God ekonomisk hushållning, balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv

Göteborgs kommun uppfyllde det lagstadgade balanskravet med ett resultat exklusive realisationsvinster på 502 mnkr och har därmed levt upp till balanskravet samtliga år sedan införandet år 2000. Årets balanskravsutredning medförde att en avsättning på ytterligare 212 mnkr kunde göras till resultatutjämningsreserven (RUR).

Kommunen har fattat beslut om ”Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och tillämpning av resultatutjämningsreserv”. Dessa riktlinjer anger att kommunfullmäktige i sitt årliga budgetbeslut ska ta hänsyn till sex inriktningar kopplade till stadens finansiella situation. Här redogörs översiktligt för utveckling kopplat till dessa sex inriktningar.

1. Resultatet ska uppgå till minst 2 procent av ­skatteintäkterna
Staden ska över tid sträva efter resultatöverskott motsvarande minst två procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Resultatnivån ska vara förenlig med stadens riskexponering.

Storleken på årets resultat (sista raden) utgjorde 3,2 procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Genomsnittet för måttet ligger över en period på fem år på 2,7 procent. Generellt brukar ett resultat mellan 2 och 3 procent betraktas som god ekonomisk hushållning, eftersom ett sådant resultat ger utrymme för att över en längre tid skattefinansiera större delen av normal investeringsvolym i en kommun. I och med årets resultat krävdes inte någon utdelning från Göteborgs Stadshus AB vilket var budgeterat. Inriktningen med resultatöverskott på minst 2 procent bedöms som uppnått både för 2016 och över tid.

2. Investeringsvolymerna ska vara förenliga med stadens långsiktiga finansieringsförmåga
Staden ska över tid säkerställa att investeringsvolymerna är förenliga med stadens långsiktiga finansieringsförmåga. Hög egenfinansieringsgrad ska eftersträvas.

Göteborgs kommuns nettoinvesteringar uppgick under 2016 till 2,2 mdkr. Här kan dock påpekas att ett antal investeringar skjutits fram i tid och därför kommer att belasta 2017 och framåt. Årets investeringsvolym medförde tack vare ett starkt resultat att måttet för grad av egenfinansiering av investeringar fortsatt ligger på en hög nivå, 96 procent. Därmed kan sägas att målsättningen med hög egenfinansieringsgrad är uppnådd.

3. Exploatering inom ramen för god ekonomisk ­hushållning
Staden ska över tid bedriva stadsutveckling och exploatering inom ramen för god ekonomisk hushållning.

Målsättningen att stadens exploateringsverksamhet ska bedrivas inom ramen för god ekonomisk hushållning ska ses över tid. 2016 års exploateringsverksamhet som omsatte nära 1,0 mdkr gav efter avräkning mot inkomster ett negativt kassaflöde på 85 mnkr. Över en period från och med 2010 redovisas i genomsnitt ett negativt kassaflöde på cirka 70 mnkr per år. Exploateringsverksamheten har dock rymts inom ramen för andra mått som utgör grund för analys av god ekonomisk hushållning.

4. Ägarstyrning över stadens bolag
Staden ska över tid värdera och säkerställa de ­finansiella åtaganden som är kopplade till ägandet av stadens bolag.

Göteborgs Stadshus AB, med sju underliggande kluster, bildades 2013 i syfte att öka den politiska styrningen av Göteborgs Stads bolag. Stadens upplåning är samlad i en central finansfunktion vilket innebär att all nyupplåning från stadens bolag, liksom för kommunen, sker via denna. Kommunfullmäktige har i beslut om budget satt ett tak för hur stor Göteborgs Stads skuldvolym får vara. Den löpande skuldvolymen har legat under detta tak. Beslut om skuldvolym och fastställt arbetssätt för att värdera denna löpande säkerställer god uppsikt över förändringar vilket stärker ägarstyrningen. Göteborgs Stadshus AB arbetar aktivt med att utveckla rutiner för när bolags beslut, av principiell beskaffenhet eller stor vikt, ska underställas kommunfullmäktige enligt kommunallagens bestämmelser 3:17.

5. Värdera finansiella konsekvenser
Staden ska i samband med betydande beslut om att ingå långsiktiga åtaganden i alla former eller att avyttra egendom värdera de finansiella konsekvenserna för ­stadens förmåga att upprätthålla god ekonomisk ­hushållning.

Kommunfullmäktige angav i budgeten för år 2016 att planerings- och beslutsunderlag behöver utvecklas så att ekonomiska konsekvenser för staden kan hanteras i god tid och ur ett hela stadenperspektiv. Inom stadens organisationer pågår arbetet med att stärka beslutsunderlag för att säkerställa inriktningens intentioner.

6. Resultatutjämningsreserv
Staden kan enligt särskilt regelverk använda sig av resultatutjämningsreserv för att utjämna förändrade omvärldsförutsättningarna på grund av framför allt konjunkturella svängningar.

Göteborgs kommun har utifrån tidigare års och årets resultat ett beräknat saldo för resultatutjämningsreserven på 869 mnkr. Avsättningen ger möjlighet att möta snabbt uppkomna intäktsbortfall till följd av omvärldsförändringar för att uppnå balanskravet. Därmed ökas kommunfullmäktiges tidsfrist för att återställa ekonomisk balans i det fall det blir aktuellt. Inriktningens intention är uppfylld.

Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning
Utvecklingen av de sex inriktningarna för god ekonomisk hushållning måste värderas i en helhet. Vidare bör också bedömningen av dem ses över tid då ett enskilt år kan ge en för snäv bild i förhållande till inriktningarnas intentioner. Fyra av inriktningarna är möjliga att mäta mot en önskad nivå, riktmärke, medan två av dem mer kan betraktas vara beroende av ansvarsfrågor och god arbetsordning (inriktning fyra och fem).

God ekonomisk hushållning bedöms råda i Göteborgs kommun utifrån avvägningar av samspel mellan inriktningar och dess resultat över tid.

Balanskravet
Balanskravet innebär att kommuner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet vid årets slut ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. En så kallad balanskravsutredning genomförs varje år för att fastställa om balanskravet är uppfyllt. Enligt utredningen uppfyllde kommunen det lagstadgade balanskravet 2016 med ett resultat exklusive realisationsvinster på 502 mnkr.

Resultatutjämningsreserv
Kommunen kan enligt särskild lagstiftning använda sig av en resultatutjämningsreserv där överskott avsätts för att vid annat tillfälle användas för att utjämna effekter av förändrade omvärldsförutsättningar på grund av framför allt konjunkturella svängningar. Tidigare år har totalt 657 mnkr avsatts till denna reserv. Kommunen uppfyllde 2016 det lagstadgade balanskravet med ett resultat exklusive realisationsvinster på 502 mnkr. Detta resultat ställt mot 1 procent av skatteintäkterna och kommunalekonomisk utjämning beräknar ett överskott på 212 mnkr som därmed ökade på reserven så att denna vid årets utgång uppgick till 869 mnkr. Göteborgs kommun har därmed uppfyllt balanskravet samtliga år sedan införandet år 2000.