Prioriterade mål och uppdrag

Kommunfullmäktige har i budgeten för 2014 fastställt 22 prioriterade mål och 19 uppdrag. I detta avsnitt görs en sammanfattande uppföljning avseende måluppfyllelsen och till vilken del uppdragen har genomförts.

Sammanfattande måluppföljning
Utifrån nämnder och styrelsers beslut om hur man ska ta sig an kommunfullmäktiges prioriterade mål pågår många aktiviteter i förvaltningar och bolag när det gäller att nå måluppfyllelse. Nämnders och styrelsers rapportering om måluppfyllelse sker utifrån de aktiviteter och åtagandet man förfogar över och bedömningen av uppnådd måluppfyllelse varierar. Det är inte alltid en god måluppfyllelse i nämnder och styrelser också innebär en god måluppfyllelse för hela staden.
Processägarnas betydelse i rollen som samordnande, uppföljande och ledande för att nå målet, lyfts fram när det gäller flera mål. Ett exempel är processägaren social resursnämnd, som har samordnat kartläggningar av skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Rapporterna är ett led i stadens arbete för social hållbarhet. Utgångspunkten är de prioriterade målen i kommunfullmäktige som handlar om att minska skillnader i hälsa, utjämna livsvillkoren och förebygga sociala problem. Nästa steg blir att ta fram strategier och handlingsplaner för att uppnå förändringar i önskad riktning.
För staden som helhet görs följande bedömning av de prioriterade målens utveckling:
• Fyra mål bedöms ha god måluppfyllelse
• 16 mål bedöms ha viss måluppfyllelse
• För två mål bedöms ingen måluppfyllelse. Det gäller målet ”Skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och olika delar av Göteborg ska minska”. Mobiliseringen runt målet har däremot varit hög under året men bedömningen är att det krävs ett systematiskt och uthållig arbete innan resultat nås. För det nya målet ”Antalet hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska” har ingen måluppfyllelse uppnåtts men ökningstakten har däremot minskat

Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader
Måluppfyllelsen för 2014 bedöms vara viss men målet om att öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare ska ses långsiktigt. Arbetet med måluppfyllelse har med stöd av processägarskapet utvecklats till att ingå i arbetet med social hållbarhet, i samverkan med andra prioriterade mål för staden.
Strategierna och organisationen för måluppfyllelse har förändrats och utvecklats under året från att i huvudsak vara en fråga för stadsdelsnämnderna, till att omfatta bolag och facknämnder. En rad aktiviteter har utförts gemensamt över staden såsom workshops och ett antal fokusområden har tagits fram.

Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem
Målet, att tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga och vuxna med missbruksproblem, har funnits med i budgetskrivningen sedan 2012. Måluppfyllelsen bedöms vara god. Målet är en del i det stadenövergripande arbete som gäller social hållbarhet och en naturlig del i stadsdelsnämndernas kärnverksamhet. Målet är svårbedömt när det gäller antalet förebyggande och rehabiliterande insatser men måluppfyllelsen får ändå bedömas som god då fokus i social hållbarhet är tidigt förebyggande arbete för att minska skillnader i livschanser och hälsa.

Antalet hushåll i långvarigt beroende av ­försörjningsstöd ska minska
En glädjande tendens var att ökningstakten för gruppen långtidsberoende hushåll (med försörjningsstöd under minst 10 månader på ett år) fortsatte att minska. Sammantaget var 9 527 hushåll långtidsberoende och hade försörjningsstöd som en mer eller mindre permanent försörjningsform under 2014. Ökningen av denna grupp är 3 800 sedan 2008. Ingen måluppfyllelse kan därför anges.

Integrationen mätt utifrån integrations­styrkortets strategiska områden ska öka
Viktiga steg har tagits för att stärka stadens strategier och åtgärder för integration och social hållbarhet. Ett stadengemensamt arbete har inletts för social hållbarhet, riktade kommunala satsningar till särskilt utsatta skolor har gett positivt resultat, effektivare metoder i arbete för ökad sysselsättning, något fler upphandlingar med sociala hänsyn samt satsningar på socialt blandat boende och att bygga till lägre hyra är åtgärder som visar en positiv utveckling. När det gäller det senare är satsningen på planeringsstadiet och kan avläsas först på längre sikt. Sammanfattningsvis har viss måluppfyllelse nåtts, i förhållande till vad staden kan påverka genom sina verksamheter. Framförallt har strategier, samverkan och metoder stärkts och utvecklats.

