Utbildning

Utbildningsområdet har under året arbetat mycket med förbättringsområden utifrån Skolinspektionens granskning. Det har handlat om elevhälsoförebyggande arbete samt uppföljning och utveckling av verksamheten. Andra frågor som varit i fokus under 2016 är tillgången till behörig personal och arbetsmiljön i förskolan. För att öka intresset för yrkesutbildning arrangerades Euroskills, som lockade 500 tävlande ungdomar från 33 olika länder.

Utbildningssektorn berör cirka 100 000 göteborgare från barn i förskolan till elever i gymnasieskolan. Antalet barn och elever ökade under året och beräknas fortsatt öka under de kommande åren.

Fokus på arbetsmiljön i förskolan
Efter att sjukfrånvaron i förskolan, i synnerhet bland förskollärarna, ökat under flera år fick stadsledningskontoret i uppdrag att göra en nulägesanalys av arbetsmiljön samt ta fram en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron inom förskolan.
Nulägesanalys och handlingsplan har tagits fram och innehåller åtgärder som rör bemanning och arbetsorganisation i förskolan, fysiska risker i arbetsmiljön samt förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet. De flesta åtgärderna i handlingsplanen hanteras lokalt i respektive förvaltning, några åtgärder leds och samordnas centralt.
Nettokostnaden ökade med 4,3 procent under året vilket kan förklaras av fler årsarbetare och av pris- och löneökningar. Nettokostnaden ökade i Angered med 7,4 procent och minskade i Norra Hisingen med 0,6 procent. Andel barn i fristående förskola ökade marginellt till 17,1 procent. Den totala efterfrågan på förskola och pedagogisk omsorg minskade något till 85,7 procent. Högst efterfrågan hade Västra Göteborg med 89,2 procent och lägst hade Centrum med 79,1 procent. Detta kan förklaras av att det i Centrum finns relativt sett betydligt fler ett- och tvååringar än i övriga stadsdelar.

Skolinspektionen granskade Göteborgs Stad
Under 2016 har Skolinspektionen genomfört regelbunden tillsyn i Göteborgs Stad. Granskningen omfattade dels skolenheter som bedömdes ha stora utvecklingsbehov, dels huvudmannens ansvarstagande för verksamheten. Totalt 100 skolor besöktes. I skolurvalet ingick samtliga grundsärskolor och gymnasiesärskolor, 58 grundskolor och 10 gymnasieskolor.
Varje skolbesök resulterade i ett beslut där Skolinspektionen delgav sin bedömning av verksamheten. Vid åtta grundsärskolor och tio grundskolor fanns inga brister. Övriga skolor belades med föreläggande inom ett eller flera områden. Tio av grundskolebesluten och fyra av gymnasiebesluten förelades med vite. Bristerna skulle åtgärdas inom tre månader. De mest förekommande bristerna utgjordes av för lite fokus på elevhälsans förebyggande och främjande arbete samt ofullständigt arbete med att följa upp och utveckla verksamheten. När det gällde vitesförelägganden rörde den mesta kritiken arbete med extra anpassningar och särskilt stöd och/eller trygghet och studiero. Inom granskningsområdena Undervisning och lärande samt Bedömning och betygsättning konstaterades mycket få brister.
Skolinspektionens uppföljning har visat att de flesta brister är avhjälpta men i några fall konstaterades att så inte är fallet. För sex skolor har skolinspektionen därför lämnat in en ansökan hos förvaltningsrätten om att vitena ska utkrävas. Dessa skolor har även meddelats ett nytt föreläggande med ytterligare vite.
Skolinspektionen har också lämnat ett beslut för varje skolform avseende det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen, totalt sju skolformsbeslut. Inom samtliga skolformer har brister påtalats. Göteborgs kommun förelades att senast den 30 september 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna har redovisats till Skolinspektionen.

