Bebyggelse och bostad
Göteborg växer kraftigt både till befolkning och arbetsplatser. Fram till 2035 är målet 700 000 göteborgare. En sådan tillväxt innebär att Göteborg kommer att förändras. En omfattande stadsutveckling med infrastrukturutbyggnad och byggande av bostäder pågår för att långsiktigt skapa attraktiva och hållbara stadsmiljöer för såväl invånare, besökare som näringsliv. En särskild utmaning är att motverka segregationen såväl geografiskt, fysiskt som socialt.
Hållbar stadsutveckling är målet
Staden står inför stora och komplexa utmaningar i skarpt genomförandeskede i till exempel Älvstaden, samtidigt som annan stadsutveckling pågår och behöver utvecklas. Nu pågår detaljplanearbete för bland annat Jernhuset i Centralenområdet, Götaledens sänkning, Bangårdsförbindelsen och Västlänksstationen. Även för Backaplan pågår detaljplanearbete inför samråd och för Frihamnen har detaljplanearbete inletts. Stora utvecklingsarbeten pågår även för att skydda staden mot extrema väderförhållanden och för att stadsutvecklingen ska leda till socialt hållbara livsmiljöer. Sammantaget går planering och processer för stadsutveckling och bostadsförsörjning åt rätt håll enligt stadens beslutade målsättningar.
Klimatförändringar kräver åtgärder
En strategi för hur samhället successivt kan anpassas till stigande havsnivåer, extrema skyfall och extrema flöden i vattendragen på kort och lång sikt har tagits fram och arbete med tillägg till översiktsplanen har inletts. Hydromodellen, ett digitalt verktyg där olika väderhändelser och skyddsåtgärder kan simuleras, har färdigställts vilket ger bättre förutsättningar för planering och beslut om åtgärder. Även ett metodstöd för planeringen håller på att tas fram.
Markförsörjning – en förutsättning för stadsutveckling
Markanvisning som strategiskt verktyg fortsätter att utvecklas. En revidering av markanvisningspolicyn har skett under året. Älvstranden Utveckling AB och fastighetsnämnden har utvecklat en gemensam markanvisningsprocess som innebär att fastighetsnämnden är ingången för aktörer som vill bygga på kommunal mark oavsett om marken ägs av kommunen eller Älvstranden Utveckling AB. Transparensen kring urval och beslut om markanvisning har ökat, vilket ger större tydlighet i förhållande till exploatörer om projektens förutsättningar i ett tidigt skede. För att möta näringslivets behov har kommunen färdig detaljplanelagd mark för verksamheter och sju försäljningar har skett till företag inom olika branscher, främst mindre företag. För att bättre möta efterfrågan på verksamhetsmark pågår kartläggning av nya områden intill Hisingsleden för industri, blandade verksamheter och logistik. Även en ny modell prövas där försäljning av planlagd mark sker till projektutvecklare som ställer i ordning marken, bygger och hyr ut färdiga lokaler till mindre och medelstora företag. Det har bland annat prövats för en del av området Söder om Gårdstensvägen, vilket förväntas medföra omkring 100 nya arbetstillfällen. Efterfrågan på kontorslokaler i centrala Göteborg är stor och vakanserna i befintligt bestånd är låga. På sikt planeras en större utbyggnad av kontor i bland annat Centralenområdet, Frihamnen och på Backaplan.
Ökat bostadsbyggande har högsta prioritet
Den strategiska planeringen ger förutsättningar för att utveckling av bostäder, verksamheter, service, infrastruktur och rekreation ska kunna genomföras. Planering för bostäder har varit en dominerande fråga och tendensen är allt större detaljplaner med stort bostadsinnehåll. Även planeringen för infrastruktur och näringslivets utveckling har varit omfattande. Antalet bostäder i planer har ökat kontinuerligt de senaste åren och under förra året antogs totalt 3 560 bostäder i planer av byggnadsnämnden. De stora projekten bland de antagna detaljplanerna avser Sisjön, Rambergsvallen, Selma Lagerlöfs torg och Opaltorget.
Utvecklingsarbete för effektivare planering har slutförts under 2014 och ett stort antal åtgärder kommer nu att successivt införas i ordinarie arbetsprocesser.
