Omvärldsanalys och framtidsbedömningar

En global ekonomi i tillväxt och en stark svensk arbetsmarknad ökade sysselsättningen i riket. Världen arbetade vidare med det nya klimatavtalet men utgången av presidentvalet i USA skapade frågetecken om framtiden. Fortsatt svår flyktingsituation i världen där kriget i Syrien var i fokus. Britternas ja till att lämna EU skakade om EU som institution.

Fortsatt stort migrationstryck
Den internationella flyktingkrisen fortsatte under 2016. EU:s migrationsöverenskommelse med Turkiet, gränskontroller på Balkan och inre kontroller i Schengenområdet har gjort det svårare att resa till och genom Europa. Men trycket på Europa kvarstår och från flera afrikanska länder söker stora grupper efter bättre livsvillkor. Nu för EU-kommissionen samtal med flera länder om att, utöver avtal om gränskontroller, förbättra livsvillkoren genom bland annat handelsavtal och biståndspengar.
Sveriges åtgärder för att minska flyktingströmmen och gränskontrollerna som infördes i början av 2016 bidrog till kraftigt minskad asylinvandring. Asylmigrationen till Sverige är nu lägre än på fem år. Framöver kan införda åtgärder som begränsade möjligheter till familjeåterföreningar, tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta och ökade försörjningskrav påverka antalet asylsökande som kommer till Sverige. Prognosen för antalet asylsökande till Sverige 2017 och 2018 bedöms till mellan 25 000 och 45 000 personer.

Lägre andel nyanlända till Göteborg
Göteborg tog emot 3 300 nyanlända, vilket motsvarade 4,7 procent av samtliga i landet. Det är en lägre andel nyanlända än riksgenomsnittet. Många små kommuner som under lång tid haft en negativ befolkningsutveckling har de senaste åren ökat sin befolkning på grund av asyl- och flyktingmottagandet. Det är emellertid osäkert om de nyanlända vill eller har möjlighet att stanna i dessa kommuner. Historiskt har många av dem inom några år sökt sig till större städer, särskilt till de tre storstadsregionerna. Frågan om tillgång på bostäder är ännu mer angelägen utifrån antalet nyanlända som kommer till Göteborg.

Största folkökningen i modern tid
Sveriges befolkningstillväxt var rekordstor och folkmängden passerade 10 miljoner strax efter årsskiftet 2016/2017. Utifrån det stora antalet asylsökande 2015 bedöms behovet av kommunbosättning kulminera under 2017. Även Göteborgs befolkningstillväxt på 8 400 personer var den största i modern tid. Procentuellt var dock tillväxten större under balkankriget i mitten av 1990-talet. Flyktinginvandringen är den främsta förklaringen, i såväl riket som i Göteborg. Göteborg har under flera år haft en snabb befolkningstillväxt och sedan 2008 har folkmängden ökat med i genomsnitt 7 000 per år. De stora ökningarna beror både på höga födelsetal och inflyttningen till staden.

Fortsatt återhämtning i den globala ekonomin
Den ekonomiska återhämtningen efter finanskrisen 2008 fortsätter. I USA har arbetslösheten minskat kraftigt och sysselsättningen har ökat i 82 månader. USA:s nya president förväntas föra en stimulansinriktad finanspolitik som leder till högre tillväxt. Tillväxt-länder bedöms bidra till de sakta ökande BNP-siffrorna i världen även om de ligger en bra bit under de tillväxttal som gällde innan finanskrisen 2008.
Tabellen ovan visar på relativ samstämmighet bland svenska prognosmakare att global BNP skulle hamna strax över 3 procent 2016 för att öka något till 3,5 procent de följande åren. I EU-kommissionens första prognos för 2017 beräknas för första gången på ett årtionde en tillväxt i samtliga medlemsländer de kommande åren. Det är framför allt i de östra medlemsländerna som tillväxten är stark. Men prognoserna är osäkra utifrån presidentvalet i USA, de brittiska utträdesförhandlingarna från EU och de viktiga valen i medlemsländerna Nederländerna, Frankrike och Tyskland under 2017. USA:s nyvalda president Trump har utlovat ett ekonomiskt program bestående främst av stimulansåtgärder, skattesänkning, avreglering och eventuell protektionism som skyddar amerikanska producenter. Med undantag för de protektionistiska åtgärderna siktar de övriga förslagen uttryckligen på att öka den ekonomiska tillväxten och företagens resultat, vilket kan leda till att USA:s högkonjunktur förlängs. När det gäller handelspolitik och en ambition att minska det globala utbytet i världshandeln kan det omvänt leda till minskad tillväxt.

