Utbildning

Göteborg är en framtidsinriktad kunskapsstad. Utbildningsområdet berör över 100 000 göteborgare från barn i förskolan till elever i gymnasieskolan. Att ge barn och unga kunskap, framtidstro och en möjlighet att förverkliga sina drömmar är ett viktigt uppdrag som kräver ständiga förbättringar. Under 2017 påbörjades arbetet med att ta fram en ny organisationsmodell för området.

Viktigt förbättringsarbete 
för barn och elever
Förbättringsarbetet har varit omfattande och genomförts på flera nivåer inom stadens organisation. Året har bland annat präglats av förberedelsearbetet inför den nya skolorganisationen som ska etableras under 2018 där förskola och skola kommer att bilda två nya separata nämnder och förvaltningar. En central del i detta arbete är att skapa förutsättningar för ökad kvalitet i undervisningen för att öka elevernas lärande.
Sammantaget minskade andelen elever som nått målen i alla ämnen i de kommunala grundskolorna. I de kommunala gymnasieskolorna ökade andelen elever som tog en gymnasieexamen på såväl högskoleförberedande program som yrkesprogram.Tillgången till behörig och kompetent personal är en avgörande fråga för kvaliteten inom utbildningsområdet och under året noterades betydande svårigheter att rekrytera personal till exempelvis förskola och fritidshem.
Pedagog Göteborg – ny webbplats
Den 31 mars 2017 lanserades webbplatsen Pedagog Göteborg och stadens pedagoger och skolledare fick en gemensam arena för inspiration kring undervisning och pedagogik. Syftet med webbplatsen är att inspirera till skolutveckling genom att lyfta fram lärande exempel från verksamheterna, från förskola till gymnasium. 
Genom att kunskaper och erfarenheter gestaltas, synliggörs och sprids stärker webbplatsen skolutvecklingsarbetet och stadens arbete för ökad måluppfyllelse.
Innehållet på Pedagog Göteborg består av artiklar, filmer, blogginlägg och en kalender för aktiviteter riktade till målgruppen. Utöver huvudredaktionen som producerar artiklar och gör filmer, medverkar ett tjugotal bloggande pedagoger och skolledare på webbplatsen. Redaktionen har också ett redaktionsråd med representanter från alla stadsdelar och utbildningsförvaltningen, vilka bidrar med uppslag och idéer och hjälper till att sprida innehållet.Några teman som Pedagog Göteborg presenterat 
under året har varit språkutvecklande arbetssätt, undervisning för nyanlända, kollegialt lärande, inkludering och digitalisering.Responsen från pedagoger och ledare i staden har varit mycket positiv. Under första året, 2017, hade 
webbplatsen 56 000 besök och 35 000 användare. 
Feedback i sociala medier och direkt från medarbetare visar att materialet används för inspiration och kompetensutveckling, samt vid rekrytering av ny 
personal till skolor och förskolor.Pedagog Göteborg har också bidragit till att sätta Göteborgs utbildningsområde på kartan nationellt. Verksamheter som medverkat i reportage har blivit 
kontaktade av andra kommuner och aktörer inom 
skolområdet som velat ta del av deras arbetssätt.
Ny organisation på G
Under 2017 har en genomförandeorganisation haft i uppdrag att skapa förutsättningar för etablering av en central förskolenämnd och förvaltning samt en central grundskolenämnd och förvaltning. Syftet med uppdraget har varit att skapa ökad kvalitet i undervisningen, tydligare ansvar, styrning och ledning samt ökad likvärdighet utifrån skol- och förskoleutredningarnas intentioner.
Uppdraget har utförts i nära samarbete med stadsdelsförvaltningarna och utbildningsförvaltningen. Under hösten anställdes direktörer för de nya förvaltningarna. Inom ramen för arbetet skrevs även avtal för att hyra in kontorslokaler på nya Gamlestadstorget för de nya förvaltningarnas räkning.
Ny webbutbildning för vikarier i förskolan
Stadsledningskontoret fick under 2016 i uppdrag av kommunstyrelsen att göra en nulägesanalys av arbetsmiljön i förskolan och en handlingsplan i syfte att minska sjukfrånvaron. En av åtgärderna i handlingsplanen var att ta fram en webbaserad introduktionsutbildning särskilt utformad för vikarier. Syftet med utbildningen var att förskolevikarierna snabbt ska kunna sätta sig in i jobbet, oavsett vilken förskola hen vikarierar på. Väl introducerade vikarier kan förbättra arbetsmiljön för 
ordinarie personal. Utbildningen, som innehåller fyra kapitel om förskolan och ett kapitel om Jämlikt Göteborg, finns från januari 2018 tillgänglig för samtliga vikarier som börjar arbeta på en förskola i Göteborgs Stad.
En annan åtgärd i handlingsplanen var att undersöka möjligheterna att ta fram en webbaserad avgångsenkät som ska besvaras av personal som slutar sin anställning. Efter ett antal intervjuer med personal på förskolor togs en enkät fram i samarbete med institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.
Tillgång till förskoleplats
Enligt skollagen ska huvudmannen se till att samtliga barn erbjuds plats i förskolan inom fyra månader efter det att barnets vårdnadshavare anmält önskemål om förskola. Göteborgs Stad har under nästan sex år haft full behovstäckning och kunnat ge alla barn ett erbjudande inom fyra månader.
Under senhösten 2017 fick de centrala delarna av staden svårt att klara att ge alla barn en förskoleplats inom den lagstadgade tiden. För att inte hamna i denna situation igen har stadsdelarna genomfört en rad åtgärder, exempelvis:
• 
Kontaktat fristående förskolor för att efterhöra om någon har möjlighet att erbjuda plats.

