Tillämpade redovisningsprinciper

– kommun och sammanställd redovisning

En av redovisningens viktigaste uppgifter är att utgöra ett relevant bedömnings- och beslutsunderlag. För att det skall kunna göras måste olika redovisningsprinciper beskrivas på ett öppet och informativt sätt. I detta avsnitt beskrivs de principer som används av Göteborgs Stad såväl inom kommunen som inom den sammanställda redovisningen.

Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens kapitel åtta samt Lag om kommunal redovisning. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för kommunsektorns ­redovisning.

ALLMÄNT

Avvikelse från gällande rekommendationer
Göteborgs Stad följer RKR:s utgivna rekommendationer, förutom vissa delar av följande rekommendationer; RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser, RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, RKR 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal, RKR 18 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar, RKR 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning och RKR 8.2 Sammanställd redovisning.
I den sammanställda redovisningen tillämpas ej RKR 16.2 Redovisning av kassaflöden, RKR 18 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar och RKR 19 Nedskrivningar och delvis inte RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser.  Ett arbete pågår med att anpassa kassaflödesanalysen med ett eventuellt införande under 2015. En utförligare beskrivning av avstegen från rekommendationerna görs under respektive rubrik.

Förändringar i redovisningsprinciper
Från och med januari 2014 tillämpar Göteborgs Stads bolag K3-regelverket. Övergången till K3 (BFNAR 2012:1) har fastställts till 1 januari 2013. Detta innebär att resultat- och balansräkning har omräknats för 2013. Det som främst påverkat redovisningen är tillämpningen av komponentavskrivning på materiella anläggningstillgångar. Effekten på 2013 års resultat uppgår till 192 mkr. Detta innebär att det är vissa redovisningsmässiga skillnader mot de principer som tillämpas för den sammanställda redovisningen.
En översyn och synkronisering mellan K3 och sammanställd redovisning kommer att ske så långt det är möjligt under de kommande åren. Olika principer kan noteras vad gäller nedskrivningar, anslutningsavgifter, investeringsbidrag, komponentavskrivningar och avsättningar.
En översyn av exploateringsredovisningen kommer att påbörjas under 2015.
Kommunen påbörjade under 2014 ett arbete med att införa komponentavskrivning från och med 2017.
I samband med kommande byte av finanssystem kommer nettoredovisning av derivat i enlighet med RKR 21 att implementeras.

RESULTATRÄKNING

Redovisning av skatteintäkter
Kommunens redovisade skatteintäkt består av preliminära skatteinbetalningar som kommit kommunen tillgodo under året, prognos för slutavräkning samt skillnaden mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten för föregående år. Den preliminära slutavräkningen för skattintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2 Redovisning av skatteintäkter.

Övriga intäkter
I kommunen redovisas servis- och anslutningsavgifter från och med 2012 som en förutbetald intäkt bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningarnas nyttjandeperiod.
Tidigare intäktsfördes anslutningsavgifterna i sin helhet. Inkomsten i kommunen uppgick år 2014 till 42 mkr varav 2 mkr intäktsförts under året. Under 2013 var inkomsten 31 mkr för servis- och anslutningsavgifter varav 2 mkr intäktsförts under året.
Göteborg Energi AB intäktsför sina anslutningsavgifter i samband med påbörjad leverans av anslutningen, vilket inte justeras i den sammanställda redovisningen. Anslutningsavgifter som intäktsförts i den sammanställda redovisningen uppgick 2014 till 67 (66) mkr.

Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster särredovisas på egen rad i resultaträkningen. För att en post ska betraktas som jämförelsestörande, ska posten uppgå till ett väsentligt belopp samt vara av sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet.
I resultaten för 2013 och 2014 ingick ett antal jämförelsestörande intäkter och kostnader av engångskaraktär.
Under 2013 erhöll kommunen 355 mkr i återbetalda försäkringspremier från AFA och samtidigt som avsättningen för utvecklingsfonden löstes upp med 27 mkr. Den förändrade diskonteringsräntan på kommunens pensionsförpliktelser, RIPS, medförde en kostnad på 185 mkr inklusive löneskatt. Detta innebar att de jämförelsestörande posterna netto uppgick till 170 mkr.
Under 2014 gjordes en avsättning på 418 miljoner till medfinansiering av statliga projekt till E20, E45 och Götalandsbanan samt indexuppräkning av västsvenska paketet med 55 mkr.
Avsättningen för utvecklingsfonden löstes upp med 103 mkr. Detta innebar att de jämförelsestörande posterna uppgick netto till –472 mkr.