Svensk ekonomi de kommande åren
Sverige har de senaste åren haft mycket god tillväxt liksom Göteborgsregionen. Rikets tillväxtutveckling om 3,5 procent 2016 kan jämföras med exempelvis -Storbritannien och Tyskland som låg kring 2 procent. De kommande åren bedöms den svenska tillväxten falla ned till nivåer kring 2 procent. För kommunsektorn innebär det att arbetade timmar bedöms minska från 2  procents årlig utveckling till under 1 procent, något som påverkar stadens skatteintäkter.
Hur Göteborgsregionens höga tillväxt utvecklas framöver är svårbedömd. Förutom osäkerheterna i den globala ekonomin finns också lokala kapacitetsbrister, särskilt den arbetskraftsbrist och matchningsproblematik som riskerar att begränsa tillväxten. Redan nu sker en inbromsning på grund av svårigheten att hitta rätt kompetens. Bostadsbristen i Göteborg bidrar också. Rekryteringssvårigheterna finns även inom Göteborgs Stad och tros fortsätta eftersom en del är bristyrken. Kompetensförsörjningen inom stadsbyggnadsområdet påverkas av den hårdnande konkurrensen inom bygg- och anläggningsverksamheten då även byggandet i riket ligger på en hög nivå.
Britternas EU-utträde påverkar en viktig exportmarknad för Sverige, Västra Götaland och Göteborg. Västra Götalands län exporterar varor till Storbritannien för drygt 10 miljarder kronor årligen och om handeln försvåras får det negativa effekter. En positiv effekt är att multinationella, och brittiska, företag sannolikt i högre grad kommer att välja att lägga produktionsenheter i EU-länder för att få tillgång till den inre marknaden. Sverige kan kanske inte räkna med att per automatik ta en stor andel av de ökade investeringarna, men med en aktiv ”säljstrategi” kommer det att finnas möjligheter. De gäller speciellt för Västsverige som ligger väl framme inom branscher där nyinvesteringar väntas, som fordonsindustrin och life science.

Stark svensk arbetsmarknad
Under 2016 steg sysselsättningen och arbetslösheten minskade, men utvecklingen skiljer sig åt för olika grupper av arbetslösa. Arbetslösheten var 31 procent bland födda utanför Europa jämfört med 4 procent bland inrikes födda. Det finns grupper av de arbetslösa som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden och deras andel förväntas öka kommande år.
Ungdomsarbetslösheten var den lägsta sedan 2008 och var 8,9 procent bland kvinnor och 13,9 procent bland män. Sambandet mellan arbetslöshet och utbildning är tydligt och bland personer utan gymnasieutbildning var arbetslösheten betydligt högre. Oavsett utbildningsnivå var arbetslösheten emellertid högre för utrikes födda, särskilt för de som är födda utanför Europa. Arbetslösheten steg bland utomeuropeiskt födda, vilket kan kopplas till en hög invandring.
Arbetslösheten minskade snabbare i Göteborg än i riket totalt, även för ungdomar. Göteborgs arbetslöshet är nu på samma nivå som i riket.
Integrationen av migranter på arbetsmarknaden är av stor vikt om Göteborg ska klara arbetskraftsbristen och minska segregationen och polariseringen. Detta gäller även grupper som står långt från arbetsmarknaden.

Digitalisering och automatisering utmanar
Sverige håller på att växla om till ett industriellt internet – ”Industri 4.0”. Effekten för samhället är tveeggad, risk finns för ökad polarisering. Yrken och arbetstillfällen kommer att försvinna men det kan även leda till att nya yrken och andra arbetstillfällen skapas. Behovet att flytta industriproduktion till låglöneländer tros minska. Digitaliseringen förändrar vad vi gör, hur vi gör och vad som går att göra, en utveckling som innebär en omvälvande förändring och transformering av samhället. Utvecklingen innebär också att verksamheten i Göteborgs Stad utvecklas enligt de nya förutsättningarna.

