Mänskliga rättigheter
Göteborg ska vara en stad för alla. Arbetet med mänskliga rättigheter är långsiktigt och kräver uthållighet. Arbete pågår för ökad social balans och mer jämlika villkor mellan olika invånargrupper i staden. Det görs mycket bra arbete, men trenden pekar dock på att segregationen ökat på senare tid.
Mänskliga rättigheter gäller alla göteborgare
Arbetet med att integrera de mänskliga rättigheterna i de kommunala verksamheterna med fokus på likabehandling har påbörjats. Detta kan betyda att i planering av verksamheten föra in perspektiv med bäring på de mänskliga rättigheterna såsom de sju diskrimineringsgrunderna. Syftet är att höja kvaliteten och försäkra likvärdig service.
Stadens arbete för integration syftar till att utjämna obalanser mellan såväl invånargrupper som geografiska områden. Det är ett långsiktigt arbete där effekter kan mätas först på längre sikt.
Beträffande stadens mål för integration kan positiva resultat avläsas både när det gäller utbildning och ökad sysselsättning. Åtgärder har även vidtagits för ökat socialt blandat boende. Stadens strategier och samverkan för att vidta stadengemensamma åtgärder har stärkts på senare tid.
Tre könskategorier i stadens medarbetarenkät
Göteborgs Stad blev först i landet att införa ett tredje könsalternativ i sina medarbetarenkäter. Tidigare har man kunnat avläsa hur män och kvinnor upplevde sin arbetsmiljö men nu kunde även de personer som inte definierar sig som man eller kvinna svara på enkäten genom att kryssa i kategorin ”annat”.
Göteborg – bästa HBTQ-stad
Medarbetarenkäten, samt inrättandet av Göteborgs Stads HBTQ-råd, nämndes som ett par av anledningarna till att Göteborg blev rankad som bästa HBTQ-stad i Sverige. Det var RFSL och Sveriges Kommuner och Landsting som i augusti 2014 presenterade en undersökning av hur landets kommuner levde upp till HBTQ-personers rättigheter.
Fördjupat arbete i nationella minoritetsfrågor
Under 2014 antogs handlingsplaner för nationella minoritetsfrågor och finskt förvaltningsområde. Som resultat synliggjordes de samiska, tornedalska, romska, judiska och sverigefinska frågorna ytterligare i staden.
Ett sverigefinskt råd inrättades
2014 inrättades det sverigefinska rådet av kommunfullmäktige. Syftet är att rådet, med tillhörande referensgrupper, ska ha inflytande i beslut som berör den sverigefinska minoriteten. Göteborg blev 2011 del av det finska förvaltningsområdet.
Beslut om inrättandet av ett romskt informations- och kunskapscenter
I december 2014 fattade kommunstyrelsen beslut om att ett romskt informations- och kunskapscenter ska inrättas. Inför beslutet genomfördes en förstudie under 2014. Det ska nu utredas var i organisationen centret ska placeras.
Staden kraftsamlar i mottagande av nyanlända
Totalt har cirka 3 000 flyktingar mottagits i Göteborg 2014, varav drygt 1 000 barn och unga i åldern 0–20 år. Merparten av barnen är i grundskoleåldern. Ett högt mottagande väntas även de kommande åren. Staden har stärkt den centrala samordningen för att kvalitetssäkra mottagandet av nyanlända i Göteborg.
Rådet för integration och samhällsgemenskap
Rådet för integration och samhällsgemenskap tillsattes 2011 med uppgiften att lämna förslag till hur staden kan förbättra arbetet för integration och social sammanhållning. Rådet har under 2014 överlämnat sin rapport med förslag till hur stadens strategier och åtgärder kan stärkas och utvecklas.