Nyanlända elever på fler skolor
Boendesegregationen har medfört att nyanlända elever är ojämnt fördelade på stadens skolor. För att främja en jämnare fördelning och förbättra förutsättningarna för integration vidtogs under 2016 flera åtgärder. Det handlade dels om att utöka samverkan mellan stadsdelarna vid skolplaceringar, dels att flytta hanteringen av skolplaceringar från skolnivå till stadsdelsnivå och att skapa utrymme för fler elever vid skolor med få nyanlända. En samordnare på stadennivå tillsattes med uppgift att skapa en överblick över tillgängliga skolplatser på alla skolor.
Utvecklingen gick åt rätt håll även om det gick långsamt. Det fanns utmaningar i arbetet med denna fråga. De stadsdelar som hade en stor andel nyanlända behövde agera annorlunda och motivera nya och befintliga elever till att välja en skola utanför den egna stadsdelen.
Om de nyanlända eleverna i Göteborg var jämnt fördelade skulle cirka sex procent av eleverna på varje kommunal grundskola ha varit nyanlända. Av diagrammet framgår den verkliga fördelningen. Det kan utläsas att en tredjedel av skolorna stod för den del som ligger över genomsnittet. Bland de totalt 161 skolenheterna utgjorde de nyanlända mer än 20 procent av eleverna vid 16 skolenheter, medan det inte fanns några nyanlända alls vid 39 skolenheter. Fördelningen var alltså fortfarande ojämn men vid en jämförelse med hösten 2015 har utvecklingen gått i rätt riktning. Hälften av skolorna som låg över genomsnittet hade minskat sin andel och av de skolor som låg nära genomsnittet hade tre fjärdedelar ökat sin andel. Dessutom hade andelen minskat vid mer än hälften av de skolor där de nyanlända utgjorde minst 20 procent av elevgruppen.
Det var fortfarande, under 2016, vanligast att en nyanländ elev börjar i en skola nära hemmet, däremot bodde det fler nyanlända i bostadsområden utanför de tre stadsdelarna med flest nyanlända. Fördelningen hade visserligen blivit jämnare delvis beroende på ovanstående insatser men även till följd av att nyanlända familjer erbjöds bostad i olika delar av Göteborg via Framtiden AB och på grund av att de flesta boenden för ensamkommande barn låg i områden där det bodde få med utländsk bakgrund. Det kunde därför konstateras att även om fördelningen blivit jämnare så var den fortfarande ojämn och fler insatser behöver prövas.

Kunskapsresultat i årskurs 9
I Göteborgs Stads kommunala skolor förbättrades elevernas kunskapsresultat 2016 jämfört med tidigare år. Andelen elever som nådde målen i alla ämnen ökade med 2,4 procentenheter till 69 procent, andelen elever som blev behöriga till ett yrkesprogram i gymnasieskolan ökade med 2,3 procentenheter till 80,5 procent och det genomsnittliga meritvärdet ökade med 4,2 poäng till 218,5 (max är 340). Samtliga uppgifter är exklusive elever med okänd bakgrund (elever som har tillfälliga personnummer eller skyddad identitet).
Det var 2016 stora skillnader mellan flickors och pojkars kunskapsresultat, en skillnad som även blev större jämfört med 2015. Andelen flickor som nådde målen i alla ämnen ökade med 5,2 procentenheter, andelen pojkar som nådde målen i alla ämnen var oförändrad. Det var alltså enbart flickornas kunskapsresultat som förbättrades och som gjorde att stadens genomsnitt ökade.
I hela riket (kommunala skolor) ökade andelen elever som nådde målen i alla ämnen med 1,1 procentenheter till 76,4 procent. De andra storstäderna hade en utveckling som är jämförbar med Göteborgs.

Andel elever med fullständiga betyg 
i årskurs 9
Nettokostnaden ökade med 10 procent under året vilket främst kan förklaras av den fortsatta ökningen av antalet elever i grundskolan men även av pris- och löneökningar. Antalet elever i förskoleklass och årskurs 1–2 minskade något jämfört med föregående år. I övriga årskurser i grundskolan ökade antalet elever.
Antalet elever i fritidshemsverksamheten ökade åter-igen med närmare 1 000 barn under året.
Efterfrågan på fritidshem för 6–9 åringar har ökat till 82,1 procent och variationen var även under 2016 stor mellan stadsdelarna. Lägst efterfrågan hade Angered med 63,1 procent och högst Västra Göteborg med 91,7 procent. Att efterfrågan i de lägre åldrarna varierar är främst kopplat till föräldrarnas förvärvsfrekvens. Efterfrågan på fritidshem för 10–12 åringar minskade och var 16,5 procent. Lägst efterfrågan hade Askim-Frölunda-Högsbo med 5,0 procent och högst efterfrågan hade Centrum med 34,5 procent.
Andelen elever som valt fristående grundskolor ökade marginellt till 22,1 procent. Högst andel elever i fristående skolor hade Centrum med 44,6 procent och lägst hade Västra Hisingen med 8,2 procent. Detta kan förklaras av att Centrum har flera friskolor belägna i stadsdelen medan Västra Hisingen inte har någon alls.

