Framtidsbedömningar utifrån en omvärldsanalys

Göteborg är i början av ett stort utvecklingssprång som kommer att vara i många år framöver. Staden växer och moderniseras. Befolkningen ökar och därigenom även det kommunala uppdraget med service och tjänster till de som bor, lever och verkar i staden. Det byggs infrastruktur och byggnader i en utsträckning som påminner om 60-talet. En prioriterad fråga i denna tillväxt är att skapa en socialt sammanhållen stad.

Det kommunala grunduppdraget
Göteborgs demografiska fördelning har en förskjutning mot ökad andel barn och unga samt äldre, medan andelen invånare i arbetsför ålder minskar. Detta påverkar den så kallade försörjningskvoten, det vill säga att en mindre andel av befolkningen kommer att försörja en ökad andel. Detta är en utveckling som sker över hela landet och innebär att den idag dominerande finansieringen av välfärdsuppdraget, inkomstskatten, försvagas i relation till uppdraget.
En konkret utmaning som Göteborgs Stad står inför redan idag är ökad svårighet att rekrytera personal inom ett antal yrkesområden. Det handlar om rekrytering numerärt men även om svårigheten att få tag i rätt kompetenser. Just nu är det främst den rådande högkonjunkturen med arbetsgivare som konkurrerar om personal som bidrar till situationen, men på sikt är det försörjningskvoten som blir en allt större utmaning. Utöver detta bidrar ett generellt ökat välstånd i landet till ökade förväntningar på tillgång till och kvalitet i den kommunala servicen. Välfärdsuppdraget behöver effektiviseras genom bland annat digitalisering och användande av artificiell intelligens (AI).Några framgångsfaktorer:

• 
Bedriva verksamhetsutveckling och 
effektivisera uppdrag

• 
Skapa attraktiva jobb för att bemanna 
det kommunala välfärdsuppdraget

Stadsutveckling
Stadsutveckling består av en komplex helhet för att skapa attraktiva stadsdelar genom bostäder, affärer, arbetsplatser, kommunal verksamhet, mötesplatser, parker och möjlighet till fritidssysselsättning och nöjen. Utbyggnaden av infrastruktur som i historiska mått är betydande med nya tunnlar och broar ger förutsättningar för stadsutvecklingen. Stora krav ställs på hållbarhet och modern infrastruktur. Komplexiteten ställer stora krav på samverkan mellan stadens olika aktörer och samarbetet med externa aktörer. Den egna organisationen kan bara till del påverka flödet i arbetet så att tiden från planering till det att bostäder är inflyttningsklara förkortas. En viktig del i processen är kommunikation och medborgardialoger.
Den omfattande stadsutvecklingen går mer och mer över till ett konkret genomförande efter att tidigare främst bestått av planeringsarbete. Den goda konjunkturen är en förutsättning för att byggnation kan ske, men har även en baksida i form av att det blir allt svårare att upphandla byggentreprenader och rekrytera kompetens till den egna organisationen. Då det i stor utsträckning är privata byggbolag som står för byggandet är marknadens vilja att investera en väsentlig faktor för att planer ska förverkligas, och marknaden är konjunkturkänslig. Detaljplaner finns framtagna och beslutade i stor omfattning men en uppbromsning av konjunkturen riskerar medföra lägre takt i genomförandet.Några framgångsfaktorer:

• 
Effektiva arbetsprocesser

• 
Inriktningsbeslut tidigt i planeringen 
och medborgardialoger

Social hållbarhet
Social hållbarhet är långsiktigt kanske den viktigaste av de tre områdena i tankemodellen. I grunden handlar det om ett samhälle där människor känner stor delaktighet. Så är det inte för alla i Göteborg idag. Människor och grupper upplever sig vara utanför vilket bland annat avspeglar sig i minskad trygghet och framtidstro. Livsvillkoren för människor behöver utjämnas.
En viktig förutsättning för aktivt deltagande i samhället är bostad, skolgång och arbete. Fler barn och ungdomar behöver ges ökade förutsättningar att lyckas bättre i skolan. Att nå gymnasiebehörighet och möjlighet att läsa vidare ger ungdomar hopp och möjlighet att påverka sin livssituation. Arbetsmarknadens utveckling är ytterst en grundförutsättning för att fler ska komma i arbete och egenförsörjning. Arbetslösheten har minskat under senare år men mer marginellt bland de grupper som står längre från arbetsmarknaden, till exempel de som är nykomna till landet eller har bristande utbildning. För att underlätta för denna grupp och möta näringslivets behov av arbetskraft är jobbmatchning angeläget. 
Det är viktigt att arbetet inom Jämlikt Göteborg 
bedrivs engagerat och långsiktigt för att bygga en 
socialt sammanhållen stad.Några framgångsfaktorer:

• 
Uthållighet i arbetet med Jämlikt Göteborg

• 
Fokus på bostad, skolgång och arbete

Fortsatt hög befolkningstillväxt
Göteborgs befolkning ökade med 7 400 personer 2017. Det är en stor befolkningstillväxt även om det är något mindre än rekordåret 2016. De senaste tio åren har stadens befolkning växt med 70 000 personer, dubbelt
så mycket som tioårsperioden innan. Det är framför allt ett ökat antal födda och en ökad invandring som bidragit till den snabbare befolkningstillväxten de senaste tio åren.
Befolkningstillväxten innebär att Göteborg har en i ett nationellt perspektiv ung befolkning och att medelåldern sjunker. Både invandringen och inflyttningen av unga medför att försörjningskvoten, andelen i förvärvsarbetande åldrar i förhållande till andelen barn och pensionärer, stiger i en långsammare takt i Göteborg än landet som helhet.Inom några års perspektiv kan stadens befolkningsutveckling påverkas av förändrade flyttströmmar. Flytt-strömmarna påverkas av det planerade bostadsbyggandet i Göteborg och kommunerna runt Göteborg, av en inrikes omflyttning av den stora gruppen flyktingar som anlänt under senare år och av ett generationsskifte i de stora småhusområdena i grannkommunerna.

Minskat antal asylsökande till Europa och Sverige
Under 2015 ökade migrationstrycket kraftigt mot 
Europa då ett stort antal asylsökande mottogs i europeiska länder. Trycket ledde så småningom till att olika åtgärder vidtogs för att begränsa antalet asylsökande. Bland annat tecknade EU en migrationsöverenskommelse med Turkiet och interna gränskontroller infördes på Balkan och i Schengenområdet. Därefter har migrationstrycket minskat bland annat till Sverige. Under 2017 sökte cirka 26 000 personer asyl i Sverige jämfört med 163 000 under 2015. Överenskommelsen mellan EU och Turkiet förväntas bestå och gränskontroller inom EU behållas.
Sveriges attraktionskraft i förhållande till andra länder inom EU påverkar hur stor migrationen till Sverige kommer att vara. Legala förutsättningar såsom lag- 
och praxisändringar sänder signaler som påverkar 
Sveriges attraktionskraft i förhållande till övriga länders. Migrationsverkets handläggningstider i asyl-ärenden kortas, vilket på sikt kan öka Sveriges attraktionskraft för asylsökande.Göteborg tog under året emot cirka 2 900 nyanlända som fått uppehållstillstånd, vilket motsvarade 4,4 procent av samtliga i landet. Eftersom Göteborgs befolkning motsvarar 5,6 procent av Sveriges befolkning innebär det att staden tog emot en lägre andel nyanlända än riksgenomsnittet. Många små kommuner som under lång tid haft en negativ befolkningsutveckling har de senaste åren ökat sin befolkning på grund av asyl- och flyktingmottagandet. Det är emellertid osäkert om de nyanlända vill eller har möjlighet att stanna i dessa kommuner över tid. Historiskt har många av dem inom några år sökt sig till större städer, särskilt till de tre storstadsregionerna.
Sverige står sig ekonomiskt väl 
i förhållande till omvärlden
När året summeras kan det konstateras att konjunkturutvecklingen varit positiv inom euroområdet och i stort sett över hela världen. Avseende konjunktur-utvecklingen i världen var det ett flertal bedömare som hyste farhågor om en dämpad konjunkturutveckling 2017. Men resultatet är att de allra flesta länder hade en BNP-tillväxt om två procent eller däröver. Inom euroområdet hamnar BNP-utvecklingen kring drygt 2 procent. För svensk del är det viktigt med möjlighet till export och därmed är denna utveckling klart gynnsam för svensk ekonomi. Utvecklingen kan inte sägas vara särskilt stark, och den bedöms dessutom falla de kommande åren. Vidare är det viktigt att konstatera att flertalet riksbanker i världen för närvarande driver en expansiv penningpolitik vilket innebär att verktygen i en konjunktursvängning till stor del redan är använda. Den räntemiljö som nu råder sedan lång tid tillbaka riskerar vidare att skapa tillgångsbubblor i ekonomin som förr eller senare måste hanteras. I vårt närområde står nu fas 2 i Brexitförhandlingarna för dörren, och utgången av dessa kan självklart påverka förutsättningarna för Europas och därmed Sveriges ekonomi.
Den svenska ekonomin har de senaste åren utvecklats positivt och slutet av 2017 gav också en något förbättrad skatteprognos, om än väsentligt fallande mot föregående år. Samtliga prognosmakare bedömer en fallande BNP-utveckling de kommande åren från drygt 3 procent 2016 till knappa 2 procent 2021. Sverige står sig väldigt väl i förhållande till omvärlden. Sysselsättningsnivåer visar ”all time high” och Sverige utmärker sig positivt i förhållande till övriga länder i EU.I ett längre perspektiv visar den demografiska utvecklingen, för Göteborg liksom kommunsektorn i stort, att finansieringen av det kommunala välfärdsuppdraget blir allt mer ansträngd. Rapporten Göteborgs Stads långsiktiga ekonomiska förutsättningar 2017–2035 visar ett gap mellan intäkts- och kostnadsutveckling kring 1 procent årligen fram till 2035.
Arbetsmarknaden på högvarv
Den starka konjunkturen innebär en fortsatt stark efterfrågan på arbetskraft. Arbetslösheten i landet ligger runt 6 procent. Siffran som kan tyckas hög i en högkonjunktur har sin bakgrund i den tydliga uppdelning som finns på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland den inrikes födda befolkningen låg på endast 4 procent av arbetskraften medan motsvarande siffra för utrikes födda var 15 procent. För den förstnämnda gruppen råder i praktiken full sysselsättning. Däremot finns det utrymme att öka sysselsättningen bland stora delar av den utrikesfödda delen av befolkningen. Här krävs kraftfulla insatser för att förbättra chanserna till ett inträde på arbetsmarknaden.
Arbetsgivarna har allt svårare att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Bristen på arbetskraft är ett strukturellt problem och beror delvis på att antalet personer med rätt utbildning är för litet, oavsett konjunkturläge. Göteborgsregionen har sedan 2010 haft en bättre arbetslöshetsutveckling än Sverige i sin helhet. En stor del av de nya arbetstillfällena har skapats inom tjänstesektorn som kopplas till industrin, framför allt inom it-tjänster.
Förändringskrafter och samhällsströmningar
Globaliseringen innebär att världen knyts samman i beroendeförhållanden så som handel, investeringar, kapitalflöden, arbetsmarknad, utbyte av information och teknik. När människor knyts samman i större utsträckning påverkas även utbytet av kultur, värderingar och livsåskådning. Men globaliseringen medför även ökad polarisering, till exempel vad gäller inkomst, hälsa och åsikter. Människor med olika bakgrund och förutsättningar lever allt mer segregerat, speciellt i storstäderna. Risk finns att grupper ställs mot varandra vilket kan skapa motsättningar.
Den nya kommunikationsteknologin innebär att idéer, kunskap och trender får snabb spridning och når fler människor än tidigare. Metoo-uppropet är ett exempel på digitaliseringens möjligheter till genomslag över hela världen. De globala variationerna kollektivt sett tenderar att bli mindre, samtidigt som variationer i värderingar mellan olika individer ur samma generation troligtvis kommer att öka. En ökad tillgång till information kan leda till ökad kunskap, förståelse och tolerans men det kan 
även leda till att åsikter polariseras då debatten förs på många olika ställen och ibland med avsaknad av källkritik.Digitaliseringen i samhället bidrar till förenklingar och rationaliseringar. Stora förväntningar finns på artificiell intelligens (AI), vilket enkelt beskrivet handlar om att få datorer att göra det människor gör. Hittills har datorerna tilldelats de arbetsuppgifter människor inte klarar av, till exempel avancerade beräkningar. Under de senaste åren har stora framsteg gjorts och datorer har blivit mycket bättre på att tillgodogöra sig mänskliga förmågor, till exempel förstå sig på bilder.Det finns en trend i att den allmänna välfärdsökningen medför ökade förväntningar på det kommunala uppdraget. Att använda AI kan vara en del av lösningen då det i och med demografisk förändring blir allt svårare att kompetensförsörja och finansiera verksamheten.
Ökad oro i samhället
Terrorismen kom nära befolkningen när Sverige utsattes för ett terrordåd på Drottninggatan i Stockholm. Utöver terrorhot och extremism ger även en ökad global sårbarhet vad gäller klimatförändringar, pandemier, social oro en känsla av otrygghet. Säkerhetsbristen på Transportstyrelsen är ett exempel som har påverkat enskilda personers liksom organisationers syn på trygghet och säkerhet.