Jämställdheten i stadens verksamheter ska öka
Måluppfyllelse bedöms som god där det arbetats med jämställdhet utifrån ett verksamhetsperspektiv. Men då det fortfarande finns många verksamheter som ännu inte påbörjat ett sådant arbete bedöms måluppfyllelsen som viss utifrån ett helhetsperspektiv för staden.
De satsningar som gjorts under året inom majoriteten stadsdelar liksom några fackförvaltningar och bolag, har skapat bättre förutsättningar för att servicen ska bli mer jämställd. Utbildningar har genomförts för djupare förståelse för jämställdhetens betydelse för verksamhetsutveckling och antalet verksamheter har ökat som jämställdhetsintegreras. Positiva resultat har ökat till följd av detta arbete. Arbetsrutiner och förhållningssätt har förändrats, vilket lett till att utbudet har blivit mer jämställt inom till exempel idrott, kultur och fritid.

Skillnaderna i hälsa mellan olika ­socioekonomiska grupper och delar av ­Göteborg ska minska
2014 var andra året som målet fanns med i budgeten för Göteborgs Stad. När det gäller arbetet med målet och antalet pågående aktiviteter var måluppfyllelsen god. Ingen måluppfyllelse kan dock ses när det gäller att faktiskt minska skillnaderna i hälsa och livsvillkor. Anledningen till detta är att målet är så långsiktigt att det troligen kommer att krävas många år innan en tydlig trendbrytning kan ses.
Processägaren, social resursnämnd, påbörjade under 2014 planeringen för att arbeta med målet över hela staden. Tidigare arbete med folkhälsofrågor, sammanställningar av hälsodata och befintliga strukturer kommer att ligga till grund för arbetet. När hälsodata analyseras framträder tydliga hälsoskillnader, till exempel mellan personer med kort utbildning och personer med lång utbildning.

Barns fysiska miljö ska bli bättre
Måluppfyllelsen var viss. Ett konkret resultat var att hälften av alla lekplatser säkerhetsbesiktigades och att ytterligare cirka 20 mkr omfördelades till underhåll av toaletter på skolor och förskolor. Processägaren, Byggnadsnämnden, arbetade under året med att sprida, utveckla och implementera barnkonsekvensanalysen. Syftet var att skapa systematik så att barnens perspektiv fanns med från början i projekt och processer. Samverkan skedde bland annat genom nätverket ”Barn och unga i fysisk planering”. Även om allt fler använder sig av barnkonsekvensanalyser så skulle användandet kunna öka ytterligare. För att öka måluppfyllelsen lyftes bland annat att det behöver tas fram metoder för dialog med yngre barn. Medvetenheten att se processerna utifrån barnets perspektiv ökade i staden.

Skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper, förmågor och värden
En viss ökning av barn och elevers möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper under året kunde konstateras. Barn och elevers ökade möjligheter att utveckla förmågor och värden var mer svårbestämd. Andelen elever med godkänt i alla ämnen i årskurs 9 ökade med drygt tre procentenheter jämfört med 2013. Andelen pojkar med godkänt i alla ämnen ökade med fem procentenheter. En övergripande förklaring till de förbättrade resultaten var ett förbättrat systematiskt kvalitetsarbete. Den stora variationen mellan stadsdelarnas skolresultat bestod med drygt 40 procentenheters skillnad mellan högsta respektive lägsta andel elever med godkänt i alla ämnen i årskurs 9. Läsåret 2013/14 redovisades för första gången betygsresultat för elever som gått enligt den nya gymnasiereformen vilket innebar att betygsresultaten var svårbedömda.

Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers olika förutsättningar på såväl elevnivå som mellan olika skolor
Måluppfyllelsen var å ena sidan god och å andra sidan otillräcklig. De insatser som gjorts under året har visserligen gett resultat, men förvaltningarna har ändå inte lyckats kompensera för skillnaderna. Förvaltningarna har arbetat strategiskt och målmedvetet med att utjämna skillnader och med att kompensera för elevernas olika förutsättningar. Med större fokus på analys av gjorda insatser, en förbättrad rapportering och ett fortsatt strategiskt val av vilka insatser som ska göras, bör måluppfyllelsen kunna öka ytterligare.

