Omvärldsanalys

2014 var ett demografiskt rekordår och med många människor på flykt med förhoppning att få en fristad i Sverige. Vid årsskiftet var 541 145 personer folkbokförda i Göteborg, en ökning under året med 7 874 göteborgare. Supervalåret visade på ett ökat valdeltagande i landet och i Göteborg. De geopolitiska frågorna tog stor plats på EU:s dagordning. Konflikten i Ukraina ökade oron för Rysslands utrikespolitik. Det svåra ekonomiska läget i Italien, Frankrike och Grekland med hög arbetslöshet bidrog till spänningar inom EU. 2014 var globalt det varmaste året hittills.

Rekordstor befolkningsökning
Sveriges befolkning ökade under 2014 för första gången någonsin med över 100 000 personer under ett enskilt år. En rekordhög invandring, 127 000 personer, var en viktig orsak till den kraftiga ökningen. Var femte invandrare var född i Syrien vilket gjorde syrierna till den största invandringsgruppen. De största befolkningsökningarna skedde i storstadsområdena vilket innebar att urbaniseringsgraden fortsatte att stiga. Sedan ett tiotal år har Sverige den snabbast ökande urbaniseringen inom EU, om än från en jämförelsevis låg nivå. Göteborgsregionen växte med 12 888 personer – med nuvarande tillväxttakt sprängs miljonvallen någon gång under 2017.
Göteborg hade den största ökningen på minst 65 år, under den period som det finns tillförlitliga årliga folkmängdsuppgifter. Det finns uppgifter om befolkningsförändringens beståndsdelar sedan 1969 och här haglar rekorden tätt. Skillnaden mellan antalet födda och avlidna, födelsenettot, var rekordstor och stod för drygt 3 400 personer av folkökningen. Detta beror i sin tur på att antalet avlidna var rekordlågt samtidigt som antalet födda var högt. Flyttnettot står för resterande drygt 4 400 personer och bakom dessa siffror döljer sig ytterligare rekord: både inflyttningen till och utflyttningen från staden var rekordstor och så även invandringen.
Alla barn lämnar inte Göteborg även om barnfamiljer utgör en stor andel av de som flyttar ut till kranskommunerna. En pågående flyttstudie visar att av de barn som föds i Göteborg har ungefär 15 procent flyttat till en kranskommun när det är dags att börja skolan. Ytterligare åtta procent bor i övriga riket och fem procent har flyttat utomlands. Sju av tio barn bor alltså kvar i staden vid skolstarten. Det sker även en inflyttning av barn till Göteborg, om än mindre än utflyttningen. Göteborg fungerar i de inrikes flyttningarna som en magnet för hela Göteborgsregionen – med en stor inflyttning från riket utanför regionen och en ungefär lika stor utflyttning inom regionen. Av utflyttarna är det många som har kvar en stor del av sitt liv (skola, arbete, fritid) i Göteborg men bor utanför kommungränsen. Det visar vikten av att se bortom kommungränser och betrakta hela regionen, och dynamiken inom den, i till exempel bostads- och arbetsmarknadssammanhang.

Många människor på flykt
Över 50 miljoner människor var under året på flykt enligt FN, det högsta antalet sedan andra världskriget. Överlägset flest flyktingar tas emot av grannländerna till de drabbade men ett stort antal har också tagit sig till Europa. Året präglades av kriget i Syrien med cirka 9 miljoner människor på flykt, varav 2,5 miljoner syrier utomlands.
80 000 sökte skydd i Sverige varav den enskilt största gruppen var syrier. 45 000 nyanlända fick uppehållstillstånd och möjlighet att starta en ny tillvaro i landet. Drygt 7 000 av de asylsökande var ensamkommande barn. Andra större flyktinggrupper kom från Somalia, Afghanistan eller var statslösa. Så höga nivåer av mottagandet har Sverige inte haft sedan Balkan-kriget i mitten på 1990-talet. De närmast kommande åren väntas flyktingmottagandet kvarstå på dessa höga nivåer vilket medför ett ökat tryck på insatser i kommuner.
Alla landets län mottog nyanlända men cirka 10 000 av de nyanlända flyttade vidare och ordnade boenden på egen hand. Omflyttningen skedde främst till storstadslänen. Till Göteborg kom drygt 3 000 flyktingar jämfört med 2 400 under 2013. Omkring 1 000 var barn och unga och av dessa var 400 ensamkommande barn. Prognosen för de två närmsta åren ligger mellan 3 000 till 3 500 nyanlända flyktingar per år, varav 450–500 ensamkommande barn. Det faktiska mottagandet av nyanlända, det vill säga andel av befolkningen, var något högre i Göteborg (0,5 %) jämfört med Stockholm (0,3 %) och Malmö (0,3 %). Under de senaste femton åren är det skillnaden mellan in- och utvandring som har stått för den största delen av Göteborgs positiva flyttnetto, medan skillnaden mellan inrikes in- och utflyttning ofta legat nära noll. Så även under 2014. I likhet med riket (och världen) var det krisen i Syrien som gjorde att invandringen ökade.
Under året debatterades fördelningen av insatser för att ta emot asylsökande, både mellan kommuner i Sverige och inom EU. Under 2014 tog sex av de 28 EU-länderna emot nästan 80 procent av de flyktingar som kom till EU. Sverige är det land inom EU som tar emot flest asylsökande per capita, och i absoluta tal är det bara i Tyskland fler söker asyl.
I EU:s senaste stora opinionsundersökning Europabarometern är svenskarna överlägset mest positiva till invandring. 72 procent av de tillfrågade var positiva, både gällande invandring från andra medlemsländer och från länder utanför EU. Däremot var drygt 60 procent av de tillfrågade EU-borna negativa till invandring från länder utanför unionen.