• 
Kontaktat grannkommunerna om de har möjlighet att erbjuda förskoleplats så snart som möjligt i sin kommun för de barn som står på överflyttning.

• 
Annonserat för att starta ytterligare pedagogisk omsorg, som exempelvis familjedaghem.
Från och med 2018-07-01 kommer Göteborgs Stad att omorganisera förskoleverksamheten och skapa en gemensam förvaltning och nämnd. Det kommer förbättra förutsättningarna för att skollagens krav om tillgång till plats inom fyra månader efterlevs genom bland annat en samordnad planering och större flexibilitet.
Nettokostnaden har ökat med 4,3 procent jämfört med 2016, vilket till största del förklaras av ökade personal-kostnader, generella indexökningar och expansion. Befolkningen 1–5 år ökade med 1,1 procent jämfört med föregående år medan efterfrågan på förskola eller pedagogisk omsorg minskade något i aktuell åldersgrupp.

Kunskapsresultat

Grundskola
I Göteborgs Stads kommunala skolor försämrades elevernas kunskapsresultat 2017 jämfört med tidigare år. Andelen elever som nådde målen i alla ämnen minskade med en procentenhet till 67,3 procent. Andelen elever som fick behörighet till ett yrkesprogram i gymnasieskolan minskade med 2,4 procentenheter till 77,2 procent och det genomsnittliga meritvärdet minskade med 1,9 poäng till 215,2 (max är 340). Samtliga uppgifter är exklusive elever med okänd bakgrund (elever som har tillfälliga personnummer eller skyddad identitet). Det var under 2016 stora skillnader mellan flickors och pojkars kunskapsresultat. Denna skillnad utjämnades igen 2017 även om flickorna fortfarande generellt får bättre betyg än pojkarna.

Grundsärskola
Under 2017 utvecklade Göteborgs Stad en ny metod för att skapa underlag för bedömningar av kunskapsresultat i grundsärskolan. Uppföljningen visade att måluppfyllelsen i grundsärskolan är god och att en hög andel av eleverna nådde upp till minst godtagbara kunskaper. Det kunde också konstateras att andelen elever som nådde mer än godtagbara kunskaper var högre i de senare än 
i de tidiga årskurserna. Mellan gruppen flickor och gruppen pojkar var skillnaderna i kunskapsresultat små.

