Finansiell uppföljning och riskhantering

Den totala upplåningen i hela koncernen uppgick vid årsskiftet till 38,8 mdkr vilket är en ökning med 0,4 mdkr kronor jämfört med samma period förra året. Den genomsnittliga kapitalbindningen på den samlade externa låneskulden uppgick vid årsskiftet till 3,4 år och räntebindningen var i genomsnitt 3,7 år.

Under 2016 har fem större upplåningar genomförts och kommunens långa nyupplåning hamnade på 7,1 mdkr. Gröna obligationer i stadens regi fortsatte att locka investerarna då staden gav ut sin fjärde gröna obligation på 1,0 mdkr. Kreditbetygen har bibehållits på samma höga nivå som tidigare.

Relationer med investerare
Investerarrelationer har blivit ett stående inslag i stadens arbete med den stora skuldportföljen. Under året har träffar med flera större investerare gjorts i syfte att informera om stadens marknadsaktiviteter. Göteborgs Stad har representerat och marknadsfört staden i flera både inhemska och utländska sammanhang, bland annat vid FN:s årliga miljökonferens COP22. Här fick Göteborg ta emot FN:s miljöpris, Momentum för Change 2016 Lighthouse Activity, för sitt arbete med Gröna obligationer. Stadens webbplats för finansiell information och investerarrelationer har ökat sin besökstrafik från alla delar av världen. På webbplatsen finns finansiell information, såsom ratingrapporter, att tillgå.

Finanspolicyn för Göteborgs Stad
Stadens finanspolicy, som är beslutad av kommunfullmäktige, fastlägger riktlinjer och riskramar för stadens och dess helägda bolags finansiella verksamhet. De risker som regleras är bland annat finansieringsrisk, ränterisk och motpartsrisk. Finanspolicyn uppdateras vid behov och uppdaterades senast i december 2015.

Den finansiella infrastrukturen
Koncernen sköter sin finansiering på den öppna kapitalmarknaden via emissioner av kommunobligationer och kommuncertifikat. En grund i detta är etablerade låneprogram. Kreditvärdigheten är en av faktorerna som styr vilka priser man i slutändan får betala på emitterade obligationer.

Rating – Hög kreditvärdighet
Kreditvärderingsinstituten Moody´s och Standard & Poor´s har under året bekräftat kommunens starka kreditvärdighet. Kommunens kreditbetyg från Moody´s är sedan 2006 det högsta möjliga, Aaa, och från Standard & Poor´s sedan 2007 det näst högsta, AA+. Båda betygen har stabila utsikter.

Låneprogram
I sin upplåning använder sig kommunen av sitt Euro Medium Term Note program med en ram på 6 miljarder EUR, sitt certifikatprogram med en ram på 6 miljarder SEK samt sitt ECP-program med en ram på 500 miljoner USD. För närvarande har koncernen bilaterala lån på 5,7 mdkr. Dessa lån ingår inte i låneprogrammen.
Staden har tecknat lånefaciliteter med Nordiska investeringsbanken gällande infrastrukturfinansiering på 1,0 mdkr.

Skuldportföljen
Koncernens externa upplåning uppgick vid årsskiftet till 38,8 mdkr, en ökning med 0,4 mdkr i jämförelse med 2015. Den genomsnittliga återstående löptiden på den samlade låneskulden uppgick vid årsskiftet till 3,4 år och räntebindningen till i genomsnitt 3,7 år. Den totala låneskulden fördelas på upplåning via staden (31,5 mdkr), Förvaltnings AB Framtiden (4,3 mdkr) och lån upptagna av bolagen utanför internbanken (3,0 mdkr). Den skattefinansierade verksamhetens del av skulden, nettolåneskulden, uppgick till 4,5 mdkr, cirka 11,6 procent av den totala upplåningen. Upplåning via Kommuninvest i Sverige AB har skett framför allt i bolagssektorn och uppgick vid årsskiftet till 3,2 mdkr. Göteborgs Stad aviserade i september emission i samband med återköp, den första i sitt slag från en svensk kommun i svenska kronor, som en del av sitt åtagande att aktivt hantera sin balansräkning. Det huvudsakliga syftet med återköpet var att hantera kommande inlösen och samtidigt utöka förfalloprofilen. Emissionen med återköpet var framgångsrikt vilket understryker det goda ryktet staden har med investerarkollektivet. Totalt köptes 1,2 mdkr i två olika obligationer med kort förfall. För staden som låntagare har detta varit ett nytt sätt att förvalta skulden på och är ett förfarande som troligen kommer nyttjas fler gånger i framtiden.
Sedan februari 2015 har reporäntan varit negativ, vilket medfört att kommunen kunnat låna med negativ ränta på de korta programmen. För EMTN-lånen finns däremot ett räntegolv som gör att räntan aldrig kan understiga 0 procent.
 
