Barn
I barnfrågor är det ofta lätt att nå enighet kring retoriken, men i det praktiska arbetet finns det andra intressen som också väger tungt. Målkonflikter uppstår och det blir nödvändigt att prioritera. Göteborgs Stad slog vakt om barnets bästa genom att alltid belysa frågor ur barnens perspektiv innan beslut och genom att låta barn ha inflytande i frågor som rör dem.
Viktigt förbättringsarbete för barn
De flesta kommunala frågor rör barn, direkt eller indirekt. Därför har Göteborgs Stad ett antal arbetssätt för att fånga barns perspektiv i olika frågor. Göteborgs stad vidtog åtgärder för att få med barnperspektivet innan beslut togs. Kommunfullmäktige beslutade att varje nämnd och bolag skulle belysa barnperspektivet i beslutsunderlag. Dessutom fanns Göteborgs stads verktyg för barnkonsekvensanalyser, vilket lyfte fram barnens perspektiv i stadsplaneringen.
Inför de flesta beslut innebar barnperspektivet att tänkbara konsekvenser för barn analyserades men det innebar också att barnen själva gav sin syn på saken. I Angered skapade Unga Stadsutvecklare en helt ny mötesplats, Youngered, och ungdomsfullmäktige deltog i remissförfarandet kring stadens nya arkitekturprogram. Under året hade barn och unga inflytande på utformning och innehåll av platser för lek och rörelse bland annat i Vasaparken, Bergskristallsparken och Nya Flatåsparken.
Barnens perspektiv vinner inte alltid
Barns plats, eller brist på plats, i den förtätade staden är uppenbar. Det konstaterades att i såväl genomförd som pågående planering rådde det brist på lösningar för det kommunala servicebehovet, i synnerhet förskolor och skolor. Exempelvis vid byggandet av Östra Kvillebäcken ökade antalet bostäder under planarbetet medan antalet förskolor förblev oförändrat. Förskolegårdarna blev 200 till 400 kvadratmeter, vilket innebar tre till sju kvadratmeter per barn. Det var långt under Boverkets rekommendation på 40 kvadratmeter per barn i förskola. För att lösa detta förväntades förskolorna istället använda allmänna ytor i närliggande parker. Politiska uppdrag, utredningar och arbetsgrupper påbörjades under året för att hitta lösningar och återhämta balansen så att barns självklara plats i staden säkras.
Målkonflikter i verksamheter för barn
De nationella målen inom utbildningsområdet är högt satta och ibland sätter det ena kravet käppar i hjulet för det andra. Exempelvis var Göteborgs Stad som huvudman för skolor ålagd att se till att varje elev fick den garanterade undervisningstiden samt att all undervisning bedrevs av en lärare med behörighet både i ämnet och aktuell årskurs. Det fanns dock inte tillräckligt med lärare att rekrytera för att uppfylla det senare kravet. Eleverna fick den garanterade undervisningstiden och behörigheten var hög men inte alltid fullkomlig. Göteborgs Stad vidtog åtgärder för att i högre grad rekrytera lärare.
Inom den sociala barnavården kan lagstiftningens utformning medverka till att föräldrars delaktighet prioriteras framför barnens. När barn riskerade att fara illa på grund av brister i hemförhållanden och bristande föräldraförmåga kan det emellertid finnas intressekonflikter mellan barn och föräldrar. Barnens delaktighet och inflytande stärktes genom att socialtjänsten under ett antal år arbetat med BBIC (Barns behov i centrum). Placerade barn har egna, särskilt utsedda barnsekreterare som har regelbunden kontakt med barnet.För barn i svårigheter finns mycket som pekar på vikten av tidiga insatser och helhetssyn på barnets situation. Trots det uppenbara behovet fanns det ändå brister i samverkan kring barn och unga. Det stadenövergripande arbetet i Jämlikt Göteborg som involverar alla stadens nämnder och styrelser, syftade dock till att skapa ett tvärsektoriellt, långsiktigt och generellt arbete.
Framtidsfrågor
• Värna plats för barns behov av lek och rörelse när staden växer
• Ta tillvara barn och ungas kompetens tidigt i processer kring stadens utveckling