Stadsdelsnämnder – ekonomiskt utfall

Balanserad ekonomi och lägre kostnadsökning inom de flesta verksamheter. Kostnaderna för försörjningsstöd under en miljard kronor för första gången sedan 2008.

Göteborg är sedan 2011 indelat i 10 stadsdelsnämnder. Nämndernas verksamhet finansieras till allra största delen med kommunbidrag. Kommunbidraget till stadsdelsnämnderna, som grundas på befolkningens storlek och sammansättning i respektive stadsdel, ska finansiera stadsdelens nettokostnader för förskola, grundskola,
äldreomsorg, insatser för personer med funktionsnedsättning, försörjningsstöd med mera. Utöver det utgår även särskilt kommunbidrag för ett antal resursnämnds­uppgifter där nämnden ofta har ansvaret för att till­godose behoven för flera stadsdelar eller för hela staden.

Ekonomiskt utfall
Skillnaden mellan kommunbidraget och nettokostnaden är nämndernas resultat. Genom att använda tidigare års överskott kan nämnden finansiera ett negativt resultat. Nämnderna kan använda upp till motsvarande en halv procent av kommunbidraget utan godkännande av kommunstyrelsen.
2017 redovisade stadsdelsnämnderna i det närmaste ett nollresultat, vilket var cirka 20 mnkr högre än vad nämnderna hade budgeterat. Tre nämnder, Östra Göte­borg, Örgryte-Härlanda och Norra Hisingen hade ett resultat som avvek negativt mot det budgeterade resultatet.
Dämpad kostnadsökning inom de flesta verksamheter
Nettokostnadsökningen inom de flesta verksamheter var lägre än under 2016. Totalt sett motsvaras kostnadsökningen 2017 av högre löner och priser samt en större befolkning.
Inom individ- och familjeomsorgen döljer sig bakom totalsiffran en fortsatt minskning av kostnaderna för försörjningsstöd där kostnaderna för första gången sedan 2008 understeg en miljard kronor, men även en fortsatt hög kostnadsökning för framför allt köpta boendeplatser.