Ett ökat deltagande under ”supervalåret”
Stadens valnämnd hade ett intensivt arbetsår med val till Europaparlamentet, riksdagsvalet samt val till region- och kommunfullmäktige. Även en rådgivande folkomröstning om trängselskatten genomfördes.
Valet till Europaparlamentet i maj blev historiskt så till vida att det var första gången fler än hälften av svenskarna (och göteborgarna) röstade. Det svenska valdeltagandet var 51,1 procent, en uppgång jämfört med förra valet 2009 med 5,5 procentenheter. I Göteborg deltog 54,6 procent i valet, en ökning i nivå med den nationella. Det europeiska valdeltagandet minskade däre­mot marginellt till 42,5 procent vilket innebär att den obrutna nedgången fortsätter – deltagandet har minskat vid varje val sedan det första EU-valet 1979.
I september gick svenskarna till val än en gång och valdeltagandet ökade jämfört med valet för fyra år sedan. 85,8 procent av svenskarna röstade i riksdagsvalet, en ökning med en dryg procentenhet. I Göteborg ökade valdeltagandet något, såväl i valet till riksdag (82,8 %), regionfullmäktige (78,5 %) som kommunfullmäktige (79,2 %).

Sammanhållning i gungning
Fortsatt ekonomisk kris i flera medlemsländer, svag tillväxt, ökade inkomstklyftor och hög arbetslöshet för vissa grupper i samhället bidrog till att EU och nationers sammanhållning kommit i gungning. Dessa faktorer har skapat polarisering både på ett socioekonomiskt plan och i opinionen. Flera kartläggningar har de senaste åren visat på att segregationen ökat i storstadsområden i Europa och Sverige.
Årets EU-val innebar en framgång för EU-kritiska och främlingsfientliga partier och parlamentets sammansättning blev mer polariserat när ytterkanterna växte på bekostnad av den politiska mitten. Inte sedan andra världskriget har så många främlingsfientliga eller extrema partier funnits invalda i församlingar, både inom medlemsländerna och i Europaparlamentet. Detta kan ha bidragit till att extrema rörelser började få fotfäste även i Sverige, som hittills varit ganska förskonade ifrån extremism. Rädsla för det okända skapar klyftor och extrema åsikter och under året ökade hotbilderna gentemot olika religiösa samfund, intolerans visades mer öppet och unga svenska medborgare åkte för att strida tillsammans med extrema grupper.
Fri rörlighet är en av grundstenarna i samarbetet inom EU-samarbetet. De senaste åren har vissa medlemsländer i EU uttryckt oro för ”välfärdsturism”. Men enligt en EU-studie är oron obefogad eftersom EU-medborgare som lever i andra medlemsländer i de flesta fall inte använder dess sociala trygghetssystem i större utsträckning än landets övriga invånare gör. De viktigaste anledningarna till att flytta är att hitta arbete, släkt eller sin familj.
Trenden av försörjning i gatumiljö ökade i Europa och debatten kring frågan likaså, vilket ledde till att man i flera länder förbjudit tiggeri. Det saknas statistik över hur många som kom till Göteborg men cirka 600 personer har sovit på Stjärnklart sedan november 2013 och en del av dessa är romer. Kommissionen mot antiziganism rapporterade att det finns signaler om att antiziganismen har ökat, eller i vart fall blivit än mer synlig, och efterfrågade ett tydligare rättighetsperspektiv. Rapporten sa att antiziganismen är djupt rotad i det svenska samhället och diskrimineringen har inte på allvar blivit ifrågasatt. Debatten spillde över och skapade större intolerans även mot romska grupper som är svenska medborgare sedan generationer.

