Bebyggelse och bostad

Göteborg växer snabbare än på mycket länge. Staden fylls av såväl byggkranar och grävmaskiner som av nya medborgare från när och fjärran. I Frihamnen testas flera nya modeller för att främja ett socialt blandat boende. Trots rekordhögt bostadsbyggande råder det fortsatt bostadsbrist. Att bygga bostäder i den mängd och takt som planerats är en stor utmaning för alla aktörer.

Rekordhögt bostadsbyggande – igen
År 2016 färdigställdes 2 680 bostäder i Göteborg. Det innebär att det byggts mer i staden än vad som gjorts sedan miljonprogrammet avslutades.
Staden är mitt i en successiv ökning av bostadsbyggandet från i genomsnitt cirka 2 200 färdiga bostäder per år 2011–2015 till beräknade cirka 4 500 färdiga bostäder per år 2016–2020. Beräkningarna har grundats på mängden bostäder i olika planeringsskeden. Vid årsskiftet pågick detaljplanering för cirka 44 000 bostäder, varav 8 700 ingick i BoStad 2021. De markanvisningar som gjorts under 2016 bedöms kunna resultera i cirka 5 000 bostäder, varav en del ingår i BoStad 2021 och är med i ovan nämnda pågående detaljplanerna.
Att bygga bostäder i den mängd och takt som planerats har visat sig vara en stor utmaning för alla aktörer i bygg- och bostadsbranschen. Göteborgs Stad har därför fortsatt arbeta med effektivisering. Under 2016 utvecklades till exempel processerna för exploateringssamordning (VEX) och påbörjades arbetet med gemensam produktionsplan. Tillsammans med byggherrarna i BoStad 2021 systematiserade vi också arbetet med parallella stadsbyggnadsprocesser.

Fortsatt bostadsbrist trots rekordbyggandet
Trots det stora byggandet har bostadsbristen i Göteborg bestått. Befolkningsutvecklingen i landet och Göteborgs attraktivitet som bostadsort har inneburit att bostadsbyggandet inte hållit jämna steg med behovet och mycket tyder på att det blivit ytterligare svårare att hitta en bostad. Boplats Göteborg har till exempel sett en ökning av antalet köande samtidigt som antalet förmedlade lägenheter sjunkit. Den genomsnittliga kötiden för de som fick kontrakt under 2016 var drygt 1 500 dagar.

Insatser för utsatta grupper på bostadsmarknaden
Staden har varit mycket aktiv i att underlätta bostadssituationen för utsatta grupper och arbetet sker enligt kommunfullmäktiges strategi mot hemlöshet. Under 2016 flyttade 435 hushåll in i lägenheter där anvisning skett efter bedömning av sociala och medicinska skäl, en ökning med 6 procent mot 2015. Allmännyttan svarar för 90 och de privata fastighetsägarna för 10 procent av de anvisade lägenheterna. En viktig del i hemlöshetsplanen är ”Bostad först” (se Individ och familj). Antalet lägenheter har utökats till 50, från tidigare 20–30 per år. Trycket avseende bostäder till utsatta grupper på bostadsmarknaden har ökat under året.

Enkla hinder svåra att åtgärda
Det finns en tydlig struktur för arbetet med att inventera, åtgärda och informera om stadens verksamhetslokaler utifrån enkelt avhjälpta hinder. De enkla hindren på allmänna platser har visat sig vara så omfattande att det är svårt att åtgärda samtliga inom mandatperioden. Inventering av tillgängligheten i flerbostadshus sker fortlöpande. På sikt ska inventeringen ge en bild av hur tillgängliga fastigheterna är i varje primärområde.
Vi tillhandahåller olika slag av boendeformer för personer med funktionsnedsättning såsom subventioner till trygghetsbostäder, bostadsanpassningsbidrag, F100-lägenheter genom fastighetsägare och fastighetskontoret samt boende med särskild service (BmSS). Tillgången har ökat inom flera kategorier, förutom boende med särskild service där tillskottet inte svarat mot behovet. Kommunfullmäktige har för 2017 gett ett nytt uppdrag för att säkerställa tillgång till boende med särskild service.

Intensivt arbete för flyktingmottagandet
Året har starkt präglats av att få fram boenden för de 880 nyanlända som anvisats till kommunen enligt bosättningslagen. Lagen som infördes 1 mars 2016 innebär en skyldighet för kommuner att ordna boende för de som beviljats uppehållstillstånd och varit boende i Migrationsverkets anläggningsboenden eller anlänt som kvotflyktingar genom FN:s flyktingorgan. Staden har klarat utmaningen genom att Framtiden AB tagit fram cirka 230 lägenheter i ordinarie hyresrättsbestånd och dessutom har fastighetsnämnden hyrt in 80 villavagnar, cirka 200 boendeplatser, på Lilleby Camping som en tillfällig boendeform. I slutet av året fick dock stadens beredskapsplan aktiveras och platser togs fram i sovsalar. Det pågår ett intensivt arbete för att få fram boenden för att fortsatt klara uppdraget enligt bosättningslagen, bland annat har temporära bostäder i Askimsviken och Frihamnen förberetts. Behovet av information till och dialog med göteborgarna har varit stort och staden har genomfört flera mötestillfällen i olika stadsdelar under året. Flertalet av de nyanlända som mottagits i Göteborg har dock varit inneboende hos någon under den tid de väntat på besked om uppehållstillstånd. Vi har under 2015–2016 haft en särskild satsning riktad till barnfamiljer med särskilt svåra boendeförhållanden. Ett antal nyanlända barnfamiljer har genom satsningen fått hjälp med sitt boende.
Under 2015 anvisades omkring 1 700 ensamkommande barn till Göteborg för vilka staden ansvarar för boende och omvårdnad. Under 2016 har dock antalet nya ensamkommande barn varit betydligt färre. Olika strukturella förändringar har skett under året som innebar att behovet av boenden minskat. Ett omfattande omställningsarbete har inletts av social resursförvaltning och stadsdelarna för att anpassa stadens boendeverksamhet för ensamkommande barn till nya förutsättningar.