Euroskills – med yrkesutbildning i fokus
För att vända trenden med ett minskande intresse för yrkesutbildning beslutade regeringen i samverkan med LO och Svenskt Näringsliv att göra 2016 till yrkesutbildningens år. Det största evenemanget under detta år var Euroskills i Göteborg, Europas största tävling i yrkesskicklighet för unga vuxna upp till 25 år.
Under Euroskills arrangerades tävlingar i 33 olika yrken, dessutom genomfördes tävlingar i nio så kallade presentationsyrken. Sammantaget kom 500 tävlande till Göteborg från 33 olika länder.
Ett viktigt syfte med arrangemanget var att öka kunskapen om framtida yrkesvägar och öka intresset och status för yrkesutbildning. Utöver tävlingarna fanns därför en mängd prova-på-aktiviteter och ett stort antal branscher och arbetsgivare som visade upp olika yrken.
För att elever och lärare skulle vara väl förberedda inför sitt besök på Euroskills togs en lärarhandledning fram. Det fanns också möjlighet till guidade turer på exempelvis arabiska och somaliska. Totalt besöktes Euroskills av 65 000 unika besökare och cirka 12 700 elever från grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning i Göteborg var anmälda till evenemanget. Göteborgs Stad bidrog på många sätt, staden visade upp olika yrken, studie- och yrkesvägledare informerade besökare och många yrkeslärare var funktionärer vid tävlingarna.
Huvudansvariga för evenemanget var Göteborg & Co och Svenska Mässan på uppdrag av Worldskills Europe av WorldSkills Sweden.

Fler elever klarar gymnasiet på tre år
Gymnasieskolans mål är att utbildningen på ett nationellt program ska leda till en examen. En gymnasieexamen innehåller ett antal kvalitetskrav vilka varierar beroende på olika programmål. Andelen elever som tog gymnasieexamen ökade i Göteborgs Stads kommunala gymnasieskolor, samtidigt som den genomsnittliga betygspoängen sjönk något för elever med gymnasieexamen jämfört med föregående läsår. På yrkesprogrammen sjönk den genomsnittliga betygspoängen från 12,6 till 12,4 och på de högskoleförberedande programmen från 14,8 till 14,6. Pojkarna hade fortsatt lägre genomsnittligt betygspoäng än flickorna, både på yrkesprogram och på högskoleförberedande program.
På de nationella programmen ökade andelen elever som tog gymnasieexamen inom tre år från 70,8 till 74,0 procent. Störst var ökningen på yrkesprogrammen. Där tog 67,6 procent av eleverna examen inom tre år, en ökning med 4,4 procentenheter.
Nettokostnaden för gymnasie- och gymnasiesärskola uppgick till 1 642 mnkr och ökade med 5,5 procent mellan 2015 och 2016.
Antalet elever ökade i gymnasieskolan och elevökningen fördelade sig relativt jämnt mellan fristående skolor, kommunens egna skolor och andra kommuners gymnasieskolor.
I stadens gymnasieskolor studerade även cirka 3 000 elever från andra kommuner, vilket inte framgår av tabellen ovan. Det innebär att under 2016 fanns drygt 11 500 elever vid stadens gymnasieskolor. Av dessa studerade nästan 3 000 elever på något introduktionsprogram. Bland introduktionsprogrammen var språkintroduktion störst med 1 800 elever.
Antalet elever i gymnasiesärskolan fortsätter att minska. Den största minskningen återfanns inom gymnasiesärskolans individuella program.
Trenden med ökande elevtal i gymnasieålder kommer fortsätta under den närmaste 10-årsperioden.

Film producerad av elever på NTI-gymnasiet

Framtidsfrågor

• Tillgodose behovet av utbildningsplatser inom alla skol- och verksamhetsformer när antalet barn
och elever ökar
• Rekrytera och behålla behörig personal