Jämställdhet och mänskliga rättigheter

Staden har intensifierat det systematiska arbetet inom mänskliga rättigheter och jämställdhet. Alla göteborgare ska få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Ett samordnat flyktingmottagande som underlättar nyanländas etablering i samhället är en strategisk fråga för staden.

Ett led i det systematiska arbetet har varit att ta fram centrala handlingsplaner inom mänskliga rättighetsområdet. Göteborgs Stad fick i juni sin första övergripande plan för hur mänskliga rättigheter ska omsättas i de kommunala verksamheterna. I december presenterades stadens första hbtq-plan och arbetet med att ta fram en central jämställdhetsplan har pågått under året.

Rejäl fart på arbetet för de mänskliga rättigheterna
Satsningar har pågått brett inom staden för att utveckla arbetssätt, systematiska metoder och kompetenshöjande insatser. Staden har arbetat för att få öppenhet och inkludering att genomsyra verksamheterna genom att göra normkritiska analyser och jobba normmedvetet. I fem stadsdelar har äldreverksamheter gått före genom att utveckla en modell för att normmedvetenheten på ett självklart sätt ska vara integrerad i det ordinarie arbetet. Förvaltningarna har också arbetat med att ta fram stödmaterial och verktyg för chef och medarbetare.
Nämnden för konsument- och medborgarservice nominerades att, för stadens räkning, delta i ett utvecklingsarbete om mänskliga rättigheter i styrning och ledning som Sveriges Kommuner och Landsting bjöd in till. Rättighetsperspektivet har under året arbetats in i förvaltningens planerings- och uppföljningsprocess och på sikt ska konkreta rättighetsbaserade mål med indikatorer tas fram.
Samarbetet med kommunstyrelsens olika råd och med medborgare i staden har utvecklats under året. Det har också varit en tydlig inriktning på ökad samverkan med till exempel Jämlikt Göteborg.

Fortsatt utveckling av hbtq-arbetet
Tillsammans med Göteborgs Stads hbtq-råd har förvaltningar och bolag under året arbetat fram stadens första hbtq-plan. Planen utgår både från att staden ska ha öppna och inkluderande arbetsplatser och att staden ska erbjuda en professionell och likvärdig service oavsett vem brukaren är eller vem hon, han eller hen är kär i. Exempelvis ska staden även erbjuda män, transpersoner, bisexuella och lesbiska kvinnor skyddat boende. Som en del i den medskapande process som utgjort grunden för framtagandet av planen, har även en dialog förts med allmänhet under hbtq-festivalen West Pride.

Kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck
En kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck i Göteborg har påbörjats tillsammans med Stockholm och Malmö. Kartläggningen präglas av en bred ansats för att ge en så heltäckande bild av det hedersrelaterade förtrycket och våldets karaktär och omfattning som möjligt och därmed ge staden förbättrade möjligheter att främja, förebygga och vidta adekvata skyddsåtgärder för de som utsätts.

Nationella minoriteters kultur och språk i fokus
Stadens arbete för att synliggöra de nationella minoriteterna fortsätter, bland annat via firandet av högtidsdagar genom att samordna kulturarrangemang för samer (6/2), sverigefinnar (24/2), romer (8/4), tornedalingar (15/7) och resandefolket (29/9). Även riktade satsningar för att stärka minoritetsspråken har varit i fokus. Det har tagits fram en ny ansökningsblankett till modersmålsundervisning i grundskolan där det specifikt hänvisas till den utökade rätten till undervisning i minoritetsspråken. Inom det finska förvaltningsområdet har det dessutom gjorts satsningar på det finska språket i förskolor i staden genom språkpaket med böcker, spel och musik på finska och dialogen med sverigefinska ungdomsföreningar har stärkts för att öka deras delaktighet och inflytande i staden.
Andra pågående aktiviteter är att staden har regelbundna samråd med alla nationella minoriteter. RIKC Göteborg (romskt informations- och kunskapscenter) har genom ett intensivt förankringsarbete påbörjat sin etableringsfas. Det har tagits fram ett nytt reglemente för samråd med den nationella minoriteten romer som bland annat har delat ordförandeskap, där den ena utses av kommunstyrelsen och den andra av rådets minoritetsrepresentanter.

Levande Historia arbetar för ungdomarna
Under året har Levande Historia genomfört aktiviteter i samverkan med olika nätverk och aktörer. Kulturinslag i form av musik, teater, film, utställningar och litteratur har använts i arbetet med ungdomar. Levande Historia har subventionerat bio- och teaterbiljetter, inköp av litteratur till skolor och medverkat till genomförande av studiedagar för lärare.

Ökad systematik har drivit jämställdhetsarbetet framåt
Ett långsiktigt och systematiskt arbete är förutsättning för service på lika villkor. Det visar arbetet, främst inom de stadsdelar som förbättrat rutiner och arbetsprocesser inom olika kärnverksamhetsområden. Nyckelfunktioner och chefer har utbildats i systematiskt jämställdhetsarbete. Även fackförvaltningar som tidigare år påbörjat ett systematiskt jämställdhetsarbete har fortsatt med det under året.

Positiva resultat som en följd av arbetet
Några förskolor har diplomerats för sitt aktiva jämställdhetsarbete för att motverka könsstereotypa normer. Barnen har fått pröva sina förmågor och intressen oavsett kön och barnen har stöttats i sin utveckling utan att hindras av könsstereotypa normer. Arbetet har resulterat i att barn leker mer blandat oavsett kön och ålder. Barns syn på olikheter kopplat till familjeform och funktionsnedsättning har vidgats. Deras delaktighet och inflytande i förskolans vardagsarbete har också ökat. Jämställdhetsarbetet på en av de öppna fritidsgårdsverksamheterna har resulterat i att könsfördelningen blivit mer jämn. Genom att motverka kränkningar och hot har miljön blivit tryggare och lugnare och därmed lockat fler flickor till verksamheten.

Samordnat agerande i flyktingmottagandet en viktig framgångsfaktor
Trots att fler människor än någonsin varit på flykt har asylmigrationen till Sverige minskat väsentligt. Skälet är att möjligheten för migranter att ta sig till och resa vidare genom Europa och till Sverige kraftigt har begränsats efter hösten 2015. Det har inneburit en stor förändring särskilt i mottagandet av asylsökande ensamkommande barn, vilket minskat. Under året har ett stort omställningsarbete skett av stadens boendeverksamhet för ensamkommande barn.
Stort fokus har även varit på nyanländas bosättning genom införande av den så kallade bosättningslagen som ger kommunen ansvar för att ordna boende för de nyanlända som anvisas till Göteborg av Migrationsverket. Genom ett intensivt arbete har staden klarat uppdraget för de 880 personer som anvisats hit.
Ett arbete har inletts för att nyanlända snabbare ska komma i arbete. I samarbete med arbetsförmedlingen har staden genomfört program där nyanlända fått praktik hos Förvaltnings AB Framtiden och park- och naturförvaltningen, samtidigt som de studerat svenska. Fler förvaltningar och bolag kommer delta framöver.
Arbete pågår för att främja en jämnare fördelning av nyanlända elever mellan skolor. Fördelningen har blivit något jämnare, genom att större spridning skett av boendet till fler stadsdelar. Totalt togs cirka 3 300 nyanlända emot.

Framtidsfrågor

• Öka kunskapen om mänskliga rättigheter
• Motverka stereotypa könsnormer kring våldsutövande och vid studie- och yrkesval
• Jämnare spridning av flyktingmottagandet över alla stadsdelar