Trafik

Under 2014 har planering och genomförande av en rad större infrastrukturprojekt pågått. Genomförandet av Västsvenska paketet fortgår. Planering pågår för en ny stambana för höghastighetståg Stockholm-Göteborg.  Under mandatperioden har det hållbara resandet ökat. Sjöfarten blir mer miljöinriktad och Göteborgs hamn visade en trend med minskade klimatpåverkande utsläpp. Kryssningstrafiken slår rekord med 73 anlöp och antalet passagerare ökade med 130 procent.

Staden ska fungera då Västsvenska paketet byggs
Genomförandet av Västsvenska paketet fortgår och flera av projekten har gått in i ett genomförandeskede samtidigt som en intensiv planering av andra delar i paketet pågår. Under 2014 har planering och genomförande av en rad större infrastrukturprojekt pågått, vilka är avgörande för hållbar tillväxt och ökad framkomlighet i staden och regionen på längre sikt. Exempel är Västlänken, Marieholmsförbindelsen och Hisingsbron men även mindre projekt som nya hållplatser vid Chalmers och förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet i Klarebergsmotet.
En viktig utgångspunkt för Göteborgs Stad är att staden även under den intensiva bygg- och stadsutvecklingsperioden ska vara en attraktiv och fungerande stad för boende, besökare och näringsliv. Det är viktigt att möjliggöra ett välfungerande vardagsliv och att kunna nå byggnader och platser.
Framkomligheten i centrala Göteborg kommer under flera år att vara begränsad till följd av en rad pågående byggprojekt. Det handlar då om infrastrukturprojekt inom Västsvenska paketet som Västlänken, Hisingsbron, E45 och Marieholmsförbindelserna, större underhållsprojekt, infrastrukturprojekt inom Trafikverkets, Västtrafiks och trafikkontorets ordinarie verksamhet samt exploateringsprojekt som Centralenområdet, Frihamnen, Ringön med mera.
Ledningsgruppen för Västsvenska Paketet beslöt under våren 2014 att bryta ut frågorna om framkomligheten under byggtiden och placera dessa i ett separat projekt som ägs gemensamt av Göteborgs Stad, Västtrafik och Trafikverket – KomFram Göteborg. Arbetet i KomFram Göteborg påbörjades under hösten 2014 med syftet att vara den sammanhållande och pådrivande funktionen för att säkerställa god kvalitet samt samordning och koordinering av trafiken under den långa byggtiden. Arbetet med mål och prioriteringar under byggtiden har enats om den gemensamma utgångspunkten ”Det skall vara enkelt, trafiksäkert och pålitligt att nå sin destination under byggtiden”. Parterna i paketet har gemensamt beslutat att följande mål ska upprätthållas eller förbättras under byggtiden:

• En attraktiv kollektivtrafik med god kapacitet
• Möjlighet till snabba, enkla och trygga gång- och cykelresor
• Kvaliteten för näringslivets transporter

Snabbspår för ny stambana för ­höghastighetståg
Den nationella planen för transportinfrastruktur inkluderar satsningar på ny stambana för höghastighetståg Stockholm–Göteborg. I Göteborgsregionen innebär det en utbyggnad av en första etapp på delsträckan Göteborg–Borås. Planerad byggstart för denna etapp Mölnlycke–Bollebygd via Landvetter flygplats är någon gång under perioden 2020–2025. För att möjliggöra fortsatt planering och tidigare utbyggnad av kvarstående etapper har under 2014 ett avtal om medfinansiering tecknats med Trafikverket genom GR för planering av sträckorna Almedal–Mölnlycke och Bollebygd–Borås i ett sammanhållet arbete för stråket Göteborg–Borås. I detta avtal om medfinansiering av järnvägsplan deltar även Borås stad.

Hållbart resande i fokus
Under mandatperioden har resor med kollektivtrafik och cykling ökat medan resorna med bil har minskat. Förändringarna beror på en rad åtgärder av såväl strukturell som attitydpåverkande karaktär. Den största förändringen skedde i samband med trängselskattens införande då även förbättringar för cykel och kollektivtrafiken genomfördes.
Andelen kollektivtrafik för resor är nu 28 procent, cykel 7 procent och 24 procent är fotgängare. Biltrafikandelen är nu 41 procent mot 44 procent år 2011.
Kollektivtrafiksresandet har varit oförändrat över senaste året men utvecklingen mellan trafikslagen skiljer; buss har ökat med 4 procent, båt med 15 procent medan spårvagn minskat med 2,5 procent och antalet cykelpassager vid fasta mätstationer har ökat med 4 procent. Biltrafiken har minskat i centrala Göteborg men däremot ökat under året vid fasta mätpunkter och över kommungränsen. Över betalstationerna skedde en ökning av biltrafiken under tredje kvartalet i år, en förändring som även kan ses nationellt. Till den utvecklingen kan förbättrad konjunktur och lägre bränslepriser ha varit en bidragande orsak. Trafiken genom portalerna är dock fortfarande mindre än 2012, det vill säga innan trängselskatten infördes, och antalet passager vid portalerna ligger 7–8 procent lägre under 2014 är 2012.
Miljöbilar utgör nu 20 procent av nyregistrerade personbilar i Göteborg (januari–september) vilket är högre än på den nationella nivån. Ungefär en fjärdedel av alla lätta fordon i Göteborgstrafiken är också miljöfordon. I stadens egen flotta av lätta fordon uppgick i oktober miljöfordonen till 92 procent.

