Människor med funktionsnedsättning
Inflytande, delaktighet och tillgång till bostad, arbete och sysselsättning är prioriterade frågor för personer med funktionsnedsättning. Familjer med funktionsnedsatta barn har stora behov av stöd och samordning.
Funktionshinderområdet är en del av socialtjänsten och omfattar myndighetsutövning enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL). Det är ett stort antal verksamheter som ger personer med funktionsnedsättning stöd och service, till exempel bostäder med stöd och service, daglig verksamhet, annan sysselsättning, korttidsvistelse, personlig assistans, boendestöd, avlösar- och ledsagarservice.
Många saknar arbete och meningsfull sysselsättning
Arbete och sysselsättning kan ses ur två perspektiv, dels rätten till meningsfull sysselsättning för personer som inte kan arbeta, dels att de som har förutsättningar att på sikt få ett lönearbete ska erbjudas stöd till detta. Inom daglig verksamhet enligt LSS arbetade man med båda perspektiven. Det är cirka 1 700 personer som har beslut om daglig verksamhet i Göteborg. Den största gruppen med daglig verksamhet är personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism. Under 2014 gick 13 personer från daglig verksamhet till anställning på arbetsmarknaden.
En inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning genomfördes i alla stadsdelar 2013 då cirka 4 600 individer kartlades. Analysen visade bland annat att majoriteten saknar meningsfull sysselsättning och har dålig somatisk hälsa. En gemensam analys gjordes 2014 tillsammans med arbetsförmedlingen, försäkringskassan och brukarorganisationer kring arbete/sysselsättning och ska följas av en gemensam handlingsplan under 2015. Personer med psykisk funktionsnedsättning har i regel inte rätt till daglig verksamhet enligt LSS. De öppna aktivitetshusen erbjuder meningsfull sysselsättning för målgruppen men också arbetsrehabilitering med metoden IPS (individual placement and support). Metoden är evidensbaserad med dokumenterat goda resultat och arbetet med att införa och sprida den i staden kommer att fortsätta.
Fortsatt behov av fler bostäder
Bostadsbristen medför att en del personer med funktionsnedsättning som skulle kunna bo i en vanlig lägenhet med stöd, till exempel personlig assistans, eller boendestöd, ansöker om bostad med särskild service (BmSS). För att möta behovet erbjuder de kommunala bostadsbolagen genom F100 vanliga lägenheter till personer med funktionsnedsättning där de får det stöd de har behov av. 38 personer fick lägenhet på det sättet under året. Boendestödet utvecklas och förstärks i alla stadsdelar och ett gemensamt basutbud av boendestöd har införts.
72 lägenheter färdigställdes i BmSS i 12 olika objekt. Trots en stadig ökning av utbyggnaden minskar inte behoven och för 2015–2017 bedöms att 320 nya lägenheter behövs för att uppnå balans mellan behov och utbud 2017. För perioden planeras cirka 300 lägenheter.
Bostadsbristen leder till att personer med funktionsnedsättning måste erbjudas korttidsboende eller andra tillfälliga lösningar. Antalet personer i korttidsboende har minskat med drygt 10 procent under 2014. Drygt hälften av dessa väntar på lägenhet i ordinarie bostadsbestånd (28 %) eller i BmSS (26 %). Beslut om bostad med särskild service kan inte alltid verkställas inom rimlig tid, vilket leder till risk för särskilda avgifter. Vid årsskiftet hade 138 personer beslut som inte kunnat verkställas. Av dessa har 27 tackat nej till erbjudande. Under 2014 fick fem stadsdelar dom på särskilda avgifter, totalt cirka 3 miljoner kronor.
Sammantaget uppvisar boendefrågorna en komplex bild. Å ena sidan en positiv utveckling; utbyggnad av BmSS enligt plan, fler personer har fått vanliga lägenheter med tillgång till stöd och antalet personer i korttidsboende minskade. Å andra sidan en negativ utveckling; antalet personer som bedöms ha behov av BmSS minskade inte och antalet personer med beslut om BmSS som inte verkställts inom tre månader ökade. Samtidigt visade en kartläggning att cirka en tredjedel av de som erbjöds lägenhet i BmSS tackade nej.
Delaktighet, jämlikhet och jämställdhet
Flera stadsdelar arbetade med att integrera verksamheter som är riktade till personer med funktionsnedsättning med samhällets ordinarie utbud av kultur och fritid, samt att lokalisera daglig verksamhet på ”vanliga arbetsplatser”.
Istället för att ordna särlösningar har man satsat mer på individuellt stöd till att delta i det utbud för kultur och fritid som riktas till alla. Samarbetet med sektor kultur och fritid har utvecklats för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.
För ökad delaktighet och inflytande har brukarrevisioner och andra undersökningar genomförts för att ta reda på vad brukarna tycker om det stöd de får. Arbetet med att utveckla och förbättra dokumentationen och att tillsammans med den enskilde göra genomförandeplaner har fortsatt under året.
I Göteborg har ett projekt, ”Riktat föräldrastöd” (RiFS) genomförts tillsammans med Göteborgs universitet 2011–2013. Resultatet visar att jämställdheten mellan föräldrar är betydligt sämre i familjer som har barn med funktionsnedsättning. Mödrar till barn med funktionsnedsättning har i högre utsträckning än andra föräldrar sämre hälsa, hög stressnivå, sämre ekonomi, minskat förvärvsarbete.
Barnfamiljerna behöver mer stöd
RiFS visar på stora brister i stödet till familjer som har barn med funktionsnedsättning. Framförallt brister i samordningen av stödet, både professionella och föräldrar är osäkra på vem som ansvarar för vad. Föräldrarna, främst mödrarna, ägnar mycket tid åt samordning av barnets olika kontakter inom sjukvård, habilitering skola och socialtjänst med mera. Resultatet visade också att rutiner för arbete med utvecklingsövergångar (skolstart, bli vuxen) saknas eller har brister. En tydlig ojämlikhet gällde föräldrar födda utanför Sverige som kände till betydligt färre insatser än föräldrar födda i Sverige. Föräldrar med ett litet eget nätverk behöver extra stöd från det formella nätverket. I fem stadsdelar har lokala projekt genomförts med stöd av forskare för att förbättra samordning kring barn med funktionsnedsättning och ge bättre stöd till föräldrar.
Antal personer som får stöd och service
3 934 personer i snitt/månad fick insatser enligt LSS och 4 182 personer enligt Sol. Sammantaget är det i nivå med 2013 då 3 977 fick LSS-insatser och 4 136 fick SoL-insatser.
Utmaningar
• Antalet personer med insatser ökar inte men fler har omfattande och komplexa behov vilket innebär ökade krav på kompetens. Det är en mycket varierad utbildningsbakgrund bland baspersonalen inom området, endast en fjärdedel av stödassistenterna har utbildning med inriktning mot funktionshinder.
• Bristen på bostäder trots utbyggnad av BmSS enligt planering.
• Den höga arbetslösheten och brist på meningsfull sysselsättning för personer med funktionsnedsättning som inte har rätt till daglig verksamhet enligt LSS, till exempel personer med rörelsehinder, synskada och personer med psykisk funktionsnedsättning.