Ökad sysselsättning men inte inom ­tillverkningsindustrin
Den globala konjunkturen var fortsatt instabil under 2014. I USA och Storbritannien kom visserligen återhämtningen igång på allvar, men i det för svensk export viktiga euroområdet var utvecklingen fortsatt svag.
I december 2014 var drygt 24 miljoner människor arbetslösa i EU. Det motsvarade en arbetslöshet på 9,9 procent och var en nedgång med 1,7 miljoner jämfört med december 2013. Den kraftiga ökningen av arbetslösheten sedan krisen 2008 tycks nått sin topp i mitten av 2013 och en försiktig återhämtning har inletts. Den svenska arbetslösheten nådde sin topp redan 2010 (8,6 %) men sedan har inte mycket hänt. 7,8 procent i december 2014 är fortsatt en bit under genomsnittet i EU, men i nivå med de senaste åren.
Den svaga efterfrågan i omvärlden höll nere den svenska exporten och därmed tillväxten och indirekt investeringarna inom näringslivet. Trots det fortsatte antalet sysselsatta att öka under 2014 med knappt 70 000 personer, varav utlandsfödda stod för två tredjedelar. Sysselsättningen växte inom nästan samtliga grenar av den svenska ekonomin. Det stora undantaget var tillverkningsindustrin, där antalet sysselsatta minskade för tredje året i rad. Volvos aviserade tredje skift i Torslandafabriken blir därmed ett högst välkommet tillskott.
Även arbetskraften växte under året, dels av rent demografiska skäl men också på grund av utbudsstimulerande åtgärder, vilket förklarar att den svenska arbetslösheten i princip låg stilla trots ökad sysselsättning.
Arbetsförmedlingens statistik visar att andel inskrivna sjönk något under året efter att de senaste åren i princip ha legat på fast på 2008 års höga nivå. Arbetslösheten i Göteborg, både totalt och för ungdomar, låg i nivå med rikets. Det var en högre nivå jämfört med Stockholm men betydligt lägre än i Malmö.

Klimatet är fortsatt hett
2014 var globalt det varmaste året hittills. Dessutom visade oroande rapporter på stigande havstemperaturer. Året präglades av förberedelser inför klimatmötet i Paris 2015 med ett toppmöte i New York och klimatförhandlingar i Lima. Viktigt var att Kina och USA äntligen gav löften om utsläppsminskningar även om de fortfarande är för små. Sverige klättrade upp till plats nummer tio på WWF:s lista över världens största globala fotavtryck. En anledning är att svensk ekonomi varit god i jämförelse med många andra men också vår stora köttkonsumtion och import av varor från till exempel Kina. Det är därför bra att Göteborgs klimatstrategiska program har ett konsumtionsperspektiv.
Omställningen till en mer hållbar ekonomi pågår och året visade på några framsteg. En uppmärksammad rapport The New Climate Economy, där Stockholm Environment Institute medverkat, visade att en omställning till ett klimatanpassat samhälle är möjligt och att det går skapa tillväxt på ett hållbart sätt. En modell för det är cirkulär ekonomi och EU:s förslag ”Towards a circular economy: a zero waste programme for Europe” var ute på remiss under året och Göteborg var positiv till höjda ambitioner inom området. Kommissionen tvingades dock dra tillbaka förslaget vilket i samband med andra ageranden från den nya kommissionen kan vara signaler att EU:s miljöarbete har ändrat kurs. Omställningen till en cirkulär ekonomi påverkar många sektorer i samhället, främst design och produktion men även avfallshantering och inköp. Dessutom behövs nya affärsmodeller och en ny syn på ägande och den utvecklingen försöker till exempel nämnden för konsument och medborgarservice stötta.
Vindkraften har under de senaste fem åren fyrdubblat sin produktion i Sverige och utgör nu åtta procent av energiförsörjningen. Det kan jämföras med Danmarks 39 procent. Solenergi spås vara den största energikällan år 2050, mycket tack vare att priset per enhet sjunker. I Göteborgs Stad har under året både solfångare och solceller placerats på olika verksamheters tak till exempel av lokalförvaltningen och fler kommer att installeras under de närmsta åren. Under hösten har oljepriserna rasat och ur miljösynpunkt kan man se både för och nackdelar. Det är negativt för alternativa bränslen som får sämre konkurrenskraft men positivt då det inte längre blir lönsamt att plocka upp otillgängliga reserver. Men fortsatt sjunkande oljepriser kan riskera att försena den gröna omställningen.
Kraven på ökad transparens i samhället har ökat trycket på att se över innehav i fossila investeringar. ­Något som både kommuner, banker, institut och pensionsfonder har gjort. I Göteborgs Stad fanns inga innehav i fonder med fossil utvinning.