Unga göteborgares möjligheter till en rik och meningsfull fritid ska öka
Måluppfyllelsen bedöms som god. 85 procent av pojkarna och 78 procent av flickorna var nöjda eller mycket nöjda med sin fritid, högst andel bland barn födda i Sverige och lägst bland utlandsfödda barn, 71 procent (enkäten Barn och ungas fritid i Göteborg 2014). 54 procent av pojkarna och 47 procent av flickorna var medlemmar i en förening. Större andel var med i grupp, nätverk, intresseförening eller liknande. Enkäten indikerade att föreningsbegreppet verkade vara otydligt eller inte väsentligt för ungdomar.
Av pojkarna tränade 87 procent utanför skolan två eller fler gånger per vecka, flickorna 61 procent. Stora insatser gjordes för att öka simkunnigheten. Deltagarstyrd verksamhet slog igenom alltmer i fritidsverksamheterna. HBTQ-certifiering bidrog till att fler unga kunde nås.

Unga göteborgare ska ges ökade möjligheter att påverka
Under 2014 genomfördes två enkätundersökningar som tog upp inflytandefrågor bland unga i Göteborg. Dessutom tillfrågades förvaltningar och bolag om ungas påverkansmöjligheter inom respektive verksamhet.
Bedömningen av måluppfyllelsen visar att ungas möjligheter att påverka ökade, det vill säga måluppfyllelsen var god. Det hade blivit allt vanligare att verksamheterna tagit fram strategier och prövat arbetssätt för att tillvarata ungas åsikter. Det ges också exempel på hur ungas förslag och synpunkter gett effekt. Men det finns alltjämt utvecklingspotential. Det var till exempel en liten andel av ungdomarna som är berörda av möjligheterna till påverkan.
Mest aktiva var verksamheter där unga var primär målgrupp, såsom kultur, idrott, förskolor, skolor, fritidsgårdar, bibliotek, samt inom stadsutveckling, såsom planering av lekplatser, skolgårdar, idrottsanläggningar och miljöer i nya bostadsområden.

Äldres inflytande över sin vardag ska öka
Äldres inflytande över sin vardag har ofta blivit ett mål som mest prioriterats inom äldreomsorgen. Under året hade många av facknämnderna och bolagen fokus på målet. De skaffade sig kunskap om äldres behov och önskemål genom samverkan och utbildning, marknadsförde sig och riktade verksamhet mot de äldre vilket var positivt. Sammantaget bedöms en viss måluppfyllelse.
Stadsdelsnämnderna som ansvarar för äldreomsorgen har under mandatperioden arbetat med att ta reda på vad som är viktigt för de äldre att utöva inflytande över. Under året har flera goda exempel spridits, bland annat arbetssättet som resulterade i värdighetsgarantier samt hur en stadsdelsnämnd har arbetat med äldres önskemål och att dessa blivit styrande för medarbetarnas scheman.

Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli en klimatneutral stad
Göteborg har högt satta mål på klimatområdet och det finns viss måluppfyllelse. Det kortsiktiga målet, som gäller inom Göteborgs geografiska område, har en positiv trend men tyvärr går utvecklingen inte tillräckligt snabbt för att kunna nås till 2020. Det långsiktiga målet har för första gången beräknats till att vara mindre än 2 ton koldioxidekvivalenter per person och år och vi släpper i dagsläget ut minst 8 ton vilket kräver en stor samhällsomställning fram till 2050. Under mandatperioden har ett stort arbete gjorts för att få en långsiktig strategi för detta. Det klimatstrategiska programmet beslutades under 2014 och åtgärderna i enlighet med strategierna kan nu påbörjas. Programmet har ett unikt angreppssätt i att det utgår från de konsumtionsbaserade utsläppen. Nästa steg är nu att staden utvecklar sitt samarbete med göteborgssamhället och näringslivet, till exempel genom att arbeta fram ett klimatprotokoll.

