Göteborgs Stad: Hållbar stad – öppen för världen

Göteborg är Sveriges näst största stad med drygt en halv miljon invånare. Staden har ett strategiskt läge mitt emellan Oslo och Köpenhamn och är kärnan och tillväxtmotorn i Göteborgsregionen och i Västra Götalandsregionen. Här finns många starka industrier och Skandinaviens största hamn. Göteborg har alltid varit öppen för människor och influenser från hela världen.

Detta präglar bland annat stadens varierade näringsliv, som kännetecknas av innovation, kreativitet och högt kunskaps- och teknikinnehåll. Inom Göteborgsregionen finns multinationella företag, småföretagare och kluster inom 750 olika branscher. Göteborg är också en studentstad med hundratals yrkesutbildningar, två universitet och 50 000 studenter. Tre science parks, som knyter samman forskning med näringsliv och politik, ger hög kompetens samt stärker regionens attraktionskraft.

Våra stora utmaningar: Just nu står Göteborg inför ett stort utvecklingssprång. Staden växer kraftigt för att kunna göra plats för 700 000 göteborgare år 2035, vilket är 150 000 fler än idag. En sådan förändring märks, och den kräver att vi tänker hållbart. De närmaste 20 åren ska vi bygga 80 000 nya bostäder och arbetsplatser. Kollektivtrafiken ska utvecklas för att göra det lättare för människor att förflytta sig inom staden och arbetspendla hållbart. Göteborg ska växa till en nära storstad, med allt en storstad kan erbjuda men med fördelarna av korta avstånd, närhet mellan människor och en öppen, välkomnande miljö.
En förutsättning för en hållbar stad är en socialt sammanhållen stad. Skillnader i människors livsvillkor och hälsa måste utjämnas. Med fler göteborgare växer även kommunens ansvar att ge service och tjänster åt stadens boende, besökare och näringsliv.

Vårt uppdrag: Sveriges kommuner ansvarar för ett antal lagstadgade områden inom samhällsviktig verksamhet. Här ingår vård, skola och omsorg, men bland de obligatoriska uppgifterna finns även bibliotek, plan- och byggfrågor, miljö- och hälsoskydd, renhållning, vattenförsörjning och räddningstjänst. Utöver dessa utförs frivilliga verksamheter som också är viktiga för samhället, till exempel fritids- och kulturverksamhet, park-skötsel och annan teknisk försörjning.

En vanlig arbetsdag ansvarar vi för verksamhet för 30 000 barn i förskola, 56 000 barn och ungdomar i grundskola och 17 000 ungdomar i gymnasiet. 7 500 personer med funktionshinder får stöd och service, 8 000 får hemtjänst och 4 000 får omsorg på äldre-boenden. Under året hade våra simhallar 1,1 miljoner och biblioteken 4,1 miljoner besök. Liseberg hade 3,1 miljoner gäster och museibesöken uppgick till 800 000. Varje dag produceras 170 miljoner liter rent vatten och Styr & Ställcyklar lånades 666 000 gånger under året.

Så här används 100 kronor av skattepengarna: Vård, skola och omsorg utgör cirka 85 procent av Göteborgs kommuns nettokostnad.
 
Vår organisation: Göteborgs Stad styrs av politiker och innevarande mandatperiod är 2015 till och med 2018. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänster-partiet och Feministiskt initiativ utgör stadens styrande minoritet.
Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet. I kommunfullmäktige sitter politiker som väljs av medborgarna. Under kommunfullmäktige finns kommunstyrelsen som leder och samordnar verksamheterna. Göteborgs Stad har en organisation med både förvaltningar och bolag. Kommunfullmäktige beslutar vilka förvaltningar och bolag som ska finnas och väljer ledamöter till dess nämnder respektive styrelser som ansvarar för det dagliga arbetet.
Stadsrevisionen granskar och utvärderar kommunstyrelsen, nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhet för att bland annat se till att de uppdrag som kommunfullmäktige har beslutat om genomförs effektivt och ändamålsenligt.

Våra anställda: Göteborgs kommun är den största arbetsgivaren i Göteborg med 46 500 anställda. 54 200 personer arbetar i Göteborgs Stad i över 100 olika yrken inom stadsdelar, fackförvaltningar eller kommunala bolag. Vårt gemensamma uppdrag är att skapa en bra vardag för alla göteborgare och att utveckla Göteborg för framtiden. Medelåldern för tillsvidareanställda i förvaltningarna är 46 år. Andelen utrikes födda i förvaltningarna är 25 procent, vilket ungefär speglar befolkningens sammansättning i staden.
 
