Utbildning
Antalet barn och elever ökade i Göteborg under 2014 och ökningen var störst i grundskolans tidigare år.
Andelen elever som nådde målen i alla ämnen i grundskolans årskurs nio ökade jämfört med tidigare år och de senaste årens negativa betygsutveckling bröts därmed under 2014.
Under året examinerades de första eleverna som studerat enligt den nya gymnasiereformen, GY 11, vilket innebär att betygsresultaten är svåra att jämföra med tidigare år.
Utbildningssektorn omfattar samtliga verksamheter inom skolväsendet som förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning i både kommunal och enskild regi. Det innebär att verksamheten direkt berör 110 000 göteborgare från barn i förskolan till elever i vuxenutbildning.
Det kompensatoriska uppdraget
Under året har fokus lagts på tre strategiska områden, pedagogiskt ledarskap, systematiskt kvalitetsarbete, samt det så kallade kompensatoriska uppdraget. Dessa tre områden har central betydelse för verksamheten i förskola och skola och kan betraktas som väsentliga för utveckling och kvalitet. Under året som gått har ett kontinuerligt arbete ägt rum inom dessa områden.
Skolans uppgift är att ge alla elever möjlighet att nå så långt som möjligt i sin utveckling och kompensera för elevernas olika förutsättningar. Alla har rätt till en likvärdig utbildning. Under året har det som kallas för ”ett inkluderande arbetssätt” särskilt uppmärksammats. Målet är att förskolor och skolor i Göteborg ska kännetecknas av en miljö där alla barn och elever är delaktiga, där barn och elever har möjlighet att utvecklas och lära sig och där olikheter ses som en tillgång. Inom ramen för ett sådant arbetssätt har en översyn gjorts av undervisningen för elever i behov av särskilt stöd och av stadens särskilda undervisningsgrupper.
Elevhälsan har en viktig roll i arbetet med att identifiera och utreda elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Som ett steg i att utveckla denna del av verksamheten och för att stödja rektorerna i arbetet, har en kartläggning av elevhälsans processer genomförts under året. I stadsdelarna har satsningar gjorts på ökad närvaro i skolan, förbättrat mottagande av nyanlända elever, språkutvecklande arbetssätt, andra nya undervisningsmetoder – med eller utan hjälp av modern teknik, övergången från grundskolan till gymnasieskolan, samt på samverkan med övriga sektorer inom staden.
Kompetensförsörjningsplaner
Under hösten 2014 har en kompetensförsörjningsplan arbetats fram för grundskolans årskurs 1–3, förskoleklass och fritidshem. Sedan tidigare har en kompetensförsörjningsplan tagits fram för förskolan och flera av de aktiviteter som arbetats fram i planen för förskolan har genomförts under året.
Syftet med stadenövergripande kompetensförsörjningsplaner är att de ska vara ett stöd för att tydliggöra stadens prioriterade utvecklingsinsatser till chefer och medarbetare. Detta för att skapa motivation och riktning för det övergripande utvecklingsarbetet. Planerna ska dessutom utgöra ett underlag för att ta fram kompetensstrategier inom respektive stadsdelsförvaltning.
Nya enkäter i förskolan 
Sedan 1998 har staden genomfört samma brukarenkät inom förskola och familjedaghem. Under 2014 genomfördes ett pilottest av en nyframtagen brukarenkät. Enkäten ingår på ett tydligare sätt som en del i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete och har fått en tydligare koppling till förskolans reviderade läroplan samt speglar föräldrarnas upplevelse av verksamhetens kvalitet.
Den nyframtagna enkäten kommer att ersätta den gamla enkäten och genomförs i samtliga stadsdelar under hösten 2015.
Nettokostnaden ökade med 6,1 procent under året vilket kan förklaras av fler barn och den fortsatta utbyggnaden av förskolan i staden. Andel barn i fristående förskola ökade något till 16,8 procent. Den totala efterfrågan på förskola och pedagogisk omsorg var oförändrad sedan föregående år. Högst efterfrågan hade SDN Västra Göteborg med 90 procent och lägst hade SDN Centrum med 81,2 procent.
Andel elever med fullständiga betyg i årskurs 9
Andelen elever som nått målen i alla ämnen ökade i Göteborg. Ökningen ägde rum både vid de kommunala och fristående skolorna. Den största ökningen i kunskapsresultat gjorde pojkar i kommunala skolor. Flickor fick högre resultat än pojkar men skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor minskade under året. Samtliga storstäder ökade sina resultat och Göteborg ökade mest.
Kommunstyrelsens tilldelning av medel ur utvecklingsfonden till elva skolor med lägst andel elever med godkänt i alla ämnen i Göteborg, gav positiva resultat under året. Syftet var att skapa en mer likvärdig skola för alla barn och ungdomar i Göteborg och de flesta av skolorna har förbättrat sina betygsresultat.