Staden ska bättre möta göteborgarnas ­bostadsbehov
Under 2014 färdigställdes 2 017 bostäder, vilket är något lägre än 2013 då 2 568 bostäder blev klara. Mellan 2011 och 2014 har totalt 8 397 bostäder färdigställts, målet för mandatperioden var 10 000 färdigställda bostäder. Främsta skälet till att målet inte nåtts är en effekt av finanskrisen och lågkonjunkturen 2008/2009, som innebar att färre bostäder påbörjades under 2009, något som direkt påverkat antalet färdigställda bostäder under såväl 2010 och 2011. Även bedömningar av det långsiktiga bostadsbehovet i början av 2000-talet var för lågt, vilket påverkat måluppfyllelsen. Viss måluppfyllelse har dock nåtts. Åtgärder som görs idag ger resultat men först på längre sikt.

Resurshushållningen ska öka
Viss måluppfyllelse har uppnåtts. Många åtgärder pågår i enlighet med budgetmålet men arbetet med åtgärderna behöver fortsätta och utvecklas ytterligare. Hushållsavfallsmängderna fortsätter att utvecklas åt rätt håll, restavfallsmängderna har minskat och separerat insamlat matavfall har ökat kraftigt under mandatperioden. Nya metoder har utvecklats för att mäta resurshushållning av avfall vilket ger nya förutsättningar att följa upp målet i framtiden. Ett aktivt processägarskap har betydelse. Som exempel pågår två projekt, det ena projektet ”Skrota skräpet” har i syfte att öka sorteringen av avfall och det andra projektet ”Förebygga avfall i Göteborgs Stad” ska minska avfallsmängderna. Miljödiplomering framhålls också som ett viktigt arbetsverktyg.

Det hållbara resandet ska öka
Viss måluppfyllelse har uppnåtts. Kollektivtrafik- och cykelåkandet har ökat och bilåkandet minskat under mandatperioden. Både strukturella och attitydpåverkande åtgärder har genomförts. Trängselskatten och förbättringar för cykel och kollektivtrafik har haft betydelse. De procentuella andelarna 2014 var kollektivtrafik 28, cykel 7, fotgängare 24 och biltrafik 41 procent.
Kollektivtrafikresandet varierar mellan trafikslagen; buss och båt har ökat, 4 respektive 15 procent, medan spårvagn minskat 2,5 procent. Cykling vid mätstationer har ökat 4 procent. Biltrafiken har minskat i centrala Göteborg, ökat vid fasta mätpunkter och kommungränsen. Trafiken ökade vid betalstationerna, 4–5 procent men har dock minskat 7–8 procent sedan trängselskatten infördes.
”Trafikstrategi för en nära storstad” har antagits för omställning av trafiksystemen. Knappt 95 procent av stadens egna lätta fordon är miljöfordon.

Den biologiska mångfalden ska främjas
Många olika åtgärder har genomförts som enskilt och tillsammans har en främjande effekt och gett viss måluppfyllelse. Miljöprogrammet har lyft fram ett 70-tal åtgärder och extra ekonomiska resurser har beviljats.
De ekologiska frågorna har, bland annat genom de tre antagna strategierna i den fysiska planeringen, fått ökad tyngd. Kompensationsåtgärder, grönytefaktor och ekologiska landskapsanalyser är andra viktiga verktyg i arbetet. Fler naturreservat har bildats, senast vid Välen. Staden har nu en ny miljöinriktad skogspolicy för skötseln av de egna skogarna. Fler bostadsnära odlingsmöjligheter och upprustningsåtgärder för livsmedelsproduktion på den kommunala jordbruksmarken har genomförts. Arbetet med en samordnande naturvårdsstrategi pågår. Kemikalieplanen som antogs under året och det särskilda kemikalierådet påskyndar utfasningen av farliga ämnen ur stadens verksamheter.
 
Göteborgarnas näringslivsklimat ska ­förbättras
Stadens verksamheter har under ett antal år kraftsamlat för att förbättra näringslivsklimatet. Staden mäter näringsklimat genom undersökningen Insikt som utförs vartannat år. Det genomfördes ingen undersökning under 2014. För att få bättre återkoppling har de berörda fackförvaltningarna börjat mäta kundnöjdheten löpande. En mängd åtgärder har utförts. En övergripande handlingsplan för staden har tagits fram. Berörda fackförvaltningar har analyserat sin roll och i egna handlingsplaner identifierat åtgärder som ska genomföras. Den utbildningsinsats avseende bemötandefrågor som genomfördes under 2013 har ökat medvetenheten och kunskapen hos personalen.
Målet kan endast till viss del anses vara uppfyllt eftersom det kommer att ta tid innan handlingsplanerna når full effekt. I flera fall handlar det om att förändra synsättet på relationen mellan förvaltning och näringsidkare.