Vår styrning: Göteborgs Stads styrsystem utgår från lagar och övriga författningar som reglerar verksamheterna inom ett antal områden. Den politiska viljan tar form genom beslut om långsiktig inriktning, mål för den närmaste perioden och verksamheternas grundläggande uppdrag. Boende, besökare och näringsliv har genom sina dagliga kontakter med organisationen en påverkan på verksamheten.
Budgetbeslut ger verksamheten resurser för att nå mål och utföra uppdrag. Interna styrande dokument konkretiserar verksamhetsstyrningen. Vi organiserar oss och fördelar roller och ansvar för att effektivt utföra uppgifter. Vi har uttalade förhållningssätt som vägleder oss i våra uppdrag.
En viktig del i styrsystemet är kvalitetssäkring och kontroll. Genom uppföljning och analys säkerställer vi resultat och låter förbättringsarbete och förnyelse ta vid när vi ser brister eller för att driva oss mot önskad utveckling.

Hållbar utveckling
Göteborgs Stads budget är i sin helhet inriktad på att skapa ett hållbart samhälle. Där uttrycks bland annat ”Vi vill skapa ett jämlikt och hållbart Göteborg. Därför styr vi staden utifrån tre hållbarhetsdimensioner; social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet som är ömsesidigt beroende av varandra”.
Göteborgs Stad arbetar med att ha processägarskap för de olika målen i budgeten. Processägarna har en ledande, samordnande och uppföljande roll i samverkan för att nå målen. Samverkan går tvärs igenom organisationen och berör både den kommunala sektorn och bolagssektorn.
Den kommunala sektorn arbetar uteslutande för en hållbar samhällsutveckling. Grunden ligger i vård, skola, omsorg, fritid och kultur tillsammans med myndighetsutövning som ger förutsättningar för individer, grupper och samhället att skapa hållbarhet i olika -aspekter. Bolagssektorn, som bedrivs utifrån affärsmässiga grunder, har motsvarande direktiv från budgeten att bidra utifrån sina villkor i detta arbete.

EU-direktiv om hållbarhetsredovisning
Göteborgs Stads bolagssektor påverkas av EU:s direktiv om hållbarhetsredovisning som börjar gälla 2017. EU-direktivet innebär att företag ska inkludera hållbarhetsfaktorer som en del av sin årliga finansiella rapportering.

Vad är hållbarhetsredovisning? I korthet handlar det om att mäta, följa upp, beskriva och kommunicera en organisations påverkan på hållbar utveckling. Det är en publik redovisning till intressenter om organisationens ambition, aktiviteter och bidrag vad gäller hållbarhet utifrån ekonomisk, ekologisk och social dimension. Hållbarhetsredovisningen visar hur ett företags värdekedja, från råvaror, leverantörer, produktion, marknadsföring, distribution, kunder och slutligen avfallshantering påverkar i de olika dimensionerna.

Varför hållbarhetsredovisa? Kunder och intressenter har ökade förväntningar på insyn om hur företag arbetar med hållbarhet, och frågan får allt större relevans för företag och deras trovärdighet. Erfarenheter från organisationer som gör hållbarhetsredovisningar visar på förbättrat anseende, ökat konsumentförtroende och förtroende bland anställda, minskad felinformation om företagets sociala engagemang. Redovisningen stödjer företaget att nå ut med sin vision samt att den bidrar till ökad lönsamhet.

Förutsättningar för hållbarhetsarbete
En grund i olika modeller för hållbarhetsarbetet är att det finns interna styrande dokument, uttalade värderingar som gäller för organisationen, förhållningsregler och arbetssätt som ger förutsättningar för ett kvalitetssäkrat och effektivt arbete. Göteborgs Stads organisation är väl försedd med policys, riktlinjer, program och instruktioner som styr såväl i det strategiska planerandet som i det operativa arbetet.
Koncernen Göteborgs Stadshus AB har valt att använda GRI:s modell (Global Reporting Initiativ) för sin hållbarhetsrapportering. GRI är en icke vinstdrivande nätverksorganisation. Hållbarhetsredovisningen är i första hand till för att det enskilda bolaget ska tydliggöra sin värdekedjas påverkan på hållbar utveckling och för att utifrån den kunskapen driva utveckling av värderingar, processer och ageranden för att bidra till hållbar utveckling. Detta arbete ger ökade förutsättningar att nå målen i Göteborgs Stads budget.

Den kommunala sektorn, som inte omfattas av EU-direktivet, betraktas i detta sammanhang i sin helhet arbeta för en hållbar samhällsutveckling. Här sker all rapportering inom ramen för uppföljning av Göteborgs Stads budget.

Hållbar utveckling på samhällsnivå
Utvecklingen i Göteborg påverkas av stadens olika aktörer så som näringsliv, föreningsliv, kommunen, men även av alla som bor och vistas i staden och av förändringar i omvärlden som trender, teknikutveckling och lagstiftning.
Göteborgs Stad följer och analyserar samhällsutvecklingen vilket bidrar till ökad förståelse för hur och i vilken utsträckning verksamheten påverkar samhällets utveckling. Uppföljningen av hållbar utveckling på samhällsnivå består av ett antal etablerade och långsiktiga indikatorer och av analyser som översiktligt beskriver Göteborgssamhällets utveckling inom de tre dimensionerna. Det är en föränderlig och successivt växande uppföljning som kan följas på länken statistik.goteborg.se/HU.