Äldre och sjukvård i hemmet

Under 2014 inleddes en stor satsning på hemtjänsten i Göteborg. ­Syftet är att den enskildes inflytande och självbestämmande ska öka, men också att medarbetarna inom hemtjänsten ska uppleva yrket som mer attraktivt.

Fler kan få omsorg och vård i hemmet
Många personer kan med dagens hemtjänst och hemsjukvård få sina behov av vård och omsorg tillgodosedda i hemmet i stället för på sjukhus, korttidsplats eller i äldreboende. Under året fick i genomsnitt 8 700 personer hemtjänst varje månad.
Fler kan vårdas hemma trots svåra sjukdomstillstånd. Kommunal hälso- och sjukvård ges till personer i alla åldrar inom stadens verksamheter och i genomsnitt fick 9 100 personer hälso- och sjukvård varje månad. Av dessa vårdades cirka 200 patienter inom ASIH (avancerad sjukvård i hemmet). Eftersom patienterna har fler sammansatta behov blir den sjukvård som utförs mer komplex. Utvecklingen går mot ”den nära vården” där den kommunala hälso- och sjukvården tillsammans med primärvården kommer ha ett ökat ansvar gentemot ett större antal invånare.

Äldreboende för de som behöver
När stödet som ges i hemmet inte längre är tillräckligt för att tillgodose omsorgs- och vårdbehoven finns möjligheten att flytta till äldreboende. Drygt 4 000 personer bor i lägenhet i äldreboende. Antalet personer som blivit beviljade äldreboende var ungefär lika många som de senaste två åren, men antalet personer som väntade på att flytta till äldreboende ökade 2014. Förklaringen till ökningen av personer som väntar på äldreboende är ett minskat antal lägenheter och att färre lägenheter har blivit lediga.

Kvaliteten på äldreboende och i hemtjänsten
Kvaliteten inom äldreomsorgen följs upp genom Socialstyrelsens nationella brukarundersökning och i kommun- och landstingsdatabasen.
Äldre med hemtjänst och äldreboende har fått svara på frågor om hur de upplever olika förhållanden och situationer. Generellt sett är de äldre nöjda med både hemtjänsten och äldreboende. Inom områden som trygghet, bemötande och förtroende för personal är de äldre mest nöjda. Identifierade förbättringsområden är möjligheten att påverka och få tillräcklig tid för sina behov, utevistelser, aktiviteter och måltider. Vetskap om hur man lämnar synpunkter och klagomål behöver förbättras.
Kvalitetsuppföljning i kommun- och landstingsdatabasen genomfördes för andra året i rad. Exempel på resultat är att äldre som har minst två besök per dag av hemtjänsten, mellan klockan 7–22, i genomsnitt träffar 13 olika personal under en 14-dagarsperiod. Detta är ett bättre resultat än föregående år. Göteborg har ett bättre resultat jämfört med riksgenomsnittet.
Inom äldreboende är en kvalitetsfaktor hur lång väntetiden är från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum. Årets resultat var i genomsnitt 68 dagar vilket är fler dagar än föregående år och ett sämre resultat jämfört med riksgenomsnittet.

Hemtjänsten ska bli mer attraktiv
Kommunfullmäktige beslutade under året om genomgripande förändringar inom hemtjänsten. Det finns två övergripande målsättningar:

• Den enskildes inflytande och självbestämmande ska öka
• Medarbetarna inom hemtjänsten ska uppfatta yrket attraktivt

Välfärdsteknologi möjliggör omsorgsalternativ
Välfärsteknologi ger nya möjligheter och alternativ inom vård och omsorg för äldre och funktionshindrade. Användandet av teknik kan bidra till ökad trygghet, aktivitet och delaktighet i samhället samt möjliggöra ett mer självständigt liv. Under året har förberedelser genomförts för att under 2015 införa tillsyn på distans, så kallad Trygghetskamera.

Bättre vård vid livets slut
Bättre vård för de mest sjuka äldre var ett nationellt projekt som pågick under fyra år, 2010–2014. En del i detta projekt var att förbättra den palliativa vården i Sverige med stöd av Svenska Palliativregistret. För att kunna få fram ett kvalitetsresultat ska inträffade dödsfall registreras i kvalitetsregister. Utifrån resultatet arbetar verksamheterna med att förbättra vården vid livets slut. De nationella målen i projektet var att verksamheter inom kommun och landsting skulle ha förbättrat vården vid livets slut med minst 5 procent och att 70 procent av de som hade avlidit skulle vara registrerade i registret. Som första storstad nådde Göteborgs Stad tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset de nationella målen hösten 2014.

Värdighetsgarantier ska tydliggöra ­förväntningar
Kommunfullmäktige har beslutat om fem värdighets­garantier:

• Vi garanterar att planeringen för hur din hjälp och ditt stöd ska utföras görs tillsammans med dig eller med person som företräder dig. Planeringen ska vara klar inom två veckor från det att din hjälp påbörjats. Har du annat modersmål än svenska garanterar vi att din plan översätts om du så önskar.
• Vi garanterar att medarbetare som besöker dig i ditt hem visar sin tjänstelegitimation när de presenterar sig.
• Vi garanterar att vi tar kontakt med dig så fort vi vet om vi inte kan komma inom överenskommen tid.
• Vi garanterar att vi tar kontakt med dig i förväg om en ny medarbetare ska ge dig stöd och hjälp.
• Vi garanterar avgiftsfri och individuellt anpassad avlösning i hemmet efter biståndsbeslut.

Anhörigstöd för den som vårdar
Samtliga stadsdelsnämnder har kontaktpersoner för stöd till anhöriga. Stödet ges i olika former, både som generella insatser, i grupp och individuellt samt som bistånd enligt socialtjänstlagen. Riktlinjerna för anhörigstöd har utvärderats. Sammantaget visade utvärderingen att stödet till anhöriga i staden har utvecklats och att riktlinjerna till viss del bidragit till ett mer lika anhörigstöd i staden men också att det finns behov av förändringar.

Framtidens utmaning – att attrahera nya medarbetare
Antalet personer med hög ålder kommer att öka inom de närmaste årtiondena, vilket ställer krav på stadsplanering, boendemiljöer, folkhälsoarbetet och inte minst vård och omsorg.
Med anledning av bland annat förändrad demografi och stora pensionsavgångar kommer det inom några år att behöva rekryteras många nya medarbetare inom vård och omsorg. Antalet sökande till gymnasiala vård- och omsorgsutbildningarna är lågt och vuxenutbildningen kommer med nuvarande dimensionering inte att klara att utbilda enligt de ökande behoven.
Andelen specialistutbildade sjuksköterskor är låg med tanke på de utmaningar hälso- och sjukvården står inför. Att rekrytera, och framför allt behålla, sjuksköterskor är en av den kommunala hälso- och sjukvårdens stora utmaningar. En anledning till den uppkomna situationen är att arbetsmarknaden för sjuksköterskor är god och det råder en bristsituation på sjuksköterskor även nationellt.