Under 2014 färdigställdes totalt 2017 bostäder, varav 671 hyresrätter, 799 bostadsrätter, 237 småhus och 86 specialbostäder. Tillskottet av bostäder genom ny- och ombyggnation under 2011–2014 är totalt 8 397 bostäder. För bostadsförsörjningen i Göteborg är det inte bara hur mycket som byggs som är intressant, utan även vilka olika upplåtelseformer nyproduktionen ger. Staden har en uttalad ambition att bygga blandstad. Tillskottet från nyproduktionen innebär en långsam men kontinuerlig förändring av det totala bostadsbeståndet. Förvaltnings AB Framtiden har uppdrag att bidra till stadens bostadsförsörjning. Målet är att på sikt bidra till bostadsbyggandet med 1 000 hyresrätter och 200 bostadsrätter per år. Under året har totalt 304 bostäder, varav 288 hyresrätter och 16 bostadsrätter färdigställts. Dessutom tillkom 88 lägenheter genom konvertering av lokaler.
Åtgärder som görs idag för att möta bostadsbehovet ger resultat men först på längre sikt. Kommande år förväntas en successiv ökning ske från tidigare år om cirka 2 000 bostäder till en nivå om 3 800 bostäder per år för perioden 2019 och framåt. Även extra åtgärder har beslutats för att möta bostadsbehovet där målet är att få fram ytterligare 7 000 bostäder utöver planerad bostadsvolym fram till 2021. För att målsättningarna ska klaras måste också de marknadsmässiga förutsättningarna finnas. Under året har även förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning i Göteborg tagits fram.
Staden arbetar även aktivt för att förbättra bostadsförsörjningen för särskilda grupper. Under 2014 har 314 hushåll flyttat in i lägenheter med kommunalt kontrakt eller förstahandskontrakt. Anvisning av boende sker efter bedömning av sociala och medicinska skäl, Ett utvecklingsarbete pågår som utgår ifrån rapporten ”Rätt boende - åtgärder för särskilda invånargrupper på bostadsmarknaden”. Det senaste är att ett förslag till strategi mot hemlöshet tagits fram i bred samverkan med olika aktörer. Bostadsförsörjning för nyanlända och fler boendeplatser för ensamkommande barn och ungdomar är också något som staden arbetar med. Exempel på åtgärder för att äldre ska kunna bo kvar i det ordinarie bostadsbeståndet är att fler trygghetsboenden skapats och att en ökning av antalet mellanboendeformer skett. Arbete med att öka den fysiska tillgängligheten i stadsrummet pågår. Omkring 80 procent av stadens cirka 3 100 verksamhetslokaler och offentliga platser är nu inventerade.
Större fokus på social hållbarhet
I planeringen ska alla detaljplaner konsekvensbedömas enligt sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser. Formerna och kunskap om hur det kan ske utvecklas kontinuerligt. Den första markanvisningen för Frihamnen genomfördes under året. Täthet, variation, innovation och socialt blandat boende har lyfts särskilt. Två exploatörer, där Förvaltnings AB Framtiden är en av dem, har åtagit sig att bidra till att bygga bostäder i Frihamnen till lägre hyra. Målsättningen är att på sikt använda modellen som nu prövas vid fler marktilldelningar. Stadens allmännytta bedriver ett omfattande arbete för att bidra till boendes livsmiljö, välfärd och ökad integration. Framförallt har insatser för ökad sysselsättning genomförts och som lett till att både ungdomar och vuxna som stått utanför arbetsmarknaden fått arbete eller praktik inom bostadskoncernen. Projekt Stadsutveckling i Nordost, ett av Sveriges största EU-finansierade stadsutvecklingsprojekt, har uppmärksammats av EU-kommissionen och bedömdes som ett gott exempel på hur lokalt ledd utveckling kan genomföras med stöd av så kallad flerfondsfinansiering från EU. Under året har en förstudie genomförts med syftet att utveckla grön och klimatsmart affärsutveckling med kulturell och social hållbarhet i nordöstra Göteborg med stöd av EU:s strukturfonder.
Barn och unga i staden
Staden har ett löpande arbete för att utveckla barnperspektivet i stadsutveckling. Det betyder till exempel att barn och ungas tillgång till rekreationsytor, lekplatser och grönområden och i övrigt barns utomhusmiljöer utifrån olika aspekter ska beaktas i såväl planprocess som projekt. En metodbok har tagits fram med stöd av EU-finansiering för hur barn ska kunna vara med och utforma skol- och förskolegårdar. Utveckling av barn och ungas delaktighet är en viktig fråga. Det har bland annat skett i pågående omvandling av Selma Lagerlöfs torg och i Frihamnen där 13 unga stadsutvecklare varit med i att konkretisera målen för arbetet.
