Stadsdelsnämnder – ekonomiskt utfall

Året har präglats av goda ekonomiska förutsättningar för stadsdelsnämnderna. Trots en hög nettokostnadsutveckling redovisar nämnderna ett resultat på drygt 50 miljoner kronor.

Göteborg är sedan 2011 indelat i 10 stadsdelsnämnder. Nämndernas verksamhet finansieras till allra största delen med kommunbidrag. Kommunbidraget till stadsdelsnämnderna, som grundas på befolkningens storlek och sammansättning i respektive stadsdel, ska finansiera stadsdelens nettokostnader för förskola, grundskola, äldreomsorg, insatser för personer med funktionsnedsättning, försörjningsstöd med mera. Utöver det utgår även särskilt kommunbidrag för ett antal resursnämndsuppgifter där nämnden ofta har ansvaret för att tillgodose behoven för flera stadsdelar eller för hela staden.

Ekonomiskt utfall
Skillnaden mellan kommunbidraget och nettokostnaden är nämndernas resultat. Genom att använda tidigare års överskott kan nämnden finansiera ett negativt resultat. Nämnderna kan använda upp till motsvarande en halv procent av kommunbidraget utan godkännande av kommunstyrelsen.
2016 redovisade stadsdelsnämnderna ett resultat på drygt 56 mnkr vilket var cirka 70 mnkr högre än vad nämnderna hade budgeterat. Endast en nämnd, Örgryte-Härlanda, redovisade ett negativt resultat. Orsaken var framför allt ökade kostnader inom individ- och familjeomsorgen som nämnden inte kunde täcka genom motsvarande överskott inom övriga verksamheter.

Minskade kostnader för försörjningsstöd och ökade för barn- och ungdomsvård
Nettokostnaden för försörjningsstöd fortsatte att minska under 2016. Totalt uppgick minskningen till drygt 60 mnkr. Det innebär att kostnaderna under de två senaste åren har minskat med över 100 mnkr, vilket motsvarar drygt nio procent lägre kostnader. Kostnaderna för övrig individ- och familjeomsorg fortsatte däremot att öka kraftigt. Framför allt gällde det familjehemsvård och institutionsplaceringar för barn och unga.
Även kostnaderna för skolan ökade relativt mycket under 2016. Det förklaras i första hand av en stor ökning av antal elever.

Beslut om förändrad organisation
Under året utreddes den framtida organisationen för grund- och särskolan, vilket ledde fram till ställningstagandet att bilda en skolnämnd och en förskolenämnd.

Framtidsbedömning
Välfärdsområdet står inför stora utmaningar med ökade krav på grund av befolkningsförändringar samtidigt som finansieringen inte förväntas öka i motsvarande grad.
En utmaning är också att överföra ansvaret för grundskolan och förskolan till nya nämnder för att skapa bättre förutsättningar för barns och elevers lärande, samtidigt som dagens goda samverkan med andra verksamheter bibehålls.