Nettokostnaden ökade med 5,3 procent under året vilket bland annat förklaras av pris- och löneökningar, men främst av den fortsatta ökningen av antalet elever i grundskolan. Det är framförallt eleverna i de yngre skolåren som ökar i antal vilket därmed också påverkar fritidshemmen. Antalet elever i fritidshemsverksamhet ökade med närmare 1 000 under året.
Efterfrågan på fritidshem för 6–9 åringar var oförändrad jämfört med föregående år, men variationen var stor mellan stadsdelarna. Lägst efterfrågan hade SDN Östra Göteborg med 60,9 procent och högst SDN Majorna-Linné med 90,1 procent. Efterfrågan på fritidshem för 10–12 åringar fortsatte att öka och var 14 procent, vilket är en ökning sedan 2012 med 3,3 procentenheter.
Andelen elever som valt fristående grundskolor var 21 procent. Högst andel elever i fristående skolor hade SDN Centrum med 42,2 procent och lägst SDN Västra Hisingen med 8 procent.
Antalet individintegrerade elever i grundsärskolan fortsatte att minska under året medan antalet elever i grundsärskolan ökade med 29 elever, vilket motsvarande 7 procent.
Hur gick det för gymnasieeleverna?
I juni 2014 examinerades de första eleverna som studerat enligt den nya gymnasiereformen GY 11. Den förändrade gymnasieskolans mål är att utbildning på ett nationellt program ska leda till en gymnasieexamen. Tidigare var slutbetyg målet för utbildningar på nationella program. Gymnasieexamen är ett övergripande begrepp för två olika examina med olika krav. Utbildningen på yrkesprogram syftar till yrkesexamen och utbildningen på högskoleförberedande program syftar till högskoleförberedande examen. Förändrade krav, ämnes- och kursplaner i samband med GY 11 gör att 2014 års resultat inte kan jämföras med tidigare års resultat. 2014 års resultat i en storstadsjämförelse visar att Göteborg hade högst andel elever behöriga till högskolan från de högskoleförberedande programmen men lägst andel elever med gymnasieexamen.
Skolsteget
För att öka intresset för naturvetenskap och teknik har Volvokoncernen tagit initiativ till pilotprojektet Skolsteget tillsammans med Göteborgs Stad. Ingenjörer från Volvo samverkade med lärare från fem gymnasieskolor i staden, Lindholmens tekniska gymnasium, Polhemsgymnasiet, Katrinelundsgymnasiet, Hvitfeldtska gymnasiet och Göteborgs tekniska college, i den naturvetenskapliga och tekniska undervisningen under läsåret 2014/15. Ingenjörerna bidrog med faktiska problemställningar och utmaningar från sitt yrkesområde och informerade om ingenjörsyrkets bredd och möjligheter.
PlugIn
Syftet med PlugIn var att utveckla nya metoder för ungdomar över 16 år som funderat på eller som redan gjort ett studieavbrott från gymnasiet. Ett femtiotal kommuner har deltagit och SKL fungerade som samordnare för projektet.
Inom ramen för PlugIn-projektet har stadens arbete med det Kommunala Informationsansvaret (KIA) utvecklats, det vill säga kommunens ansvar för ungdomar som inte går i gymnasieskola eller gymnasiesärskola och som inte fyllt 20 år.
Under 2012 inrättades en samordningsgrupp med bred representation på chefsnivå från bland annat skola, individ- och familjeomsorg, fritid, arbetsförmedling, vägledning och vuxenutbildning. Två uppföljare/fältassistenter tillsattes för att arbeta i gränssnittet mellan förvaltningarna, studie- och yrkesvägledningen förstärktes och ansvariga handläggare i respektive stadsdelsförvaltning identifierades.
Arbetet inleddes med att ta fram en metodhandbok för att få alla involverade att arbeta mot samma mål och för att säkerställa likabehandlingen i staden.
Läsåret innan projektet startade hade kommunen lyckats nå och kartlägga mindre än 50 procent av de ungdomar som var aktuella inom KIA. Inför läsåret 2013/14 var metodhandboken färdigställd och arbetet med denna som stöd inleddes. Resultatet får betecknas som mycket gott. Totalt befann sig 2 349 unga inom målgruppen någon gång under läsåret och staden lyckades kartlägga 94 procent av dem.
PlugIn-projektet avslutades i december 2014 för Göteborgs del. De tydligaste lärdomarna är att systematiskt, väl strukturerat arbete i kombination med nära samarbete mellan förvaltningar, där man arbetar för den enskildes bästa ger resultat.
Antalet ungdomar i gymnasieålder minskade under året. Utbildningsnämnden erhöll inför 2014 medel för att förstärka den socioekonomiska resursfördelningen till verksamheten och nettokostnadsökningen landade i nivå med index för 2014.
De kommunala gymnasieskolorna hade i stort sett samma elevantal som föregående år vilket främst förklaras av en ökning av nyanlända elever. Andelen elever som valde ett yrkesprogram minskade åter och uppgick till 29 procent under 2014 vilket kan jämföras 2013 års nivå som var 33 procent. Fyllnadsgraden i de kommunala skolorna var god.