Derivatportföljen
Derivatinstrument används i syfte att ränte- och valutasäkra underliggande lån. Derivatportföljens nominella värde uppgick till 18,5 mdkr. Kommunen hade vid årsskiftet negativt marknadsvärde om 216 mnkr på sina derivatpositioner som avser räntesäkringen av netto-låneskulden.

Säkringsinstrumentens effektivitet
Instrumenten för säkring av skuld i utländsk valuta överensstämmer helt avseende belopp, löptid och räntebas. Avseende ränterisken avspeglar inte skulden och säkringen varandra helt avseende belopp och löptid, men då följsamheten mellan den säkrade skuldportföljen och säkringsinstrumenten är god anser vi att säkringen är effektiv.

Motpartsrisk
Kommunen är genom derivatavtal utsatt för en risk att en motpart inte kan fullgöra sina förpliktelser. Motparterna är både svenska och internationella banker. Beräknat på affärsvolym fanns 74 procent av motpartsrisken hos lägst AA-ratade motparter och 26 procent av risken hos A1- till A3-ratade motparter. På grund av låga marknadsräntor, vilket resulterat i stora negativa marknadsvärden på koncernens derivatpositioner, bedöms motpartsrisken vara väldigt låg per årsskiftet.

Finansieringsrisk
Under det kommande året har kommunen låneförfall på 5,9 mdkr. För att möta det har kommunen bindande lånelöften om totalt 9 mdkr.

Nettolåneskuldens utveckling
Nettolåneskulden är skyddad mot ränteuppgångar med ränteswappar. För fastränteswapparna är nivåerna mellan 0,3 till 2,9 procent. Nettolåneskulden uppgick den 31 december 2016 till 4,5 mdkr vilket är en ökning med 1,2 mdkr.

Gröna obligationer
Inom ramen för sitt miljöprogram emitterar Göteborgs Stad obligationer för finansiering av olika miljöprojekt inom bland annat förnyelsebar energi, kollektivtrafik, vattenrening, energieffektivisering, smarta elnät, stadsplanering och avfallshantering. För fjärde året i rad har Göteborg Stad emitterat en grön obligation inom ramen för sitt miljöprogram riktad mot projekt som innefattar förnybar energi, kollektivtrafik, vattenrening, energieffektivisering, smarta elnät, stadsplanering och avfallshantering. Staden återvände till marknaden den 15 juni 2016 och emitterade 1 mdkr med förfall år 2022. Över de senaste fyra åren har den totala summan stigit till 4,4 miljarder kronor. I samband med emissionen blev 10 investerare inbjudna till Göteborg för en heldag av diskussioner och presentationer om gröna obligationer. Göteborg Stad presenterade även sin första miljökonsekvensrapport, den första av sitt slag från en nordisk emittent. Den innovativa rapporten förser med ytterligare transparens och insyn för investerare på miljö- och hållbarhetseffekterna av finansierade projekt.

Långsiktigt och transparent klimatarbete
Göteborgs Stads arbete med gröna obligationer har under året granskats av Cicero, ett oberoende miljö- och klimatforskningsinstitut vid Universitetet i Oslo. Cicero har lämnat en så kallad second opinion om stadens ramverk för gröna obligationer. I Ciceros second opinion fastslås att Göteborgs Stad utför ett viktigt arbete för att minska stadens koldioxid- och miljöavtryck. Stadens miljöstrategi och ramverk för gröna obligationer beskrivs av Cicero som transparent, omfattande, långsiktigt och robust.

Projektfördelning – Gröna obligationer