Kultur och fritid

Genom ett brett utbud och tillgång till konst och kulturliv formas en attraktiv stad, av och för människor från hela världen. Göteborgs Stad strävar efter att alla ska ha rätt att delta i kulturrummet. 2017 var temaår för Grön och skön stad som en del av stadens satsningar på vägen mot Göteborgs 400-års jubileum 2021. Nya platser utvecklades med Land Art, en konstform som tar avstamp i landskapet och använder naturen som källa till inspiration. Kultur och fritidsverksamheter bidrog till att skapa ett jämlikt Göteborg och har en viktig roll i samhälls- och stadsutvecklingen.

Viktigt förbättringsarbete för 
ett Jämlikt Göteborg
Kultur och fritidsverksamheter bidrog till att skapa ett jämlikt Göteborg och var aktiva inom Jämlikt Göteborgs olika fokusområden, främst ”Ge varje barn en 
god start i livet” med särskild tyngdpunkt på ”Staden där vi läser för våra barn”, samt att ”Ge barn goda förutsättningar genom skolåren”. Inom ”Staden där vi läser för våra barn” arbetade stadsdelsnämnderna med upp-sökande arbete. Bibliotekarier besökte öppna förskolor, BVC och nyblivna föräldrar. Social resursnämnd som var processägare för arbetet med Jämlikt Göteborg,
uppmärksammade kulturens roll i arbetet med att bygga den socialt hållbara staden. Kulturen fick en mer framträdande betydelse i det jämlikhetsprogram som 
arbetades fram under året och som antogs av fullmäktige i januari 2018.

Grön och skön stad
Grön och skön stad genomfördes i samarbete med stadens nämnder, föreningar, akademi och näringsliv. Stadsdelsnämnderna skapade delaktighet kring projekt med det gröna i fokus. Platser fick en ny betydelse genom aktiviteter, en installation med Land Art eller en social delaktighet som skapade engagemang och inspiration bland boende och besökare. En karta togs fram som visade alla platser och hur besökare kunde åka dit med kollektivtrafik.

Sommarlovsaktiviteter
Det var andra året i rad som staden fick statliga medel, 17,6 miljoner kronor, för att genomföra kostnadsfria sommarlovsaktiviteter för barn och ungdomar mellan 6–15 år. Detta medförde att redan planerad sommarverksamhet utökades eller genomfördes kostnadsfritt för deltagarna. Det möjliggjorde nya aktiviteter utifrån arbetet inom Jämlikt Göteborg. Sommaren 2017 deltog 80 160 barn (58 000) och unga i ca 2 000 aktiviteter. En enkätundersökning visade att 41 procent av deltagarna provade en ny aktivitet och 45 procent rörde sig i ett för dem nytt område i staden.

Fria bad och Simlyftet
Fria bad infördes 2016 för barn, unga och pensionärer och fortsatte under 2017. Effekten blev att de stora 
simhallarna i ytterområdena fick kraftigt ökat antal besökare. Under 2017 justerades öppettider och bemanning för att säkra arbetsmiljö och besökarnas säkerhet.
Efter ett års pilotverksamhet startade Idrotts- och föreningsnämnden Simlyftet, fri simundervisning för alla barn. Verksamheten sköttes av egen personal och externa aktörer som upphandlats. Svårigheter med bokningsprocess och marknadsföring gjorde att satsningen inte fick önskad effekt.
Barn och ungas fritid
Enkätundersökningen genomfördes i årskurserna 2, 5 och 8 samt som intervjuundersökning bland 17-åringar. Drygt 80 procent av de som svarade var nöjda med sin fritid och bara 3–5 procent var missnöjda (variation 
mellan stadsdelarna). I undersökningen framkom att 
19 procent av barnen alltid eller ofta kände sig otrygga 
på sin väg till fritidsaktiviteter. Dialog fördes med ungdomar i ett utsatt område, Bergsjön. Efter dialogen åtgärdades vägar till fritidsaktiviteter genom att bland annat röja buskage och förbättra belysningen.

Kulturskolan
Kulturskolan är viktigt för barn och unga och för hållbar samhällsutveckling. Kulturskolan fick under året en ny efterlängtad e-tjänst som gjorde det möjligt för medborgare att på ett enkelt sätt bland annat se utbudet och ansöka till kulturskolans olika kurser.

Stadsutveckling med fokus på 
kultur och fritid
Kultur- och fritidsverksamheterna var aktiva i samhällsplaneringen i den expanderande staden. Flera nämnder uppmärksammade utmaningen med ändamålsenliga lokaler och att behovet av lokaler och platser måste säkras vid byggnation. Flera nämnder arbetade med ökat brukarinflytande och delaktighet i stadsutvecklingen. Såväl park- och naturnämndens som kulturnämndens kompetens efterfrågades i högre utsträckning inom kulturplanering, kulturmiljö och konstnärlig gestaltning 
i stadens utveckling och planprocesser.
Göteborgs stadskärna är ett område av riksintresse. Handlingsprogrammet ”Göteborg förstärkt: Fästningsstaden”, som arbetats fram på uppdrag av kulturförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret, redovisade förslag på hur fästningsstaden kan gestaltas och tydliggöras i samspel med den moderna staden.Kulturnämnden arbetade i samverkan med övriga aktörer med förarbete för konstnärlig utsmyckning av Västlänken och frågor som rörde kulturmiljö, konst och kommunikation. De konstprojekt som ska genomföras för Västlänkens tre stationer, parallellt med byggnationen av Västlänken, utgick från temat tid och rum utifrån det antagna konstprogrammet Kronotopia. Projekten innebär en unik möjlighet att framöver skapa tre platser som ska upplevas som estetiskt tilldragande och konstnärligt intressanta. Arbetet med konst under stadens byggtid för Västlänken kan också ersätta förlorade värden eller skapa helt nya.
Trygghetsskapande åtgärder
I Göteborg drevs trygghetsskapande åtgärder inom Trygg Vacker stad, en samverkansorganisation mellan flera facknämnder. Under året gjordes försök med att bygga om en alldaglig stadsdelspark till en ny park med vattenlek, ny lekplats, grillplatser och boulebana, önskemål som framkommit i medborgardialoger. Samverkan med Göteborg Konst och konstnärer prövades. Gång- och cykeltunnlar under trafikleder upplevs ofta otrygga. Fem tunnlar fick därför ny belysning, annan färgsättning och i vissa fall mosaikkonst producerad av barn från olika stadsdelar.

Götaplatsen byggnadsminne
I början av 2017 blev Göteborgs konstmuseum och delar av Götaplatsen byggnadsminne. I december fattade länsstyrelsen beslut om att även Stadsteatern, Konserthuset och Konsthallen skulle bli byggnadsminne vilket innebär att hela platsen är skyddad att bevaras inför framtiden. Byggnaderna uppfördes under en tid när höga ambitioner styrde materialval och gestaltning och de har alla mycket höga kulturhistoriska värden.

Framtidsfrågor

• Skapa fler platser/arenor för kultur, fritid och generationsöverskridande möten
• Utöka dialogen med befolkningen om behov och önskemål
• Främja och ta vara på civilsamhällets resurser och kraft