod inte bara för mediautlåning utan även för lässtimulerande åtgärder bland barn. Projektet Bokstart, som delvis finansierades av Kulturrådet, pågick som pilotprojekt i två stadsdelar med hög andel personer med utländsk härkomst. Projektet innebar att bibliotekarier besökte nyblivna föräldrar för samtal om vikten att läsa för barn. Alla elever i årskurs tre fick i år boken Legenden om Sally Jones. Dessa och andra projekt kopplades ihop med mobiliserings- och fokusområdet Göteborg - staden där vi läser för våra barn inom Ett Jämlikt Göteborg. För vuxna genomfördes även teknik-drop-in på biblioteken för att minska den digitala klyftan.
Om- och tillbyggnadsfrågor var i fokus för de stora kulturinstitutionerna som i vissa fall är gamla, otillgängliga och i behov av omfattande upprustningsåtgärder. Flera förstudier pågick och resultatet av dessa presenteras successivt under 2015-2016. Fysisk tillgänglighet, att kunna tillgängliggöra utställningar för alla funktionshinder samt ökad tillgänglighet på webbsidor åtgärdades successivt. Funktecprojektet gick in på sitt andra år med workshops för utställare. Funktecpiloterna har olika funktionshinder. Utifrån detta lämnade de råd och synpunkter till utställare.
Kammarkollegiet beslutade att Stiftelsen Styrelsen för Göteborgs Sjöfartsmuseum fick förändra sina stadgar. Det innebar att stiftelsen kunde sälja museet till kommunägda Higab eftersom stiftelsen inte själv hade ekonomi för om- och tillbyggnation.
Sjöfartsmuseet gjorde en sommarsatsning för att nå turistande barnfamiljer. Utställningen Amerikafeber om Amerikalinjens verksamhet och Sommarlabbet - bli havsforskare för en dag blev populära och antalet besökare ökade avsevärt. Sjöfartsmuseet fortsatte sin satsning på projektet Vi hör det vi ser under ledning av Skånes dövas riksförbund med kartläggning och åtgärder av enkelt avhjälpta hinder för att nå målgruppen. Vissa programaktiviteter teckentolkades.
Kulturskolan fokuserade på att bereda fler elever plats genom att bland annat anställa fler lärare, öka grupper samt anpassa och förbättra lokalerna. Samverkan mellan förskolor och skolor ökade. Nya aktiviteter och prova-på-verksamhet med drop-in etablerades i flera stadsdelar för att nå nya målgrupper. Side by Side by El Sistema har som mål att bli världens största musikläger för barn och unga år 2021, då Göteborg firar 400 år. Under sommaren 2015 deltog 3 000 barn och unga från 16 länder i lägret. Genom musik, konst och kultur byggdes broar mellan människor, kulturer och kontinenter.

Svetlana Aleksijevitj, tidigare fristadsförfattare i Göteborg, fick nobelpriset i -litteratur
1996 blev Göteborg som första stad i Sverige fristad för en förföljd författare/konstnär. Svetlana Aleksijevitj som var fristadsförfattare 2006–2008 fick under året motta nobelpriset i litteratur. Hennes nobelpris gav publicitet till Göteborg som fristad för förföljda författare och konstnärer.

Föreningslivet och stadsdelarnas kultur och fritid tog ansvar för nyanlända
Kultur- och fritidsverksamheterna i stadsdelar och föreningsliv tog ansvar för att skapa meningsfull fritid och för integration i samhället av nyanlända. Statliga medel bidrog till extra satsningar för denna grupp. Metoderna var olika, vissa stadsdelar utökade befintlig verksamhet, andra genomförde riktade insatser. Till det senare hör EFS-projektet Making an Impact Together (MAIT) som tog fram en modell för att nyanlända barn och ungdomar 6–16 år ska få en bra introduktion i skolan, på fritiden och i vardagslivet. Tre stadsdelar har deltagit i projektet. Metoden innebar att barn och unga intervjuades om sina intressen och erfarenheter. Fritid i stadsdelen hjälpte till för att finna motsvarande verksamhet i det svenska samhället. Andra stadsdelar satsade på utökning av El Sistema i kulturskolan, språkcafé och stärkte sitt samarbete med Välkomsten för att informera om olika fritidsverksamheter. Några föreningar fick bidrag för aktiviteter riktade till nyanlända ungdomar. Kulturguider/språkkompetens anställdes för att skapa bra möten. Språkfrämjande aktiviteter blev en del av bibliotekens verksamhet. Barn och unga fick berätta om sin flykt och att komma till Sverige. Biblioteken delade också ut bibliotekskort till dem som inte fått svenskt personnummer.