Viljestyrd prioritering enligt Trafikstrategin
Under året antogs ”Trafikstrategi för en nära storstad” som vägledning för omställning av trafiksystemen från optimering utifrån trafiksituationen till viljestyrd prioritering och styrning. Strategin handlar om ett Göteborg där mer finns på nära håll, där det är nära i restid till andra platser, nära till världen för industri och människor och där det är nära till varandra i täta och gröna stadsmiljöer. Trafikstrategin fokuserar på tre områden:

• Hur vi skapar ett lättillgängligt regioncentrum
• Hur vi bidrar till mer attraktiva stadsmiljöer
• Hur vi bidrar till att befästa Göteborg som Nordens logistikcentrum

Cykelplanen rullar vidare
Enligt trafikstrategin är cykel en viktig del i ett hållbart och effektivt transportsystem i en växande och mer förtätad stad. En cykelplan är under arbete och är en fördjupning och konkretisering av trafikstrategin. Utgångspunkten, att Göteborg är på väg från stor småstad till nära storstad, innebär att staden förtätas och att fler målpunkter kommer att ligga inom gång- och cykelavstånd. I en nära storstad ska det vara snabbt, enkelt och säkert att cykla. Men om stadens invånare i högre grad ska kunna och vilja välja cykel för sina resor måste trafiksystemet utvecklas och styras av vad cyklisterna uppskattar och värderar.
Cykelplanen betonar vikten av en helhetssyn på uppbyggnaden av cykelstaden Göteborg. Alla som jobbar för att utveckla staden måste samarbeta för att tillsammans verka för bättre och mer cykling.

Spårvagnstrafik med framtidssatsningar
Renovering av spårvagn M32 pågår. Upphandling av den nya  spårvagnen  M33 som beräknas börja trafikera spåren i Göteborg 2018 har startat under året. Projekt pågår i olika delar av Göteborgs Stad för att utvidga spårvagnsnätet och öka framkomligheten. Lokaliseringsstudier pågår för depåer för kollektivtrafik, något som är angeläget bland annat med tanke på den nya spårvagnen M33.

Sjöfarten både minskar och ökar
Sjöfarten är en viktig del av Göteborg. Sjöfarten blir mer miljöinriktad bland annat genom minskning av svavelhalten i bränslet och utveckling av nya bränslen som till exempel metanol och liquid natural gas. Göteborgs Hamn AB har tagit fram ett nytt internt miljöprogram för de kommande åren. Under 2014 fanns en trend med minskade direkt klimatpåverkande utsläpp från GHAB.
Containervolymerna minskade med 3 procent under 2014. Järnvägsvolymerna ökade 2014 med 3 procent, vilket innebär att andelen containers hanterade på järnväg har ökat under året till 53 procent. Energivolymerna minskade med 6 procent. Roro-volymerna och bilvolymerna var i stort sett i nivå med föregående år. Kryssningstrafiken slår rekord med 73 anlöp och antalet passagerare ökade med 130 procent.
Skärgårdstrafiken i södra skärgården arbetar med energieffektivisering och eco-driving.

Ökat resande med Färdtjänsten
Under 2014 utförde färdtjänsten 1 344 000 resor. Cirka 35 procent av dem var uppdragsresor som utförs på uppdrag av stadens förvaltningar, kranskommuner och VGR. 580 000 av resorna var färdtjänstresor. Det är 53 000 fler resor än budgeterat och 44 000 fler än 2013. Det ökade färdtjänstresandet är till stor del resultatet av nämndens beslut att öka möjligheterna att kunna erbjuda fler fritidsresor i sitt grundtillstånd och kunna ansöka om fler extra resor för de resenärer som inte kan resa på annat sätt än med färdtjänst. En del av det ökade resandet kan också bero på tillgänglighetsproblem i spårvagnstrafiken.
Färdtjänstresenärer utförde också cirka 240 000 resor med flexlinjen, i stort sett oförändrat jämfört med 2013.