Ökad oro i samhället
Terrorattackerna i Europa skördade färre offer jämfört med 1970- och 1980-talen, men antalet offer var fler under 2015 och 2016 än på tio år. Sverige ligger kvar på en höjd terrorhotnivå.  Nationellt centrum för terrorhot anser det inte troligt att Sverige är ett prioriterat mål för stora och samordnade terroristattentat styrda av en uppdragsgivare. I de årliga SOM-undersökningarna ligger miljöförstöring och klimatförändringar fortfarande i topp över saker som oroar svenskarna, men terrorism upplevs idag som ett lika stort hot som miljöförstöring. Oroväckande är även de anlagda bränderna som under 2016 drabbade asylboenden eller tilltänkta asylboenden vid 92 tillfällen.
Under året har skottlossning i de tre storstäderna uppmärksammats. Några stadsdelar i Göteborg har varit särskilt drabbade. Göteborg drabbades av 39 skottlossningar jämfört med 35 året innan. Ofta inträffade de i så kallad gängmiljö, men antalet offer för skjutningarna minskade.
Göteborgs Stad har ett nära samarbete med polisen avseende trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete och med andra aktörer i samhället. Ett arbete som bidragit till att ungdomsbrottsligheten sjunkit i Göteborg. Göteborg Stad deltar även i arbetet mot våldsbejakande extremism.
Förra året blev besvärligt för polisen och färre brott klarades upp. Skottlossningar, arbetet vid gränskontroller och runt asylboenden och en stor intern turbulens på grund av omorganisation påverkade polisens resultat negativt.

Misstroende mot etablissemanget
Britternas ja i juni till att lämna EU och valet av ny president i USA överraskade de flesta bedömare. Både kampanjerna och valutgångarna tyder på ett delvis nytt politiskt landskap, med en ökad polarisering när det gäller värderingar. Även ett ökat misstroende mot etablissemanget i form av makthavare och media uttrycks. Båda valen har väckt många frågor i Europa och inom EU om dess betydelse i 2017 års val i Frankrike, Tyskland och Nederländerna. Hur valrörelsen och utgången blir i dessa val kan komma påverka 2018 års valrörelse i Sverige.

Klimatet fortsätter att slå fel rekord
Klimatfrågan dominerade det globala miljöåret. Världens länder enades i december 2015 i Paris om ett gemensamt klimatavtal. Därför var novembers klimattoppmöte i Marrakech, COP22, ett möte med fokus på agerande och handlingskraft. Parisavtalet trädde ikraft på rekordtid när ett stort antal nationer undertecknat avtalet vid toppmötet. Göteborgs Stad deltog i mötet och tog emot FN:s klimatpris för sitt internationella ledarskap inom gröna obligationer. Samtidigt fanns det mycket oro på mötet inför hur USA:s nya president kommer att agera i klimatfrågan. Mycket pekar på att USA:s stöd i FN:s globala klimatarbete kommer att förändras. Flera andra viktiga nationer så som Kina lovar dock att hålla kvar vid sina löften och Kina träder nu fram som en allt starkare kraft inom klimatfrågor och förnybar energi. Kinas satsning bedöms sänka priset på förnybar energi, en utveckling som även gynnar utvecklingsländerna. Utvecklingen inom EU det kommande året blir viktigt även för det globala klimatsamarbetet. Vill USA ta sig ur Parisavtalet kommer det att ta närmare fyra år.
Den globala medeltemperaturen slog för tredje året i rad värmerekord. Fortsätter trenden beräknas den få globala konsekvenser. Sverige och Göteborg behöver fortsätta sitt arbete för att hantera dessa konsekvenser även om vi ur ett globalt perspektiv står förhållandevis väl rustade. Torka och höjda havsnivåer kommer att få allvarliga konsekvenser och det beräknas driva fler människor på flykt från drabbade områden. Den biologiska mångfalden och haven förväntas också påverkas. Det mest alarmerande under året har varit rapporter om rekordlåga nivåer för isarna i Arktis och den utbredda koralldöden i områden som Stora Barriärrevet. Havsfrågorna är aktuella på en global och nationell nivå liksom de är för Göteborg. Frågor kring maritimt skräp kommer att lyftas på det internationella toppmöte som Sverige anordnar tillsammans med Fiji våren 2017.
Tätt sammanbunden med utsläpp av växthusgaser är frågan om ren luft i städerna. Flera storstäder brottas med allvarliga problem och det är inte längre bara megastäder i länder som Mexico och Kina. Paris har under året tvingats göra drastiska åtgärder för att minska utsläpp från bilar, och flera städer har beslutat sig för att inom en snar framtid förbjuda dieselbilar. Dieselbilarnas utsläpp bedöms även i Göteborg vara orsaken till att vi inte når upp till godkända luftnivåer nivåer vid vissa mätpunkter. Trafik och utsläpp från fordon kommer fortsatt att vara en stor fråga såväl lokalt som globalt för att komma till rätta med miljökonsekvenser, men också för att den starka urbaniseringen fortsätter.