Antalet elever i gymnasiesärskolan minskade under 2014. Inför 2013 ändrades gymnasiesärskolans regelverk i Skollagen och bland annat gavs möjlighet för elever att söka till gymnasieskolans introduktionsprogram. Effekterna av denna förändring blev under 2014 synbara och andelen elever inom de nationella programmen vid gymnasiesärskolan minskade.
Mer Lean inom vuxenutbildning och arbetsmarknad
Under 2014 har en ny struktur och metodik för det systematiska kvalitetsarbetet prövats och utvecklats i enlighet med principerna för Lean inom förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Detta utvecklingsarbete har haft fokus på lärande och metodutveckling. Utvecklingsarbetet har varit inne i en implementeringsfas där metodiken införts inom förvaltningens samtliga avdelningar och processer. Målsättningen för årsskiftet 2014/2015 var att det ska finnas en väl etablerad infrastruktur för kvalitetsarbetet som säkerställer delaktighet och hög grad av systematik. Här har tillämpningen av styr- och förbättringstavlor varit en viktig del för att visualisera förbättringsarbetet för samtliga medarbetare. Även de externa aktörer som förvaltningen upphandlat utbildningsinsatser av, var involverade i arbetet.
Ett väsentligt fokus i utvecklingsarbetet var att utveckla integrerade samverkansformer mellan arbetsmarknad och utbildning i olika insatser för nämndens målgrupper. Detta arbete kommer att få särskild inriktning på organisation och genomförande av insatser. ”Utveckla former för arbetsmarknadsinsatser och utbildningsinsatser för en utvidgad målgrupp” är därför ett av tre fokusområden för förvaltningens systematiska kvalitetsarbete under 2014 och 2015.
Kopplat till de strategiska fokusområdena finns ett antal mätetal/mål. För att utveckla verksamheten inom de olika fokusområdena och därmed förbättra mål/mätetal har förvaltningen under 2014 arbetat med olika förbättringsprogram.
Sammantaget har utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet bidragit till att fler medarbetare är involverade i förbättringsarbeten och det sker en systematisk uppföljning av de förbättringsarbeten som påbörjas.
Den sammantagna utbildningsvolymen ökade under 2014.
Tillgången till kommunal vuxenutbildning inom den grundläggande och gymnasiala nivån har under 2014 varit god med undantag för några yrkesutbildningar. Resultaten inom den gymnasiala nivån är dock inte fullt tillfredsställande. Andelen elever som fullföljer sina studier med godkända betyg bör öka och studieavbrotten minska i omfattning.
Antalet elever inom sfi har ökat inom såväl gruppen flyktingar/nyanlända som totalt. Studieresultaten inom verksamheten får bedömas som goda då Göteborg i jämförelse med övriga storstäder redovisade en högre andel godkända betyg, lägre andel studieavbrott samtidigt som kostnaden per utbildningsplats var lägre.
Nettokostnadsutvecklingen är ungefär i nivå med den ökade utbildningsvolymen.
Framtidsfrågor
Befolkningsutvecklingen i Göteborg skapar utmaningar för utbildningssektorn. Den kända demografiska förändringen är beaktad i planeringen inom stadsdelsnämnder och utbildningsnämnd. En tillkommande svårighet är att bedöma hur stort behovet av skollokaler är då man också väger in antalet nyanlända. Ett väl fungerande samarbete mellan berörda organisationer, utifrån en gemensam behovsbild, behöver säkerställas så att ansvariga nämnder inom utbildningsområdet har lokaler tillgängliga för förskola och skola.
Befolkningsutvecklingen ger också ett ökat behov av att strategiskt arbeta med kompetensförsörjning. Utbildningssektorn behöver nyrekrytera, men också kompetensutveckla befintlig personal inför att lärarlegitimationskrav införs vid halvårsskiftet 2015. Kompetensförsörjningsplaner för alla skolformer behövs i detta arbete.
Det ökade antalet nyanlända medför ökat behov av modersmålsundervisning och studiehandledning. Ett språkutvecklande arbetssätt har visat sig vara framgångsrikt för alla elever inklusive de nyanlända. Kulturkunskap och fler som förstår barn och unga som har traumatiska upplevelser med sig är också områden som behöver stärkas.
Utbildningsområdet har ställts inför omfattande förändringar de senaste åren. Kontinuitet är något skolan nu behöver. Ett förankringsarbete av de gemensamt framtagna strategiska områdena har skett i varje förvaltning. Strategier för systematiskt kvalitetsarbete, pedagogiskt ledarskap och skolans kompensatoriska uppdrag har tagits fram och de behöver tid och tålamod för att implementeras på rätt sätt. Dessa strategier ska utveckla verksamheten så att mötet mellan barn/elev och pedagog blir det bästa möjliga.
Huvudmannens kunskap om utbildningsområdets utveckling har kritiserats. De inrättade utbildningsutskotten inom stadsdelssektorn har nu börjat hitta sina arbetsformer. Här finns därmed ett forum där politik och profession möts för gemensamma och förbättrade analyser av verksamheten vilket ger goda möjligheter till bra prioriteringar.