Näringslivets behov av mark ökar
Mark för näringslivet är en strategiskt viktig resurs och staden arbetar för att ha en bredd av erbjudanden för olika verksamheters behov. Under året har antalet markförfrågningar ökat något jämfört med föregående år och vi har startat ett nytt arbete för att identifiera ytterligare områden som kan erbjudas marknaden. Störst andel ledig verksamhetsmark finns i nordost där efterfrågan från näringslivet är svagare. Staden har idag begränsat med tillgänglig och detaljplanelagd mark för verksamhetstomter.
Efterfrågan på kontorsytor har varit stor men flera stora planarbeten för kontor pågår så behovet av kontorsytor kommer sannolikt vara tillgodosett inom de närmsta åren.

Världens bästa stad när det regnar
En fortsatt viktig fråga för staden har varit hantering av ökade mängder regn och havshöjning kopplat till klimatförändringar. Det finns en stor potential i att hantera dagvatten på markytan. Där kan det skapa positiva värden i stadsmiljön på ett hållbart och robust sätt, men det kräver att staden tänker nytt. Flera projekt har arbetat på olika sätt för att skapa en klimatanpassad stad. Det prisade stadsbyggnadsprojektet Frihamnen har fullt ut integrerat klimatanpassningsfrågan i planen och jubileumsprojektet Världens bästa stad när det regnar verkar för att skapa kreativa och attraktiva lösningar för hållbar skyfallshantering över hela staden.
Stadens förslag till tematiskt tillägg till översiktplanen gällande översvämningsrisker har varit ute på samråd inför kommande beslut.

Internationell forskning och lokal utveckling
Under året har Mistra Urban Futures bland annat uppmärksammat teman såsom energieffektivisering, ekosystemtjänster och urban grönska, hållbara livsstilar, kunskap och arbetssätt för socialt hållbara städer i pågående projekt, seminarier och konferenser. Centrumet har också etablerat samarbete med Malmö/Skåneregionen under året. I september hölls den första internationella konferensen i Göteborg sedan Mistra Urban Futures bildades. Omkring 200 deltagare från elva länder samlades för att diskutera hur vi kan förverkliga hållbara och rättvisa städer genom samproduktion i aktion. Mistra Urban Futures blev under 2016 även en av tre vinnare till EU:s forskningspris för ansvarsfull forskning och innovation.
Projektet Fastighetslabb startade 2016. Det är en unik satsning som ger marknadsföringen av branschen till ungdomar en helt ny dimension. Projektet placerades vid Opaltorget i Tynnered. Dit bjuder Framtiden AB, tillsammans med Göteborgsregionen/skola- och arbetsliv, in skolklasser från Göteborg att i ett labb pröva och uppleva olika yrken inom fastighetsbranschen.
Göteborgs Stad ligger i framkant inom digital kommunikation inom stadsbyggnad. Staden har länge gjort bilder, filmer, animeringar och 3D-modeller av utbyggnadsprojekt. På årets kulturkalas gjorde vi det även möjligt att promenera i en datorsimulering av det nya Centralenområdet med hjälp av VR-glasögon. Appen Min stad, som lanserats under året, ger möjlighet att lämna synpunkter och förslag på stadens utveckling samt innehåller information från jubileumsprojektet Göteborg berättar och historiska bilder från stadens arkiv. Under året har Göteborg också lanserats i Minecraft.

Prisvinnande arkitektur
Under året har två av Sveriges mest prestigefyllda arkitekturpriser gått till Göteborgsprojekt. Kasper Salin-priset för bästa byggnad gick till ett bostadshus vid Stora Torp i Örgryte. Juryn ansåg att det var en väl utformad vardagsarkitektur med kvaliteter som varar länge. Planpriset, för god samhällsplanering eller stadsbyggnad, gick till Älvstaden med planen för Frihamnen. Juryn tyckte att man där har utvecklat ett nytänkande arbetssätt för att bjuda in medborgarna, företagen och de kommunala förvaltningarna att samarbeta kring utvecklingen av en mer socialt och ekologiskt hållbar stad.
Punkthusen i Backa Röd har blivit upprustade med energisnåla bostäder och nya färgstarka fasader. -Bostadsområdet tilldelades SABO:s utmärkelse Årets bästa renoveringsprojekt. Skälet till priset var bland annat en gedigen dialog med de boende med tydligt framtidsfokus.

Utmaningar
Regeringen har inte annonserat några betydande förändringar av reglerna på bostadsmarknaden och Göteborgs attraktivitet för inflyttning bedöms bestå. Bostadsmarknaden 2017 förväntas därför i stort sett fungera som idag. Rörligheten i det befintliga bostadsbeståndet blir därför än mer betydelsefull för bostadsförsörjningen. Växande grupper som har svårt att få en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden blir fortsatt ett viktigt kommunalt ansvar.
Tillgången på arbetskraft för att genomföra önskad stadsutveckling kommer att vara en kritisk faktor även 2017. Ökad samordning i resursplanering inom staden väntas bidra till effektivisering, men personalbrist och personalomsättning kan ändå begränsa genomförandet av önskad stadsutveckling. Kapacitetsbrister bland konsulter och entreprenörer är ett gemensamt problem för staden och andra byggherrar.

Framtidsfrågor

• Lösa bostadsbristen
• Boende för nyanlända
• Realistisk takt i både planering och utbyggnad
• Anpassning av staden till effekterna av ­klimatförändringar