Finansiell uppföljning och riskhantering

Den totala upplåningen i hela koncernen uppgick vid årsskiftet till 41,0 mdkr vilket är en ökning med 2,2 mdkr kronor jämfört med samma period förra året. Den genomsnittliga kapitalbindningen på den samlade externa låneskulden uppgick vid årsskiftet till 3,6 år och räntebindningen var i genomsnitt 4,0 år.

Under 2017 har sex större upplåningar genomförts och kommunens långa nyupplåning hamnade på 9,4 mdkr. Kreditbetygen har bibehållits på samma höga nivå som tidigare.

Relationer med investerare
Investerarrelationer har blivit ett stående inslag i stadens arbete med den stora skuldportföljen. Under året har träffar med investerare gjorts i syfte att informera om stadens marknadsaktiviteter. På stadens webbplats för 
finansiell information och investerarrelationer finns bland annat uppgifter om marknadsaktiviteter, upplåning och ratingrapporter.

Finanspolicyn för Göteborgs Stad
Stadens finanspolicy, som är beslutad av kommunfullmäktige, fastlägger riktlinjer och riskramar för stadens och dess helägda bolags finansiella verksamhet. De risker som regleras är bland annat finansieringsrisk, 
ränterisk och motpartsrisk. Finanspolicyn uppdateras vid behov och uppdaterades senast i december 2015.

Den finansiella infrastrukturen
Koncernen sköter sin finansiering på den öppna kapitalmarknaden via emissioner av kommunobligationer och kommuncertifikat. En grund i detta är etablerade låneprogram. Kreditvärdigheten är en av faktorerna 
som påverkar priset på emitterade obligationer.

Rating – Hög kreditvärdighet
Kreditvärderingsinstituten Moody’s och Standard & Poor’s har under året bekräftat kommunens starka kreditvärdighet. Kommunens kreditbetyg från Moody’s är sedan 2006 det högsta möjliga, Aaa, och från Standard & Poor’s sedan 2007 det näst högsta, AA+. Båda betygen har stabila utsikter.

Låneprogram
I sin upplåning använder sig kommunen av sitt Euro Medium Term Note program med en ram på 6 miljarder EUR, sitt certifikatprogram med en ram på 6 miljarder SEK samt sitt ECP-program med en ram på 
500 miljoner USD.

Skuldportföljen
Koncernens externa upplåning uppgick vid årsskiftet till 41,0 mdkr, en ökning med 2,2 mdkr i jämförelse med 2016. Denna ökning motsvaras dock av nya räntebärande tillgångar (bostadsobligationer) på 3 mdkr. Den genomsnittliga återstående löptiden på den samlade låneskulden uppgick vid årsskiftet till 3,6 år och räntebindningen till i genomsnitt 4,0 år. Den totala låneskulden fördelas på upplåning via staden (36,6 mdkr), Förvaltnings AB Framtiden (1,1 mdkr) och lån upptagna av bolagen 
utanför internbanken (3,3 mdkr). Den skattefinansierade verksamhetens del av skulden, nettolåneskulden, uppgick till 4,3 mdkr, cirka 10,4 procent av den totala upplåningen. Upplåning via Kommuninvest i Sverige AB har skett framför allt i bolagssektorn och uppgick vid årsskiftet till 4,2 mdkr. Göteborgs Stad genomförde 
under hösten för andra gången ett återköps-erbjudande i samband med en emission. Det huvudsakliga syftet med återköpet var att hantera kommande förfall och samtidigt förlänga förfallotiden. Totalt köptes 1,6 mdkr i två olika obligationer med kort förfall.
Sedan februari 2015 har reporäntan varit negativ, vilket medfört att kommunen kunnat låna med negativ ränta på de korta programmen. För EMTN-lånen finns däremot ett räntegolv som gör att räntan aldrig kan understiga 0 procent.
Derivatportföljen
Derivatinstrument används i syfte att ränte- och valutasäkra underliggande lån. Derivatportföljens nominella värde uppgick till 20,2 mdkr. Kommunen hade vid årsskiftet negativt marknadsvärde om 166 mnkr på 
sina derivatpositioner som avser räntesäkringen av nettolåneskulden.

Säkringsinstrumentens effektivitet
Instrumenten för säkring av skuld i utländsk valuta 
överensstämmer helt avseende belopp, löptid och räntebas. Avseende ränterisken avspeglar inte skulden och säkringen varandra helt avseende belopp och löptid, men då följsamheten mellan den säkrade skuldportföljen och säkringsinstrumenten är god anser vi att säkringen är effektiv.

Motpartsrisk
Kommunen är genom derivatavtal utsatt för en risk att en motpart inte kan fullgöra sina förpliktelser. Mot-parterna är både svenska och internationella banker. Beräknat på affärsvolym fanns 76 procent av motpartsrisken hos lägst AA-ratade motparter och 24 procent av risken hos A1- till Baa3-ratade motparter. På grund av låga marknadsräntor, vilket resulterat i stora negativa marknadsvärden på koncernens derivatpositioner, bedöms motpartsrisken vara väldigt låg per årsskiftet.

Finansieringsrisk
Under det kommande året har kommunen och bolagen låneförfall på 6,9 mdkr. För att möta det har kommunen bindande lånelöften om totalt 8 mdkr. Till det kommer placeringar i bostadsobligationer på 3,0 mdkr. Kommunen har under året förnyat samtliga bindande lånelöften.

Nettolåneskuldens utveckling
Nettolåneskulden är skyddad mot ränteuppgångar med ränteswappar. För fastränteswapparna är nivåerna mellan 0,3 till 2,9 procent. Nettolåneskulden uppgick den 
31 december 2017 till 4,3 mdkr vilket är en minskning med 0,2 mdkr.

Gröna obligationer
Inom ramen för sitt miljöprogram emitterar Göteborgs Stad obligationer för finansiering av olika miljöprojekt inom bland annat förnyelsebar energi, kollektivtrafik, vattenrening, energieffektivisering, smarta elnät, stadsplanering och avfallshantering.
Staden återvände till marknaden i juni 2017 och emitterade 1,2 mdkr i en grön obligation med förfall år 2023. Över de senaste fem åren har den totala summan stigit till 5,6 miljarder kronor. Göteborgs Stad har tillsammans med ett antal nordiska emittenter tagit fram ett ramverk för uppföljning av de miljömässiga utfall som skapats genom de investeringar som finansierats av de emitterade gröna obligationerna.
Kreditvärderingsinstituten Moody’s och Standard & Poor’s utvärderade under 2017 stadens arbete med gröna obligationer. Kommunens betyg från Moody’s fastställdes till det högsta möjliga, GB1, och från Standard & Poor’s det näst högsta betyget, E2.

Projektfördelning – Gröna obligationer