Finansiell analys av Göteborgs kommun

Göteborgs kommun redovisade ett strukturellt resultat på 533 mnkr för år 2017. De ekonomiska marginalerna stärktes därmed något i jämförelse med de senaste åren. Trots det bedöms marginalerna fortsatt vara låga med tanke på de finansiella utmaningar Göteborgs kommun står inför. Resultatet på sista raden var 2 128 mnkr och i detta räknas poster av engångskaraktär med. Investeringsvolymen som ökade i förhållande till föregående år är under uppgång då Göteborg står inför en stadsutveckling av stora mått.

I detta avsnitt görs en finansiell analys av Göteborgs 
kommun. Det avser den del av kommunens verksamhet som skattefinansieras.

Diagrammen nedan visar utfall över en tioårsperiod för att ge en bild av utvecklingen över tid och möjlighet till en grov trendbedömning. Analysen däremot har fokus på utvecklingen under verksamhetsåret som gått och de närmast föregående åren.

Årets resultat och resultatutveckling
Strukturell nettokostnad består av verksamhetens netto­kostnader exkl. jämförelsestörande- och extraordinära poster, reavinster samt utdelningar. Denna ställd mot skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning ger strukturellt resultat.
Göteborgs kommun redovisade ett resultat på sista raden på 2 128 mnkr för 2017. Men för att se det underliggande löpande driftresultatet och analysera vad detta står för i ett längre perspektiv redovisas även ett resultat där engångsposter av olika slag inte medräknas. Detta resultat benämns som det strukturella resultatet. Diagrammet ovan visar det strukturella resultatet över en längre tid. För året uppgick det resultatet till 533 mnkr och innebär att de ekonomiska marginalerna stärktes något jämfört med de senaste åren.Relateras det strukturella resultatet till storleken på skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgick detta till 1,8 procent. Under de senaste fem åren har kommunen haft ett genomsnitt på 1,4 procent.

Skatte- och nettokostnadsutveckling
Överskott i resultaträkningen betyder att den samlade verksamhetens nettokostnader varit lägre än skatte­intäkter och generella statsbidrag. Dessa intäkter ökade under 2017 med 5,0 procent vilket är lägre än före­gående år då ökningen var 7,0 procent. Den genomsnittliga procentuella utvecklingen av skatteintäkterna och statsbidragen under en tioårsperiod har legat på 4,4 procent. Under motsvarande period ökade de struktu­rella nettokostnaderna med 4,8 procent i genomsnitt per år. Ökningen för 2017 var 5,0 procent. Diagrammet ovan visar skillnaden mellan skatteintäkterna tillsammans med statsbidrag och verksamhetens nettokostnader. De två senaste åren har skatteintäkterna, historiskt sett, ökat kraftigt vilket medverkat till ett ökat positivt glapp mellan skatteintäkter och kostnaderna. Utifrån bedömning om lägre positiv utveckling av skatteintäkter tillsammans med de utmaningar kommunen står inför inom stadsutveckling med stora investeringsbehov och ökade kostnader till följd av demografisk utveckling är dock marginalerna små.

Engångsposter
Till engångsposter räknas extraordinära poster och jämförelsestörande poster liksom realisationsvinster vid fastighetsförsäljning och utdelning från bolag. Årets engångsposter uppgick till 1 594 mnkr att jämföra med förra årets 436 mnkr. Reavinster vid fastighetsförsäljning har närmare fördubblats mellan åren och samtidigt tillkom utdelning från bolagen på 767 mnkr.

