Facknämnder – ekonomiskt utfall
Göteborgs Stads tjugotal facknämnder bedriver verksamhet inom ett flertal områden av olika karaktär. Här hanteras bland annat frågor kring stadsutveckling, kretslopp och vatten, bebyggelse, trafik, men även kultur, utbildning, medborgarservice och olika former av interna stödfunktioner.
Ekonomiskt utfall
Facknämnderna redovisar sammantaget ett resultat för 2017 på 161 mnkr, vilket är 150 mnkr högre än budget för året. Jämfört med 2016 är resultatet något högre och budgetavvikelsen ungefär på samma nivå. Facknämndernas egna kapital uppgår vid årsskiftet till 625 mnkr. Facknämnderna finansieras med två tredjedelar av kommuninterna och externa intäkter, totalt 11,4 mdkr under året. En tredjedel finansieras genom kommunbidrag uppgående till 5,9 mdkr.
Flertalet nämnder gör ett bättre resultat än budget. Inom många personalkategorier är det svårt att få tag i personal och problemet med vakanser finns framförallt hos de nämnder som arbetar med stadsutveckling och investeringar. Till följd av lägre aktiveringstakt för investeringar är kapitalkostnaderna lägre hos framförallt trafiknämnden. Några av nämnderna har inte kunnat leverera på alla mål då resurser saknats och därför redovisat ett positivt ekonomiskt resultat. Social resursnämnd har genomfört besparingsåtgärder som fått god effekt samtidigt som kostnaderna för omställning blivit lägre än vad nämnden befarade tidigare under året. För utbildningsnämnden är det i huvudsak färre elever än budgeterat som påverkar det utfallet.
Dämpad kostnadsökning
Totalt redovisar facknämnderna kostnader på 17,1 mdkr för 2017, vilket är 0,6 mdkr högre än föregående år. Drivet av framförallt ambitionerna inom stadsutveckling växer många av facknämndernas uppdrag år efter år och likaså kostnaderna. Under 2017 fortsatte det dessutom att tillkomma både extra kostnader och intäkter kopplat till flyktingmottagande. Kostnadsutvecklingen har påverkats av förändrad redovisningsprincip där planerat underhåll tidigare har bokförts som driftskostnad men nu istället bokförs som investering (så kallad komponentredovisning). Effekten för facknämnderna totalt beräknas till ca 250 mnkr. Kostnadsutvecklingen påverkas också av redan höga nivåer, vilket gör att den procentuella ökningen mattas av.
Investeringar
Nämndernas investeringsutfall uppgick för 2017 till 3,4 mdkr vilket innebär en ökning med 0,9 mdkr jämfört med föregående år. Lokalnämnden och trafiknämnden står för merparten av årets investeringar. Större investeringar under året utgörs bland annat av investeringar i förskolor och grundskolor, investeringar som en följd av Västsvenska paketet samt investeringar inom vatten och avlopp. Nämndernas budgeterade investeringsutrymme för 2017 uppgick till 4,8 mdkr. Investeringarna har därmed, trots ökningen i förhållande till föregående år, inte genomförts i den takt som planerats. Flera stora investeringar har skjutits fram i tiden och kommer istället att belasta kommande år.