Individ och familj

Individ- och familjeomsorgen är en del av socialtjänsten och ­kännetecknas av myndighetsutövning och utförande av insatser inom områdena barn och unga, ekonomiskt bistånd och vuxna. Utöver ­myndighetsutövning och utförande bedrivs ett omfattande ­förebyggande och stödjande arbete för utsatta grupper i samhället, i samarbete med andra myndigheter och civilsamhället.

Brist på socialsekreterare inom ­myndighetsutövningen
Även nationellt diskuteras konsekvenserna av bristen på socialsekreterare inom socialtjänstens myndighetsutövning. Skärpt rättspraxis, ökad tillsyn och ökade krav på handläggningen ger hög risk för brister i myndighetsutövning då det är stora svårigheter att rekrytera socialsekreterare
Arbetsmiljön och svårigheterna att rekrytera socialsekreterare inom stadens myndighetsutövning fortsatte att vara i fokus 2014. Hög personalomsättning bland handläggare gör att stor del av arbetsledarnas tid upptas av att rekrytera nya medarbetare. För att öka förutsättningarna för att kunna rekrytera och behålla medarbetare har ett stadenövergripande utbildnings- och introduktionsprogram tagits fram. Programmet syftar till att möjliggöra en lång inskolning av nya socialsekreterare och en långsiktig kompetensutveckling för de mer erfarna. Programmet innehåller områden som är gemensamma för samtliga verksamheter och områden som är mer specifika för respektive verksamhetsområde. Programmet gäller samtliga socialsekreterare som anställs inom sektorn, men modifieras utifrån den nyanställdes erfarenhet och anställningens längd.

Ekonomiskt bistånd
Omfattningen av ekonomiskt bistånd i staden har legat relativt stilla de senaste fem åren trots att arbetslösheten varit hög. Totalt sett en liten minskning av kostnaderna för försörjningsstöd under 2014 med 0,6 procent, eller 7 mkr, till 1 125 mkr. Det finns dock en svagt ökande trend för antalet hushåll som har sökt försörjningsstöd någon gång under året.
En glädjande tendens var att ökningstakten för gruppen långtidsberoende hushåll (med försörjningsstöd under minst 10 månader på ett år) fortsatte att minska. Sammantaget var 9 527 hushåll långtidsberoende och hade försörjningsstöd som en mer eller mindre permanent försörjningsform under 2014. Ökningen av denna grupp är 3 800 sedan 2008. Fullmäktiges prioriterade mål att minska antalet långtidsberoende hushåll har därför inte uppnåtts under 2014.

Plan mot våld i nära relationer
Göteborgs Stad har ansvar för att alla kommunmedborgare som utsätts för våld i nära relation ska erbjudas skydd och stöd. Att slippa utsättas för våld och övergrepp är ytterst en fråga om mänskliga rättigheter.
Göteborgs Stad har tagit fram en plan mot våld i nära relationer. Planen är ett stadsövergripande styrdokument som riktar sig till alla kommunala förvaltningar och bolag. Att upprätta en plan är ett sätt att säkerställa att arbetet mot våld sker så likartat som möjligt i staden. Planen har en normkritisk ansats vilket innebär att granska och ifrågasätta rådande normer som kan kopplas till olika former av förtryck och diskriminering. Det som vanligtvis avses med våld i nära relationer är så kallat partnervåld som omfattar våld i heterosexuella och samkönade relationer men våld utövas i många olika typer av nära relationer. Barn som lever i familjer där det förekommer våld löper också stor risk att själva bli direkt utsatta för våld. Kunskapen om att barn som blir direkt utsatta för misshandel far illa är allmänt vedertagen, medan kunskapen om vilka konsekvenser det får för barn att uppleva våld mot en närstående vuxen är relativt ny. De barn som upplever våld mot en närstående vuxen riskerar att fara mycket illa och det finns en flerfaldigt ökad risk för psykisk ohälsa. Planen mot våld i nära relationer redovisar hur arbetet på det här området ska bedrivas i staden under den kommande femårsperioden.

Brist på bostäder
Bristen på bostäder medför att allt fler sökt hjälp från socialtjänsten för att lösa sitt boende. I projektet ”Rätt boende” har ett antal åtgärder genomförts för att minska hemlöshet och skapa förutsättningar för likabehandling och effektivitet. Trots detta har stadens kostnader för socialt boende ökat med 15 procent under 2014. Ett förslag till plan mot hemlöshet har utarbetats i bred samverkan mellan bolag, förvaltningar och den idéburna sektorn. Arbetet omfattar dels en långsiktig strategi och dels en handlingsplan med aktiviteter för att minska hemlöshet. Strategierna bygger på ökat vräkningsförebyggande arbete och lägenhetsbaserade boendelösningar samt att stärka ledning och styrning av kommunens hemlöshetsarbete. Planen som godkändes av fastighetsnämnden i november 2014 ska slutligen fastställas av kommunfullmäktige. En handlingsplan för att bättre möta bostadsbehovet för nyanlända flyktingar har utarbetats. Antalet ensamkommande barn och unga har ökat kraftigt vilket innebär stora utmaningar. Förutom att lösa boendefrågan är handläggningen oftast omfattande med praktisk hjälp och kontakter med många aktörer.

Kostnadsutvecklingen inom individ- och ­familjeomsorgen
Andelen kvinnor i behov av insatser ökar inom missbruksvården. Antalet barn och unga i familjehem och hem för vård eller boende (HVB) ökar men placeringstiderna är kortare jämfört med tidigare år, vilket ställer högre krav på stadens öppenvård.
Nettokostnaden ökande totalt för barn och unga med 9,6 procent och för vuxna med 14,9 procent.

Vuxna
Nettokostnaden för vuxna ökade främst inom boende. Med boende avses boende för alla grupper i behov av boende, exempelvis stora barnfamiljer, våld i nära relationer, anhöriginvandring etcetera. Antalet boendedygn för vuxna ökade något jämfört med 2013 men nettokostnaden ökade med 14,5 procent till totalt 549 mkr. Andelen tvångsvård för vuxna ökade med 28 procent till totalt 79 mkr. Antalet kvinnor som får insatser inom missbruksvården ökade, vilket är ett trendbrott jämfört med tidigare år.

Barn och unga
Antalet anmälningar om barn som far illa ökade med drygt 5 000, från 7 760 till 12 790. Anmälningarna gäller främst fysisk eller psykisk vanvård och våld inom familjen.
Stadsdelsnämnderna har placerat fler barn och unga i familjehem vilket ökade nettokostnaden med cirka 7 procent  till totalt 399 mkr. Det är framförallt frivilliga placeringar som ökar. Placeringar på HVB för barn och unga ökade med 19 procent till totalt 369 mkr. Även här är det frivilliga placeringar som ökat. Boende för unga ökade med 17 procent till totalt 66 mkr. Boende för unga och boende för vuxna samt HVB-placeringar för barn och unga är de tre stora kostnadsökningarna inom individ- och familjeomsorgen 2014.

Framtidsfrågor
Arbetsmiljön inom stadens individ- och familjeomsorg måste stabiliseras för att uppnå en rättssäker socialtjänst.
För 2015 sker ingen höjning av riksnormen då det för närvarande inte är någon inflation i Sverige. De gryende förhoppningarna att konjunkturerna ska förbättras kan på sikt komma att minska inflödet av nya bidragshushåll. Det kommer emellertid att dröja innan efterfrågan på arbetskraft ökar så att det skulle påverka antalet långtidsberoende hushåll.