Finansiell analys av sammanställd redovisning

Årets resultat uppgick till 2 369 mnkr. I förhållande till föregående år är resultatet i stort sett oförändrat. Den långsiktiga finansiella handlingsberedskapen förstärktes därmed något under året. Investeringsvolymen ökade med 1,1 mdkr till 8,8 mdkr 2017.

I detta avsnitt görs en finansiell analys av Göteborgs Stads sammanställda redovisning, eller, som den 
benämns i privat sektor, koncernredovisning. Den 
sammanställda redovisningen omfattar kommunens nämnder, dess bolag samt kommunalförbund. Målsättningen är att identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom klargöra om Göteborgs kommun har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen.
Årets resultat för sammanställd redovisning uppgick till 2 369 mnkr, varav kommunen bidrog med 2 128 mnkr, bolagen med 1 146 mnkr och kommunalförbund med 
8 mnkr. Justeringar för att hantera interna mellanhavanden, kommunen och bolagen, uppgick till -913 mnkr och bestod i huvudsak av utdelning (767 mnkr) från bolag till kommunen samt internvinst vid fastighets­överlåtelser.

Verksamhetens omsättning
Koncernen Göteborgs Stad redovisade under 2017 intäkter på drygt 56 mdkr, varav drygt hälften bestod av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Jämfört med 2016 ökade intäkterna med 1,1 mdkr, 
skatteintäkterna stod för den stora delen av denna 
ökning. Inom kommunen ökade intäkterna med 4,2 procent eller 1,5 mdkr. I bolagssektorn minskade rörelsens intäkter med 2,2 procent jämfört med föregående år.

Investeringar
Koncernen Göteborgs Stad står inför stora investeringsbehov i och med en omfattande stadsutveckling och tillväxt av staden i form av ökad befolkning och utbyggnad av verksamhet. Bruttoinvesteringar ökade jämfört med tidigare år och uppgick till 8,8 mdkr 2017, 1,1 mdkr eller 15 procent högre än föregående år. Totalt sett var dock investeringsvolymen cirka 2 mdkr lägre än budgeterat och den huvudsakliga orsaken till detta var att projekt skjutits fram i tid. Avvikelsen ligger främst inom den kommunala sektorn och beror på svårigheter att bemanna projekt och fördröjning av tillståndsprocesser. Inom bolagssektorn stod Förvaltnings AB Framtiden inom klustret Bostäder för 2,0 mdkr av investeringarna. I övrigt gjordes bland annat investeringar på 0,8 mdkr inom klustret Energi, 1,1 mdkr inom Lokaler och 0,4 mdkr inom Hamn. Det interna bolaget Göteborgs Stads Leasing AB hade en investeringsvolym på 0,6 mdkr och de regionala bolagen, främst inom renhållning, investerade för 0,2 mdkr.
Graden av egenfinansiering av årets investeringar blev fortsatt relativt hög, 87 procent men lägre än genomsnittet för de fem senaste åren då nyckeltalet visat ett genomsnitt på 95 procent. I jämförelse med föregående år minskar graden av egenfinansiering något när investeringsvolymen har ökat. Nyckeltalet är fortsatt relativt starkt framför allt beroende på ett samlat stort överskott. Till del påverkas också nyckeltalet av höga avskrivningskostnader vilka frigör investeringsutrymme.

Balansomslutning
Balansomslutningen uppgick till 95,3 mdkr, varav 
kommunen stod för 76,2 mdkr och bolagen för 64,4 mdkr. Interna mellanhavanden inom den sammanställda redovisningen var 46,0 mdkr. Göteborgs Stads balans­omslutning i andelar av kommunalförbund var 0,8 mdkr. Kommunens balansomslutning ökade med närmare 14 procent och en stor del av förklaringen är att kommunen successivt övertar upplåningen för hela koncernen och ökade investeringar.
I bolagssektorn står klustren Energi, Bostäder och Lokaler för merparten av tillgångarna och dessa kluster står för över hälften av omslutningen. Balansomslutningen var i stort oförändrad jämfört med 2016.Avkastning på eget kapital samt totalt kapital är exempel på lönsamhetsmått, som beskriver resultatet i förhållande till kapitalinsats. Avkastning på eget kapital för minskade marginellt 2017 från 8,1 procent till 7,7 procent. Även avkastningen på totalt kapital för visade en minskning från 4,2 till 3,8 procent. Genomsnittet över en femårsperiod är alltjämt drygt tre procent. Det är i detta sammanhang viktigt att poängtera att dessa mått bara ska ses som en indikator över tiden, då nyckeltalen inte används i styrningen.
Soliditet
Soliditeten är ett mått på långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Soliditetsutvecklingen beror på förändringen av det egna kapitalet och tillgångar. För 2017 uppgick soliditeten till 32,4 procent, vilket var en marginell förändring jämfört med föregående år från 32,2 procent. Soliditeten enligt fullfonderingsmodellen som inkluderar samtliga pensionsförpliktelser ökade med 1,4 procentenheter och uppgick år 2017 till 20,9 procent.
Det finns ingen generell nivå för hur hög soliditeten bör vara för en stad av Göteborgs storlek, men en hög soliditet innebär att handlingsfriheten ökar liksom förmågan att hantera fluktuationer i resultatutvecklingen. Det är än viktigare att de enskilda klustren och bolagen som ingår i sammanställd redovisning har en god soliditet, annars riskerar kommunen som ägare att få skjuta till medel om bolagen får finansiella svårigheter. De olika klustren visar på goda och stabila soliditetsmått mellan knappt 20 och 70 procent.