Progression
I kommunfullmäktiges budget 2017 beskrivs inriktningen Uppföljning av skolresultat behöver breddas för att bättre återspegla elevernas individuella utveckling och skolornas kvalitetsarbete. Staden ska arbeta med att hitta indikatorer för att synliggöra elevens utveckling i skolarbetet. Läsförmågan är avgörande för att kunna tillgodogöra sig kunskap och en viktig indikator att 
lyfta fram.
Med utgångspunkt från denna inriktning och de 
förstärkningsområden som skolutredningen beskrivit har ett utvecklingsarbete pågått för att på ett mer systematiskt sätt följa elevers progression. Som ett första steg har under 2017 säkerställts att de nationella uppföljningar och bedömningar som idag är obligatoriska genomförs och dokumenteras enligt gällande bestämmelser. Därefter har elevernas kunskapsutveckling över tid analyserats. Dels avseende resultaten på nationella prov i årskurserna 3 och 6 och dels betygen mellan årskurserna 6 och 9. Det är första gången en sådan jämförelse över tid 
har varit möjlig att göra avseende betygsresultat och jämförelserna visar på några generella mönster. Det finns ett samband mellan elevers provresultat i årskurs 3 och 6 och mellan betygen i årskurs 6–9. De elever som inte uppnår kravnivåerna/godkända betyg i lägre årskurser finns i större utsträckning bland de elever som inte uppnår godkända betyg i högre årskurser. Det finns dock de som lyckas vända resultaten till det bättre. Det förefaller dock vara något svårare i de högre årskurserna, särskilt gäller det ämnet matematik. Resultatutvecklingen följer i stort sett samma könsmönster som andra mätningar. Flickor når bättre resultat än pojkarna. Detta gäller dock inte resultatutvecklingen i nationella prov i matematik mellan år 3 och 6 där pojkarna förbättrar sina resultat i större utsträckning. God läsförmåga visar sig ha betydelse vid jämförelse av resultat på nationella prov i svenska mellan årskurs 3 och 6. En första sammanställning av skolornas bedömning av eleverna läsutveckling i årskurs 1 visar också att det just är i läsförståelse som flest elever inte uppnår kravnivåerna. Resultaten pekar på betydelsen av tidiga insatser med särskilt fokus på läsförmågan. Under våren 2017 startade också ett pilotprojekt gällande elevers läsutveckling. Tre skolor från olika områden i staden följer elevers läsförmåga under de tidiga skolåren med hjälp av bedömningsstödet i svenska och svenska som andraspråk (åk 1–3). Syftet med utvecklingsprojektet är att stärka skolornas arbete med att tidigt följa elevers progression och utveckla skolornas färdighet avseende analys.Nettokostnaden ökade med 6,9 procent under 2017 vilket främst förklaras av generella indexökningar och fortsatt ökning av antalet elever i grundskolan. En lägre efterfrågan på fritidshem är en förklaringsfaktor till den lägre nettokostnadsutvecklingen under 2017 jämfört med 2016. Antalet elever i grundskolan ökade med 2,5 procent 2017 och 4,7 procent under 2016.
Gymnasieskola
En större andel elever på nationella program tog examen 2017, både på högskoleförberedande program och på yrkesprogram. Måluppfyllelsen varierar dock mellan olika skolor och program.
Kvinnorna hade 2017 högre genomsnittlig betygs-poäng än föregående läsår, männens resultat var oförändrade (högskoleförberedande program) eller något lägre (yrkesprogram). Detta ska ses i ljuset av att en större andel elever tar examen, i enlighet med en positiv trend sedan några år. Resultatet 2017 innebar en ökning med 3,4 procentenheter jämfört med 2016. På de högskoleförberedande programmen kom männen nästan ikapp kvinnorna i andel examen, men kvinnorna ökade något i genomsnittlig betygspoäng. På yrkesprogrammen syntes en tydlig positiv utveckling för männen som de senaste åren tagit examen i högre grad än kvinnorna. Kvinnor och män på yrkesprogram har i princip samma meritvärden från grundskolan, men de kvinnor som tar examen får bättre betyg än männen. Antalet elever i fristående gymnasieskolor ökade och uppgick under 2017 till 7 800 elever. Elevantalet i de kommunala gymnasieskolorna var relativt oförändrat jämfört med 2016.Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 10 procent och förklaras dels av fler elever men också av att 
resursförbrukningen per elev ökade med 5,7 procent under året.Till skillnad från gymnasieskolan minskade antalet elever i gymnasiesärskolan. Elevminskningen återfanns såväl i de nationella programmen som inom individuellt program i gymnasiesärskolan.

Framtidsfrågor

• Öka tillgången till likvärdig utbildning i stadens förskolor och skolor
• Rekrytera och behålla personal