Arbetsmarknadsinsatser för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka
Flertalet nämnder och bolag arbetar med målet och den sammanfattande bedömningen är att viss måluppfyllelse nåtts. Det redovisas en pågående metod- och innehållsmässig förändring i åtgärderna. Metoder som exempelvis supported employment och jobbmatchning används alltmer vilket också innebär ett mer individualiserat arbetssätt. Denna utveckling innebär också ökade förutsättningar för personer inom daglig verksamhet att kunna få tillgång till praktik eller arbete. Insatser finansierade via EFS-medel har under 2014 minskat i omfattning då planperioden löpt ut. Sammantaget bedöms att volymen av insatser varit oförändrad under året men att det skett en verksamhetsmässig utveckling. Samtidigt görs bedömningen att behovet av insatser ökat i omfattning.

Tillgängligheten till kultur ska öka
Förvaltningar och bolag bidrar till ett ökat kulturutbud vilket gett viss måluppfyllelse. Under mandatperioden har nya mötesplaster för kulturutövning tillkommit bland annat återinvigdes stadsbiblioteket i april 2014. Samtidigt har ökat öppethållande vid vissa av stadens övriga bibliotek också tillkommit. Planering för nya kulturhus är påbörjade. Inom det kulturpolitiska området utvecklas nya mötesplatser för framförallt målgrupperna barn och unga, äldre och personer med funktionsnedsättningar samt generationsöverskridande möten. Antal deltagare i kulturskolans aktiviteter fortsätter att öka. Insatser för att öka tillgängligheten till kulturen har genomförts inom ramen för stadens kulturprogram, som omfattar strategiskt arbete i områden kulturpolitik, konstpolitik och kulturplanering.

Osakliga löneskillnader mellan män och ­kvinnor ska minska
Viss måluppfyllelse har uppnåtts. I löneöversyn 2014 var utfallet i procent högre för kvinnor än för män, drygt 2,8 procent jämfört med 2,6 procent för män. Kvinnors medellön i juni 2014 uppgår till 92,5 procent av mäns, vid jämförelse med juni 2013 då den var 92,0 procent, en ökning med 0,5 procentenheter.
Förvaltningarna har med utgångspunkt från sina ekonomiska förutsättningar gjort satsningar utifrån stadens lönepolitiska inriktning och intentionerna i avtal. Särskilda satsningar har gjorts inom välfärd och utbildning där positiva lönerelationsförändringar är önskvärda med utgångspunkt från jämställda löner och långsiktig kompetensförsörjning
Stadens förvaltningar har vid jämförelse av kvinnors och mäns löner i lika arbete funnit att det inte finns några osakliga löneskillnader. De skillnader som finns i likvärdiga arbeten inom staden bedömer stadsledningskontoret dock inte helt kan förklaras av marknadsskäl.

Upphandling av tjänster med sociala hänsyn ska öka
Viss måluppfyllelse har uppnåtts. Förvaltningar och bolag har under året tagit fram avtal där flera exempel på upphandlingar med sociala hänsyn tagits med. Antalet avrop har ökat från drygt 50 2013 till cirka 140 under 2014 att jämföra med 10 avrop 2012 då första mätning skedde. Pilotprojektet, ”Social hänsyn i stadens upphandling”, och upphandlingsbolagets informationsspridning bedöms påverkat resultatet. Upphandlingsbolaget har i sitt arbete under 2014 säkrat möjlighet att få med sociala hänsyn genom kvalitetssäkrade skrivningar i ramavtal inför förnyade konkurrensutsättningar vid tjänsteupphandlingar. Uppföljning visar att under 2014 har cirka 100 personer fått praktik, lärlingsplatser eller visstidsanställning utifrån socialt ställda krav i stadens upphandlingar.

