Barn

I Barnkonventionen fastslås att varje barn har samma rättigheter oavsett bakgrund. Göteborgs kommunala verksamheter har gjort en hel del för att utjämna skillnader i livsvillkor och hälsa men alltjämt kan konstateras att det finns stora skillnader mellan olika grupper av barn.

Under 2014 ledde social resursförvaltning ett gemensamt arbete med att samla statistik och annan registerdata för att belysa eventuella skillnader i livsvillkor och hälsa. Det visade sig att barn i Göteborg hade förhållandevis goda uppväxtvillkor, livsmiljöer och levnadsvanor. Samtidigt framkom att barns villkor i alltför hög grad var kopplade till socioekonomiska faktorer och till var i staden ett barn växer upp. Tre viktiga arenor var familjen, skolan och fritiden.

Barn i utsatta familjemiljöer
Cirka 12 000 göteborgsbarn levde i utsatta livsmiljöer och hade kontakt med socialtjänsten. Tio procent av dessa var placerade i familjehem eller på institution och ungefär 5 000 barn lever i familjer med långvarigt försörjningsstöd.
Föräldrarna är viktiga förebilder i ett barns liv. Stadens socialtjänst genomförde insatser för att ge stöd i föräldraskapet, öka föräldrars möjlighet till arbete samt insatser för att öka barns möjligheter att lyckas i skolan. Det fanns verksamheter för barn till missbrukare och för barn som utsatts för våld samt föräldrastödjande arbete på familjecentralerna. Även lokala projekt, ex Riktat föräldrastöd (RiFS), för att förbättra samordning kring barn med funktionsnedsättning och bättre stöd till deras föräldrar genomfördes.

Skolan ska kompensera
Att delta i förskola har visat sig ge goda effekter för barnen och även senare i livet. Det gjordes riktade insatser för att informera föräldrar om förskolan och dess betydelse för barnen. Totalt sett ökade andelen barn som var inskrivna i förskolan men det var stora skillnader mellan stadsdelarna. Under året har även flera utvecklingsinsatser genomförts för att förbättra arbetet med att anpassa utbildningen till barns och elevers förutsättningar. Stadengemensamma riktlinjer för nyanlända elevers rätt till utbildning antogs i december. Stadsdelarna har också tagit fram gemensamma strategier för att skolorna i högre grad ska präglas av inkluderande arbetsätt samt skapat en organisation för att möta elever som behöver särskilt stöd utanför sin ordinarie klass.

Fritidsvanor hör ihop med vem man är
Majoriteten av alla barn i Göteborg var föreningsaktiva och nöjda med sitt fritidsliv, visade stadens fritidsvaneundersökning. Däremot fanns det skillnader mellan delar av staden och mellan olika grupper av barn, exempelvis svensk eller utländsk bakgrund.
Insatser för att nå ut med information till barn och unga gjordes, bland annat appar för bad- och lekplatser. Det tillkom också nya anläggningar såsom större lekplatser med olika inriktning, fullmåttssporthall för bollidrotter och gymnastik samt flera konstgräsplaner. Det ombyggda stadsbiblioteket återinvigdes under året. Bokbussen utökade sina turer under sommaren till några badplatser för att locka barn, unga och deras föräldrar att läsa.

Hur ska vi lyckas bättre?
Trots insatser för att utjämna uppväxtvillkor kvarstår skillnader. Barn till föräldrar med kort utbildning, låg ekonomisk standard, sämre arbetsförhållanden, samt barn till ensamstående har sämre hälsa än barn till föräldrar med motsatta förhållanden. Med utgångspunkt i rapporten ovan har ett verksamhetsöverskridande arbete med att ta fram utvecklingsinsatser inletts.