Extraordinära poster
En post skall klassificeras som extraordinär om följande tre kriterier samtidigt är uppfyllda:
1) Händelsen eller transaktionen som ger upphov tillposten saknar ett tydligt samband med den ordinarie verksamheten.
2) Händelsen eller transaktionen är av sådan typ att den inte kan förväntas inträffa ofta eller regelbundet.
3) Posten uppgår till ett väsentligt belopp.
Göteborgs Stad beslutade under 2013 om en större omstrukturering av bolagssektorn. Förvaltnings AB Framtiden, Älvstranden Utveckling AB och Göteborg
& Co Kommunintressent AB överfördes 2013 till Göteborgs Stadshus AB respektive Higab AB. Resterande bolag överfördes 2014 till Göteborgs Stadshus AB. Försäljningen innebar att kommunen redovisade extraordinär intäkt för 2013 på totalt 8 697 mkr samt 254 mkr för 2014. Samtidigt gav kommunen ett aktieägartillskott till Göteborgs Stadshus AB motsvarande den extraordinära intäkten. Denna post harklassificerats som extraordinär post på grund av att det inte kan anses vara en kommunal angelägenhet att köpa och sälja företag. Detta nämns i bilagan till RKR 3.1 Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål. Effekten för balansräkning av affären innebar att kommunens finansiella tillgångar i form av aktierna ökade med 8 697 mkr för 2013 och med 254 mkr för 2014. Detta påverkade bland annat soliditetsnivån som ökade väsentligt 2013. I detta sammanhang skall poängteras att överföringen av bolagen till Göteborgs Stadshus AB är en ren koncernintern affär och har därför eliminerats i den sammanställda redovisningen.

Lånekostnader i samband med investering
Lånekostnader i samband med investeringar kan enligt rekommendation nummer 15.1 Lånekostnader redovisas både enligt huvudmetoden och enligt alternativregeln.
Huvudmetoden innebär att lånekostnaderna direkt belastar resultatet och alternativregeln innebär att lånekostnaderna under vissa förutsättningar får belasta anskaffningsvärdet på anläggningen.
Under 2014 har Göteborgs Stads nämnder aktiverat lånekostnader som anläggningstillgång med 1 (33) mkr. I den sammanställda redovisningen har lånekostnader aktiverats för 28 (37) mkr.

Leasing
Enligt beslut i kommunfullmäktige ska kommunens investeringar i lös egendom från och med år 2007 finansieras genom leasing, med det kommunala bolaget Kommunleasing i Göteborg AB som leasegivare. Leasingavtal tecknade före år 2003 samt leasingavtal
med en löptid om tre år eller kortare betraktas i enlighet med RKR 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal som operationella avtal och redovisas som hyresavtal. Finansiell leasing av anläggningstillgångar skall enligt RKR 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal redovisas
som anläggningstillgång och skulden till leasegivaren redovisas i balansräkningen. Eftersom nuvärdet av finansiella leasingavtal utgör en mindre del i förhållande till balansomslutningens värde redovisas samtliga leasingavtal som hyresavtal. Göteborgs Stad följer därmed inte RKR 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal vad gäller redovisning av finansiella leasingobjekt (anläggningstillgång samt skuld i balansräkningen).

BALANSRÄKNING

Immateriella tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar.
I den sammanställda redovisningen består immateriella anläggningstillgångar av bland annat goodwill. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet på tillgången överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av förvärvade nettotillgångar alternativ inkråmet vid förvärvstillfället. I samtliga fall betraktas investeringarna som strategiska.

Materiella anläggningstillgångar
Inom Göteborgs Stad betraktas en tillgång som anläggningstillgång då nyttjandeperioden överstiger tre år och anskaffningsvärdet överstiger ett halvt basbelopp. Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med tillägg för värdehöjande investeringar och med avdrag för planmässiga avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Från och med 2013 reducerar inkomsterna inte anskaffningsvärdet, utan periodiseras som intäkt under nyttjandeperioden. Ingångna avtal om lämnade bidrag av staten eller annan juridisk person, för investeringar i anläggningstillgång som Göteborgs Stad inte kommer att äga eller förfoga över, redovisas som kostnad i resultaträkningen och avsättning i balansräkningen när avtal tecknas.
Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs normalt för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. Avskrivningen påbörjas när tillgången tas i bruk.
Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som gör att det är nödvändigt, till exempel verksamhetsförändringar, teknikskiften etcetera. Normalt omprövas inte tillgångars nyttjandeperiod om avskrivningstiden är 10 år eller kortare. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar.

Exploateringsfastigheter
Nya exploateringstillgångar redovisas från och med 2013 som omsättningstillgångar. En fortsatt översyn kommer att ske under 2015 med att ytterligare se över redovisning och klassificering av exploateringsfastigheter.

Finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar och skulder redovisas generellt som långfristiga poster. Omklassificering till kortfristig post sker vid amortering eller då den finansiella posten inte förlängs.

Pensioner
Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den lagstadgade ”blandmodellen”, vilket innebär att all pension som intjänats före år 1998 i tidigare pensionsavtal inte tas upp som avsättning, utan redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. Inom linjen tas också upp framtida förväntad särskild löneskatt. Utbetalningar avseende pensionsförmåner som intjänats före år 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade i pensionsavtal från och med år 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. Under avsättningar reserveras också särskild löneskatt motsvarande 24,26 procent av upptagen pensionsavsättning.
Göteborgs Stad beräknar aktuell pensionsskuld enligt angivna riktlinjer, RIPS 07.
Inlösen av pensionsförpliktelse inom ansvarsförbindelsen har gjorts med totalt 680 mkr (420 mkr 2001 och 260 mkr 2002). Aktualiseringsgraden var 100 (100) procent för pensionerna under 2014.