Klimatpåverkan en utmaning 
för stadsutvecklingen
Även 2017 var ett mycket varmt år. FN:s klimatpanel arbetar med en specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning vilken ska presenteras i oktober 2018. 
När kunskaperna om riskerna och konsekvenserna ökar, ökar också kraven på förmåga att hantera dessa. Inom Göteborgs stadsutveckling är planeringshorisonten så lång att vi redan idag måste ta hänsyn för kommande höjda havsnivåer. Några av de nya stadsdelar som 
planeras ligger så lågt att staden måste vidta vissa 
åtgärder redan nu.
Tätt kopplat till klimatfrågan och utsläpp från fossila bränslen är luftföroreningar. I vissa städer i världen är frågan akut. I Göteborg finns det fortfarande vissa mätstationer som visar nivåer av kväveoxid som är över miljökvalitetsnormen vilket innebär att staden inte kan utveckla fler bostäder där utan åtgärder. Agenda 2030 med 17 globala hållbarhetsmål beslutades för ett par år sedan och under året har arbetet börjat ta fart både nationellt och internationellt. Den svenska delegationen för Agenda 2030 släppte sin första delrapport och SCB har gjort en första statistikuppföljning av nuläget för Sverige. Den lokala nivån är utpekad som den som måste genomföra arbetet för att nå målen. Göteborg har en lång historik av att arbeta med hållbar utveckling i alla tre dimensionerna och de globala målen stämmer väl överens med ambitionen om att skapa en hållbar stad. Det faktum att det nu finns en gemensam agenda för en hel värld som samlar både nationer, näringslivet och civilsamhället borde ge ytterligare kraft och styrka till det lokala arbete som bedrivs i Göteborg.