God ekonomisk hushållning, balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv

Inriktningar

Resultat

1. Staden ska över tid sträva efter resultatöverskott motsvarande minst två procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Resultatnivån ska vara förenlig med stadens riskexponering.

Storleken på årets resultat (sista raden) utgjorde 7,0 procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Genomsnittet för måttet ligger över en period på fem år på 3,6 procent. Generellt brukar ett resultat mellan 2 och 3 procent betraktas som god ekonomisk hushållning, eftersom ett sådant resultat ger utrymme för att över en längre tid skattefinansiera större delen av normal investeringsvolym i en kommun. Inriktningen med resultatöverskott på minst 2 procent bedöms som uppnått både för 2017 och över tid.

2. Staden ska över tid säkerställa att investeringsvolymerna är förenliga med stadens långsiktiga finansieringsförmåga. Hög egenfinansieringsgrad ska eftersträvas.

Göteborgs kommuns nettoinvesteringar uppgick under 2017 till 2,9 mdkr. Här kan dock påpekas att ett antal investeringar skjutits fram i tid och därför kommer att belasta 2018 och framåt. Årets investeringsvolym medförde tack vare ett starkt resultat att måttet för grad av egenfinansiering av investeringar fortsatt ligger på en hög nivå, 121 procent. Därmed kan sägas att målsättningen med hög egenfinansieringsgrad är uppnådd.

3. Staden ska över tid bedriva stadsutveckling och exploatering inom ramen för god ekonomisk hushållning.

Målsättningen att stadens exploateringsverksamhet ska bedrivas inom ramen för god ekonomisk hushållning ska ses över tid. 2017 års exploateringsverksamhet som omsatte 1,3 mdkr gav efter avräkning mot inkomster ett positivt kassaflöde på 324 mnkr. Detta är ett kraftigt trendbrott sett över en period från och med 2010. Det genomsnittliga kassaflödet för den tiden förbättrades med cirka 50 mnkr och uppgår nu till 20 mnkr i snitt per år.

4. Staden ska över tid värdera och säkerställa de finansiella åtaganden som är kopplade till ägandet av stadens bolag.

Göteborgs Stadshus AB arbetar aktivt med att utveckla rutiner för när bolags-beslut av principiell beskaffenhet eller stor vikt ska underställas kommunfullmäktige enligt kommunallagens bestämmelser 3:17 (fr o m 2018 10:3). Exempel på att rutinen fångar dessa principiella ärenden är att kommunfullmäktige under 2017 beslutat om Lisebergs Jubileumsprojekt och Göteborg Energi AB:s investering Fjärrkyla Älvstaden.

5. Staden ska i samband med betydande beslut om att ingå långsiktiga åtaganden i alla former eller att avyttra egendom värdera de finansiella konsekvenserna för stadens förmåga att upprätthålla god ekonomisk hushållning.

Kommunfullmäktige angav i budgeten för år 2017 att planerings- och beslutsunderlag behöver utvecklas så att ekonomiska konsekvenser för staden kan hanteras i god tid och ur ett hela staden-perspektiv. Under året har former för inriktnings- och investeringsbeslut för betydande projekt tagits fram och beslutats. Implementering och utformning pågår.

6. Staden kan enligt särskilt regelverk använda sig av resultatutjämningsreserv för att utjämna förändrade omvärldsförutsättningar på grund av framför allt konjunkturella svängningar.

Göteborgs kommun har utifrån tidigare års och årets resultat ett beräknat saldo för resultatutjämningsreserven på 1 869 mnkr. Avsättningen ger möjlighet att möta snabbt uppkomna intäktsbortfall till följd av omvärldsförändringar för att uppnå balanskravet. Därmed ökas kommunfullmäktiges tidsfrist för att återställa ekonomisk balans i det fall det blir aktuellt. Inriktningens intention är uppfylld.