Avsättningar
Avsättning är en skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp och avser, enligt RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser, endast formella förpliktelser.
Avsättningar för deponier har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Beloppet baserar sig på en projektering som gjordes år 2010. Kalkylen uppdateras därefter löpande. Deponier inom Göteborgs Stad saknar
nuvärdesberäkning, samt att avsättningens förändring redovisas direkt via resultaträkningen i stället för via ansvarsförbindelse. Göteborgs Stad följer därmed i dessa delar inte RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser.
Kommunfullmäktige beslutade 2012 att inrätta en utvecklingsfond på 400 mkr för framtida satsningar inom framförallt den sociala dimensionen. Fondens medel ska inte ersätta nämndernas ordinarie ansvar utan främst användas för att hantera gemensamma problem som nämnderna rimligen inte kan klara inom ordinarie budget. Ianspråktagande av fonden ska enligt kommunfullmäktiges beslut redovisas som jämförelsestörande poster i respektive års resultaträkning. Fonden har i balansräkningen redovisats som avsättning. Den uppfyller inte de kriterier som rekommendation RKR 10.2 om avsättningar ställer som krav på en avsättning.
Enligt RKR 10.2 skall informella förpliktelser som redovisats som avsättningar i koncernföretag omklassificeras till ansvarsförbindelser i den sammanställda redovisningen.

POSTER INOM LINJEN

Poster inom linjen är ett redovisningsbegrepp som innebär att ställda säkerheter och ansvarsförbindelser inte ska ingå som skuld eller avsättning i balansräkningen utan ska anges i direkt anslutning därtill.

Ansvarsförbindelser
Möjliga åtaganden där osäkerhet råder om beloppets storlek och/eller infriandegraden, redovisas som ansvarsförbindelser. Under ansvarsförbindelser återfinns kommunens borgensåtagande och den del av pensionsåtaganden som är äldre än 1998.

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Allmänt
Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt RKR 8.2 Sammanställd redovisning, med vissa avsteg vad gäller RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser, RKR 16.2 Redovisning av kassaflöden, RKR 18 Intäkter och RKR 19 Nedskrivningar. Göteborgs Stad bedriver omfattande verksamhet genom i första hand hel- eller delägda aktiebolag, men också genom kommunalförbund, i vilka kommunen direkt eller indirekt har mer än hälften av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande.

Redovisningsprinciper – kommun och ­sammanställd redovisning
För bolagens redovisning lämnar Redovisningsrådet samt Bokföringsnämnden rekommendationer, anvisningar samt uttalanden. För kommunalförbund gäller Lagen om kommunal redovisning med vidhängande rekommendationer.
Skillnad i redovisningsprinciper mellan bolagen och kommunen kan förekomma på grund av att olika rekommendationer tillämpas för kommunen respektive bolagen. Det gäller bland annat leasing och redovisning av pågående projekt samt avsättningar och nedskrivningar

Konsolideringsprinciper
Den sammanställda redovisningen upprättas inte enligt proportionell konsolidering utan är upprättad enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att moderbolaget indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och skulder, värderade till verkligt värde. I den sammanställda balansräkningen elimineras moderbolagets bokförda värde av andel i dotterbolag mot förvärvad andel av dotterbolagets egna kapital. I den sammanställda redovisningens eget kapital ingår därmed enbart den del av dotterföretagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet tillsammans med moderföretagets eget kapital. I resultaträkningen redovisas minoritetens andel i årets resultat. Minoritetens andel i dotterföretagets kapital redovisas i separat post i balansräkningen. Avyttrade dotterföretag inkluderas i resultatet till och med avyttringstidpunkten. Vid förvärv av dotterföretag inkluderas resultat från och med förvärvstidpunkten.
Koncernernas bokslut används som underlag för konsolidering av den sammanställda redovisningen. Interna mellanhavanden samt interna vinster av väsentlig betydelse har eliminerats.

Intressebolag
Intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Som intressebolag redovisas bolag som inte är dotterbolag, med ett långsiktigt direkt eller indirekt innehav om minst 20 och högst 50 procent (vanligen andel av röstvärdet). I moderbolag redovisas andel i intressebolag till anskaffningsvärde. I den sammanställda redovisningen redovisas andel i intressebolag till anskaffningsvärde justerat med koncernens andel av intressebolagets egna kapital samt 78 procent av obeskattade reserver. I den sammanställda resultaträkningen ingår den ägda andelen av intressebolagets resultat före skatt i de finansiella intäkterna. Den ägda andelen av intressebolagets skatt redovisas som skattekostnad.

Obeskattade reserver
Obeskattade reserver i enskilda bolag uppdelas i en eget kapital del, vilken redovisas som bundet eget kapital, samt en del som uppskjuten skatteskuld. I delägda kommunalförbund
samt dotterbolag redovisas utomstående andels-/aktieägares andel av eget kapital samt obeskattade reserver som minoritetsintresse. I resultaträkningen redovisas minoritetens andel av resultat efter skatt.