SAMMANFATTNING UPPDRAG
Av de 19 uppdrag kommunfullmäktige har gett till nämnder och styrelser att genomföra under 2014 fanns 15 redan med i kommunfullmäktiges budget 2013. Under 2013 genomfördes fem av dessa uppdrag.
Av de 14 återstående uppdragen har ytterligare två genomförts under året.
• En ny plan mot hemlöshet ska upprättas
• Alla skolor ska ha en vegetarisk dag i veckan
Fyra uppdrag är till stora delar genomförda. Likabehandlingsplaner och resurskartläggning utifrån kön är uppdrag som ska genomföras i två olika perspektiv: invånare och arbetsgivare. Uppdragen har i princip genomförts när det gäller arbetsgivarperspektivet men ur verksamhetsperspektivet har inte alla genomfört uppdraget.
Några uppdrag har varit mer svåra att lösa som miljömåltider, upphandling med social hänsyn, minska arbetad tid utförd av timavlönade, genuspedagoger och hbtq- kompetent personal i förskola och skola. Utvecklingen går åt rätt håll men en hel del återstår innan uppdragen är helt genomförda.
De fyra uppdrag som var nya för 2014 har haft en positiv utveckling, ett är genomfört och övriga tre är till stor del genomförda.

Alla nämnder och bolag ska ta fram ­likabehandlingsplaner i förhållande till alla diskrimineringsgrunder. Arbetet ska ske på enhetsnivå och gälla ur såväl personal- som invånarperspektiv
Invånarperspektivet: Endast ett fåtal nämnder/bolag har genomfört uppdraget. En majoritet av nämnder och styrelser rapporterar att man har genomfört uppdraget men vid en närmare granskning visar det sig att svaren gäller personalperspektivet.
Ur personalperspektivet har flertalet nämnder och bolag genomfört uppdraget.

En kartläggning av resursfördelning utifrån kön ska tas fram i varje nämnd och bolag
Antalet verksamheter som gjort resurskartläggningar utifrån ett verksamhetsperspektiv uppgår till 20 detta år, jämfört med 3 år 2013. Kartläggningarna omfattar bland annat resursfördelning på kulturskolan, fritidsgårds- och idrottsverksamheter, fördelning av resor, samt evenemangsutbud.
Uppdraget är genomfört ur ett arbetsgivarperspektiv.

Full behovstäckning i förskolan
Även under 2014 har uppdraget om full behovstäckning i förskolan genomförts. Både vid vårens och höstens mätdatum har alla barn som stod i kö fått tillgång till plats inom fyra månader och i några stadsdelar har man haft möjlighet att minska barngrupperna.

Genuspedagoger och hbtq-kompetent ­personal ska finnas tillgängliga för varje ­förskola och skola
Stadsledningskontorets bedömning är att uppdraget inte genomförts. Flertalet nämnder uppger att det finns tillgång till hbtq-kompetent personal och genuspedagoger men att de inte uppfyller kommunstyrelsen beslut om krav på 7,5 högskolepoäng.

Alla skolor ska ha en vegetarisk dag i veckan
Uppdraget att alla skolor ska ha en vegetarisk dag i veckan har genomförts i samtliga stadsdelsnämnder.

Ungdomsråd ska finnas i varje stadsdel
Alla stadsdelar har sedan 2013 ungdomsråd.

Matråd ska finnas på alla skolor
Samtliga gymnasieskolor och nästintill alla grundskolor hade matråd för eleverna under 2014. Matråd saknas endast vid fem grundskolor, men alla hade en planering för att inrätta matråd.

Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten ska utvecklas och arbetet med dess implementering i hela ­staden drivas vidare och följas upp
Göteborgsmodellen är ett verktyg för att de äldre ska få ett ökat inflytande över de servicetjänster som beviljats. Uppdraget genomfördes under 2013. Som en fortsättning beslutade kommunfullmäktige i början av året om en genomgripande förändring inom hemtjänsten som innebär en utveckling av nuvarande ”Göteborgsmodell”

Brukare av hemtjänst och äldreomsorg ska ha tillgång till kontaktperson på sitt modersmål
Uppdraget har till stor del uppfyllts.
Efterfrågan av kontaktpersonal på annat modersmål än svenska varierar mellan och även inom stadsdelarna. De flesta stadsdelsnämnder kan tillgodose behovet av kontaktpersonal på brukarnas modersmål när det efterfrågas. Där det förefaller svårast att tillgodose behovet är i de stadsdelsnämnder där invånarna har många olika modersmål.