Årets intäkter och kostnader
Totalt för nämndsektorn uppgick årets intäkter till 42,1 mdkr vilket innebar en ökning med 6,7 procent i jämförelse med föregående år. Skatteintäkterna tillsammans med den kommunalekonomiska utjämningen är den största intäktsposten på 30,3 mdkr och mellan åren ökade denna med 1,5 mdkr motsvarande 5,0 procent. Verksamhetens andra intäkter ökade med 1,2 mdkr. Den stora förändringen beror främst på ökade finansiella intäkter i form av utdelningar samt intäkter kopplat 
till exploatering.
Kommunalskatten var oförändrad 21,12 procent 2017. Även landstingsskatten till Västra Götalandsregionen var oförändrad med 11,48 procent. Den genomsnittliga kommunalskatten i regionen var 21,30 och i landet 20,75 procent.De totala kostnaderna för året uppgick till 40,0 mdkr, en ökning på 3,8 procent. Personalkostnaderna, som är den enskilt största posten, ökade mellan åren med 6,1 procent. Detta är en effekt av dels fler anställda, dels lönerörelsen. Räknat i årsarbetare arbetad tid, som är ett mått som anger tid i produktion, var ökningen närmare 1 050 årsarbetare eller cirka 2,7 procent. Föregående år var ökningen knappt 1 500 årsarbetare. För fjärde året i rad minskade försörjningsstödet. Under den perioden har minskning skett med 149,2 mnkr vilket motsvarar 12,6 procent. Rörelsekostnaderna för verksamheten som består av bland annat kostnad för lokaler, inköp av material och tjänster samt förbrukningsmaterial ökade marginellt med 1,1 procent och är lägre än inflations­takten som per december 2017 var 1,9 procent. En av orsakerna till att dessa kostnader inte ökar mer trots att befolkningen ökar och påverkar till exempel uppdragens omfattning inom vård, skola och omsorg kan delvis kopplas till förändrade redovisningsprinciper med komponentindelning. Den förändringen leder till att en större omfattning av det som tidigare hanterades som underhållskostnad numera hanteras som investerings­utgift.Av verksamhetens totala kostnader består närmare 27 procent av köp av huvudverksamhet, det vill säga köp av platser hos exempelvis fristående förskolor och skolor och entreprenader inom äldreomsorg.
Utveckling av eget kapital och soliditet
Göteborgs kommuns egna kapital förstärktes i och med årets resultat på 2 128 mnkr och uppgick till 22,3 mdkr per den siste december 2017.
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med skatteintäkter. Diagrammet ovan visar utvecklingen av soliditeten enligt den så kallade blandmodellen, där vissa pensionsförpliktelser redovisas utanför balansräkningen. Soliditeten, som förstärktes kraftigt 2013 i och med de nämnda resultateffekterna av omstrukturering av bolagssektorn, har efter det minskat något år för år trots positiva resultat och ökat eget kapital. Detta beror på att det egna kapitalet minskat något i relation till den ökade balansomslutningen. Den ökningen beror till stor del på att låneskulden för hela kommunen numera hanteras centralt för både kommunen och bolagssektorn i kommunens internbank. På tillgångssidan finns numera också vissa placeringar samt kommunens leasing upptagen som finansiell tillgång. I den sammanställda redovisningen för kommunen, där interna mellan­havanden elimineras, utvecklas soliditeten positivt och följer därmed mer en förväntad förbättring kopplat till den positiva resultatutvecklingen (se Block 4 Finansiell analys av sammanställd redovisning).
Investeringar
Göteborgs kommuns samlade investeringsvolym ökar och uppgick till 3,4 mdkr för året. I förhållande till nämndernas samlade budget var utfallet 1,4 mdkr lägre. I huvudsak är det brist på specialister och projektledare samt fördröjning av tillståndsprocesser som ger konsekvensen att projekt skjutits fram tidsmässigt. Delar av investeringsvolymerna finansierades av investeringsinkomster på 0,5 mdkr, vilket innebar att den investeringsvolym som ska finansieras av egna medel uppgick till 2,9 mdkr. Diagrammet ovan illustrerar hur investeringarna ökat över tid, med viss uppbromsning 
i samband med lågkonjunkturen som inleddes under 
slutet av 2008. Årets investeringar inklusive investeringsinkomster i förhållande till kommunens brutto
kostnader låg på 8 procent, vilket är en ökning med ett 
par procent jämfört med tidigare år. Även jämfört med
samtliga kommuner som legat på 6 till 7 procent under de senaste åren är det nu en högre nivå jämfört med tidigare.
Diagrammet ovan visar att närmare hälften av årets investeringar gjordes i verksamhetslokaler där grundskola, förskola, gymnasium, äldreomsorg och bostäder med särskild service utgör de största verksamheterna. Investeringar inom VA motsvarade 15 procent och investeringar i infrastruktur i anslutning till exploa
teringsverksamheten motsvarade 28 procent.

Skattefinansieringsgraden av gjorda investeringar under året mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. Trots ökade nettoinvesteringar har skattefinansieringsgraden varit hög de senaste åren med 96 procent för 2016 och 121 procent för 2017. De senaste årens ökade realisationsvinster vid fastighets­affärer tillsammans med ökad avskrivning bidrar i stor utsträckning till de höjda värdena. För 2017 bidrar också utdelningar från bolagen till den förbättrade finansieringsgraden. Om utdelningar exkluderas uppgår finansieringsgraden till 94 procent.

Den omfattande stadsutveckling som kommunen står inför börjar slå igenom i redovisningen. Diagrammet redovisar den ökande ekonomin för exploateringsverksamheten som 2017 omslöt 1,3 mdkr. Att notera är att inkomstsidan endast redovisar de externa inkomsterna för markförsäljning. I de fall kommunen upplåter mark i form av tomträtter så erhålls årliga intäkter i driften. Exploateringsekonomin redovisade ett positivt kassaflöde på 324 mnkr för 2017 att jämföra med tidigare år där kassaflödet mestadels varit negativt (se diagram ovan).

Exploateringsverksamhetens åtgärder består bland annat av inköp av mark och uppförda gatu-, park- och VA-­anläggningar. Utgifter i form av skadestånd/ersättning kan uppstå vid till exempel flytt av verksamhet vid upphörande av tomträtt. Markåtgärder består bland annat av arkeologiska undersökningar och stabilitetsåtgärder. Inom övriga åtgärder och anläggningar redovisas flytt av ledningar och utbyggnad av övriga anläggning. I jämförelse med 2016 ökade denna del kraftigt med anledning av åtgärder för överdäckning av Götaleden redovisas här.