Medskapande och delaktighet engagerar
Uppmärksamheten kring stadsutveckling har ökat och engagerar göteborgarna. Dialogen med invånarna är central för att ta in olika perspektiv vid utveckling av ett område. Dialog synliggör även målkonflikter vilka behöver hanteras i planeringen. När exploatering av till exempel grönytor sker skapar det ofta starka reaktioner hos närboende. Erfarenheten visar på vikten av att invånarna får ta del av planerares och beslutsfattares avvägningar och ställningstaganden när ett stadsområde ska omvandlas. Intensiva samtal om stadens utveckling har hållits om detaljplaner för olika stadsområden, torgmiljöer och parker och att skapa trygga boendemiljöer. Ett flertal debatter har skett i Älvrummet, som är en naturlig arena för diskusson i stadsutvecklingsfrågor och utställningar av förslag och planer. Även information och kommunikation i stadsutvecklingsfrågor via stadens webbplats har förbättrats.
För att använda byggtiden till något medskapande har ett stort antal temporära värdeskapande aktiviteter genomförts i Frihamnen vilka besökts av många göteborgare, framförallt unga. I Jubileumsparken har olika aktiviteter genomförts som seglarskola, rollerderby, invigning av sandstrand och stadsodling. Även en bastu har byggts i den mittersta hamnbassängen och som är öppen för allmänheten. Vid sommartid kunde göteborgare och besökare köpa mat från mobila matserveringar från världens alla hörn, så kallade Street Food eller Food trucks i centrala staden och på valda platser på Hisingen, något som varit ett uppskattat inslag i stadsmiljön.
Upprustning av miljonprogrammet pågår
Närmare 40 procent av fastighetsbeståndet inom Förvaltnings AB Framtiden är miljonprogrambebyggelse. Upprustningen inom allmännyttan sker enligt plan. Något akut eftersatt underhåll bedöms inte finnas inom bostadsbeståndet även om vissa fastigheter har ett stort planlagt underhållsbehov. Underhållsåtgärder har fram till nu skett i mer än 50 procent av miljonprogrammet. För att underlätta kvarboende efter renovering ges bland annat kvarboenderabatter. Hyresgäster som inte kan eller önskar bo kvar i sin lägenhet erbjuds annat boende i det aktuella bostadsområdet alternativt på annat håll inom allmännyttan.
Forskning, utveckling och innovation i samverkan
Göteborg står inför stora utmaningar med att bygga samman staden över älven och samtidigt hela staden såväl fysiskt som socialt. Det förutsätter nära samarbete mellan bland annat staden, näringslivet, lärosäten och forskningsinstitutioner som Göteborgs Universitet och Chalmers Tekniska högskola samt ideell sektor och civilsamhället. Fler människor och organisationer behövs för att tänka nytt och bidra med nya idéer eller lösningar. Exempel på samverkansarenor är Lindholmen Science Park, Johannebergs Science Park och Mistra Urban Futures - Centrum för hållbar stadsutveckling. Flera forsknings- och utvecklingsprojekt har genomförts som bidragit i stadens arbete med stadsutveckling. Under paraplyet ”Smart Cities” ryms flera delprojekt bland annat ”Smart Urban Logistics” i Frihamnen och ”Urban Lifestyles” i Centralenområdet. Ett annat exempel är ”Innovationsplattform Älvstaden” som syftar till att utveckla ett strukturerat arbetssätt för samverkan mellan forskning och pågående utvecklingsprocesser. Konkret planeras att med Vision Älvstaden i fokus skapa tre testbäddar som inriktas på hållbar livsstil, socialt blandat boende och smarta energisystem. I samarbetet inom Mistra Urban Futures är Urbana stationssamhällen, KAIROS – Metoder och arbetssätt för rättvisa och socialt hållbara städer, Dela(d) Stad, och Affärsdriven hållbar stadsutveckling några exempel på projekt som bidragit i stadens pågående arbete.
Utmaningar och möjligheter
Uthållighet i processer, samverkan och medborgardialog är viktiga förutsättningar för att nå målen. En strategisk fråga för stadens verksamheter är kompetensförsörjning så att kompetens och personella resurser i såväl planering som genomförande kan säkerställas. Hur staden kan förtätas med beaktande av att värna miljöer för barn och unga är frågor som staden behöver arbeta vidare med. Den fysiska miljöns utformning och stadens rumsliga struktur ger ett ramverk för utvecklingsmöjligheterna i staden och har stor betydelse för människors trivsel, hälsa och välbefinnande och därmed också för stadens och regionens ekonomiska utveckling. Genom att skapa rumsliga förutsättningar för sociala möten och en attraktiv stadsmiljö kan Göteborgs attraktionskraft stärkas såväl nationellt som internationellt. Att tillgodose olika invånargruppers bostadsbehov är av största betydelse för stadens utveckling och för att motverka segregation. En allt viktigare fråga är att genomföra de åtgärder som behövs för att skydda stadens befolkning och anläggningar mot effekten av klimatförändringar och extrema väderhändelser.