Skuldsättning
Detta nyckeltal anger hur stor den totala skuldsättningen är i relation till hela balansomslutningen. Skuldsättningsgraden uppgick till 67,6 procent, vilket var en fortsatt minskning om än marginell jämfört med föregående år. Detta är positivt för finansnettot och den minskade skuldsättningen innebär en minskad finansiell risk.
Den minskande skuldsättningsgraden beror till del på en hög grad av egenfinansiering av investeringar, det vill säga en lägre belåningsgrad i relation till tillgångarna. Den totala upplåningen uppgick vid årsskiftet till 41 mdkr, vilket var drygt 2 mdkr högre än förra året men samtidigt har de finansiella tillgångarna ökat med 3 mdkr varför nettot är positivt. En överföring av Förvaltnings AB Framtidens externa lån till kommunens internbank har påbörjats och samtliga lån beräknas vara överförda vid utgången av 2018.
Likviditet
Årets kortsiktiga handlingsberedskap i form av kassalikviditet förbättrades med närmare 2 procentenheter jämfört med föregående år och låg 2017 på drygt 35 procent. Kommunens kassalikviditet minskade med åtta procentenheter till 103 procent 2017 medan bolagens ökade med nio procentenheter till 37 procent. Kommunens internbank fungerar även som internbank för kommunens bolag. Kommunen har under de senaste åren haft en nivå på kassalikviditeten som innebär att kommunen i kort och medellångt finansiellt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella betalningar. Under senare tid har det varit önskvärt att minimera de likvida medlen på banken då kostnader tas ut som en följd av negativ ränta.

Finansiella nettotillgångar
I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 10–20 års sikt, nämligen finansiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar, samt kort- och långfristiga skulder. Måttet är viktigt eftersom det speglar den finansiella handlingsberedskap som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. Måttet som försvagats över tid fortsatte ytterligare något nedåt och förändringen var 1,5 mdkr eller motsvarande 3,5 procent. De två senaste årens försämring kan till stor del förklaras av ökad tillämpning av RKR 18.1, övergång till bruttoredovisning i samband med investerings­inkomster. Utöver detta bidrar också en ökning av leverantörsskulder till försämringen.

Pensionsåtagande
Kommunens totala pensionsåtaganden uppgick 2017 till 16,0 mdkr och var i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Av det totala pensionsåtagandet avsåg 11,0 mdkr åtaganden för pensioner och särskild löneskatt före 1998. Dessa åtaganden redovisas inte som en avsättning i balansräkningen utan som en ansvarsförbindelse enligt kommunal redovisningslag.

Sammanfattande analys
Koncernen Göteborgs stad redovisade ett positivt resultat på närmare 2,4 mdkr för år 2017. Ett antal finansiella nyckeltal visar på positiv utveckling under året. Resultatet bidrog starkt till hög egenfinansiering av årets investeringsvolym. En längre tid av positiva resultat har förstärkt det egna kapitalet och ökat kommunens soliditet vilket ger ökade förutsättningar att möta eventuella framtida fluktuationer i resultatutvecklingen. Även om skuldsättningsgraden minskade marginellt från 2016 har den minskat över en längre tid vilket bidrar till minskad finansiell risk. Måttet för medellång finansiell handlingsberedskap som successivt försvagats över tid försvagades dock ytterligare något.
Den demografiska utvecklingen, för Göteborg liksom kommunsektorn i stort, visar att finansieringen av det kommunala välfärdsuppdraget blir allt mer ansträngd. Rapporten Göteborgs Stads långsiktiga ekonomiska förutsättningar 2017 - 2035, visar ett gap mellan intäkts- och kostnadsutveckling kring 1 procent årligen fram 
till 2035.Samtidigt som högkonjunktur råder måste påpekas att Sverige och Göteborg är beroende av utvecklingen av den globala ekonomin. Prognoser för BNP-utveckling framöver och osäkerheten kring nuvarande räntenivåer gör att det är än viktigare att bevaka den egna ekonomiska utvecklingen och utöva en aktiv ägarstyrning för att minimera risker vid bland annat lågkonjunkturer. En framtida utmaning är att styra de stora investeringarna som behöver genomföras både i kommunen och i enskilda bolag.

Resultaträkningen uppdelad på nämnder, kommunalförbund och bolag

Balansräkning uppdelad på nämnder, kommunalförbund och bolag

Finansiella nyckeltal

Jämförelsesiffror för 2016 har i förekommande fall justerats utifrån ökad tillämpning av RKR:s rekommendationer samt rättning av fel, se not 19. Övriga tidigare år har inte justerats.