I diagrammet presenteras ett urval av pågående och betydande projekt som är under genomförande och där detaljplaner för exploateringsprojekten är beslutade. Projekten är framför allt betydande ekonomiskt, har beslutats på fullmäktigenivå eller är betydande ur andra aspekter.
Projekten utgör endast en andel av stadens totala projektportfölj och projektens totala utgiftsvolym motsvarar drygt ett års totala investerings- och exploaterings­volymer för staden.

Utveckling av nettolåneskuld
Diagrammet ovan visar hur nettolåneskulden förändrats över en tioårsperiod. Nettolåneskuld definieras som internbankens upplåning minskad med vidareutlåning till bolagen och den likviditet som placerats i marknaden. 
Låneskulden åskådliggör det likvida flödet för kommunen
och fluktuerar ständigt beroende på händelser i verksamheten. I stort påverkas den av driftresultatet i verksamheten, investeringsvolymen och större enskilda likvidposter. De stora förändringarna består exempelvis av transaktioner vid fastighetsförsäljning, när större statsbidrag flyter in eller när utbetalningar sker för avgiftsbestämd pension. Kurvan i diagrammet visar översiktligt hur nettolåneskulden sjönk under 2009 och 2010 för att åter igen öka de senaste åren. Vid årsskiftet var låneskulden något lägre än året innan beroende på stora inbetalningar från framför allt migrationsverket vid årsskiftet. För året har försäljning av fastigheter ökat med närmare 400 mnkr vilket bidrar till lägre netto­låne­skuld. Detta skapar utrymme för investeringar som inte i lika hög grad behöver lånefinansieras.

Utfall i förhållande till budget
Kommunfullmäktige budgeterade ett positivt resultat om 200 mnkr för 2017. En förutsättning för att nå detta resultat var en utdelning av bolagsvinster med 767 mnkr. Nämnderna, som hade budgeterat ett underskott på 
9 mnkr, redovisade slutligen ett överskott på 159 mnkr och det blev därmed en positiv avvikelse på 168 mnkr. Verksamhetens positiva resultat beror till stor del på lägre kapitalkostnader än budgeterat på grund av att investeringar skjutits fram i tid. Ställs resultatet mot nämndernas totala kostnader på 40 mdkr var avvikelsen 0,4 procent och utifrån det bedöms avvikelsen som marginell i förhållande till omfattningen på nämndernas uppdrag.
Kommuncentralt redovisades ett positivt resultat på 378 mnkr vilket innebär en positiv avvikelse på 936 mnkr. De främsta orsakerna till avvikelsen är att skatteintäkterna ökade och att utfallet i den kommunala kostnadsutjämningen blev bättre än vad som kunde förutses med de underlag som fanns när budgeten antogs. De reserveringar som gjort i budgeten för nämnders användande av eget kapital samt ökade kapitalkostnader har inte använts fullt ut varför det också bidrar till den positiva avvikelsen.Kommunens positiva avvikelse mot budget förklaras också till stor del av vinster vid försäljning av fastigheter på 824 mnkr. Detta är en post som inte budgeteras och som också räknas av vid balanskravsutredningen.Vid delårsbokslutet per augusti prognostiserades ett resultat på cirka 1 517 mnkr och vid uppföljningen per oktober förstärktes prognosen till 1 957 mnkr. De främsta orsakerna till differensen mellan årets resultat på 2 128 mnkr mot prognoserna har varit högre utfall på skatteintäkterna och kostnadsutjämningen samt att realisationsvinsterna för fastighetsaffärer blivit högre än tidigare beräknat.
Sammanfattande analys
Göteborgs Stad befinner sig i ett expansivt skede. Staden växer med fler invånare, bostäder och arbetsplatser och omfattande infrastrukturprojekt är en förutsättning för denna tillväxt. Med ökat antal invånare ökar även storleken på den kommunala verksamheten, vilket innebär fler anställda och investeringar i nya verksamhetslokaler.
Resultatet på sista raden för kommunen blev bättre än budgeterat och de senaste årens resultat har legat på en stabil nivå. Men denna resultatnivå har till stor del uppnåtts på grund av ökade realisationsvinster och det senaste året också genom en utdelning från de kommunala bolagen. Det strukturella resultatet framstår som lågt i förhållande till de utmaningar staden står inför.Den finansiella utmaningen framöver ligger i att klara kommande stadsutvecklings höga investeringsbehov och möta ökade kostnader till följd av den demografiska 
utvecklingen. En oförändrad resultatnivå riskerar med­föra hög lånefinansiering av investeringar som i sin tur kan leda till ökade krav på effektivisering i den löpande verksamheten. I ett framåtblickande perspektiv är det viktigt att värdera vilken resultatnivå i relation till skatte­intäkterna och därmed verksamhetens omfattning som behövs för att säkerställa fortsatt god ekonomisk hushållning.Det som framför allt blir avgörande för att den ekonomiska situationen ska förbli hållbar är kontroll över kostnadsutvecklingen och möjligheten att bedriva effektiv verksamhet. Det blir än viktigare med god framförhållning, långsiktig planering, noggrann uppföljning med fördjupade analyser för effektiv styrning av verksamheten.Nedan sammanfattas några finansiella mått med bedömning om trenden för måttet är konstant, ökande eller fallande.