En ny plan mot hemlöshet ska upprättas
Ett förslag till plan mot hemlöshet har utarbetats i bred samverkan mellan bolag, förvaltningar och den idéburna sektorn. Arbetet omfattar dels en långsiktig strategi och dels en handlingsplan med aktiviteter för att minska hemlöshet. Planen som godkändes av fastighetsnämnden i november 2014 ska slutligen fastställas av kommunfullmäktige.

Fler bostäder för personer med ­funktionsnedsättning ska tas fram
Antalet bostäder för personer med funktionsnedsättning ökade även under 2014. Det har byggts 72 lägenheter i bostäder med särskild service (BmSS) i staden. Detta är något lägre än föregående år men i nivå med genomsnittet under senare år. Därutöver har 38 personer erbjudits lägenhet via fastighetskontoret genom F100.

Andelen miljömåltider ska öka till minst 50 procent under mandatperioden
Andelen inköpta ekologiska livsmedel har ökat kraftigt men inte tillräckligt för att uppdraget ska vara uppfyllt. Inom stadsdels- utbildnings- och social resursnämnds verksamhet ligger andelen på 23 till 49 procent. Ekonomiska prioriteringar, brist på alternativ och leveranssvårigheter har påverkat.
Därutöver köper staden ekologiskt kaffe, te och frukt och ekologiska alternativ efterfrågas ofta vid konferens, representation och liknande.

En plan för utbildningsinsatser i bemötandefrågor mellan kommun och näringsliv ska tas fram
Uppdraget genomfördes under 2013.

Alla elever i grundskolan ska erbjudas minst ett scenkonstbesök per år
Uppdraget har till stor del genomförts. Åtta stadsdelsnämnder har genomfört uppdraget. De två stadsdelsnämnder som inte genomfört uppdraget redovisar att 90 procent respektive drygt 60 procent av eleverna fått scenkonstbesök. Orsak till att uppdraget inte utförts uppges vara svårigheter i planering, försiktighet i användandet av ekonomiska medel respektive att alla klasser inte har nyttjat möjligheten.

Förvaltningar och bolag ska erbjuda alla ­tillsvidareanställda heltidstjänster
Flertalet nämnder/bolag har genomfört uppdraget. Några av dessa anger uppdraget som genomfört där det har varit ekonomiskt och arbetsmässigt möjligt. För de flesta stadsdelsförvaltningar saknas än så länge heltidslösningar för nattpersonal.

Av den arbetade tiden i Göteborgs Stad ska max fem procent utföras av timanställd ­personal
Uppdraget har endast genomförts till del och 7,4 procent av den arbetade tiden utförs av timavlönade. Stadsdelsförvaltningarna har olika långt kvar till att ha genomfört uppdraget, liksom ett par fackförvaltningar och något bolag.

Andelen födda utanför norden samt andelen kvinnor ska öka på chefsnivå
Chefer födda utanför Norden
Hälften av stadsdelsförvaltningarna har genomfört uppdraget att öka andelen chefer födda utanför Norden. I fackförvaltningar och bolag är det endast ett fåtal som genomfört uppdraget. De som inte genomfört uppdraget anger att få eller inga chefsrekryteringar gjorts.
Chefer som är kvinnor
Flertalet nämnder/bolag har genomfört uppdraget. Detta genom att antingen ha ökat andelen chefer som är kvinnor, eller genom att andelen redan tidigare har motsvarat eller överstigit andelen medarbetare som är kvinnor.

Under 2014 ska all personal inom hemtjänsten erbjudas arbetskläder
Uppdraget har genomförts när det gäller profilkläder. Hygienkläderna tar längre tid att upphandla och leverera och kommer till största delen att finnas på plats under 2015. De stora volymerna i upphandling, beställning, utprovning och leverans påverkar uppdraget.

Under 2014 ska minst 50 procent av ­stadens tjänsteupphandlingar göras med social ­hänsyn
Uppdraget har endast till en mindre del genomförts. Antal upphandlingar/avrop på avtal med social hänsyn har ökat till ett 140-tal vilket utgör en liten andel av alla tjänsteupphandlingar. Behov av upphandlingskompetens, samordning, stöd och arbetsmetoder har efterfrågats av förvaltningar och bolag.