Barn

Enligt Barnkonventionens tredje artikel ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Samhället ska stödja och komplettera föräldrarna i deras ansvar för att se till att barnet får det skydd och den omvårdnad som det behöver.

Barnets bästa i åtgärder som rör barn
Kommunfullmäktige har beslutat att varje nämnd och styrelse ska belysa barnperspektivet i sina beslutsunderlag. Under året har beslutsunderlag som saknar barnperspektiv återremitterats. I ett stickprov av beslutsunderlagen konstaterades att det i de flesta fall fanns en beskrivning av vilka konsekvenser förslaget kunde få för barn. Däremot var beskrivningarna inte så omfattande och det var sällan några barn som fått ge sin syn på saken.
Barnperspektivet kan innebära att en vuxen analyserar tänkbara konsekvenser för barn men en central del av barnets bästa är barns eget perspektiv, det vill säga att fråga barnen. Inom stadsplanering vidareutvecklades det göteborgska verktyget för barnkonsekvensanalyser.
Dialogprojekt genomfördes i arbetet med att ta fram detaljplaner i Gamlestaden. Elever från Gamlestadsskolan fick i ett tidigt skede lämna synpunkter på hur de upplever olika platser i sin stadsdel. På liknande sätt delade även förskolebarn i Kyrkbyn med sig av sin syn på förskolegården. Dialogmetoden är tänkt att stå modell för framtida stadsplanering. Ungas perspektiv fångades också via ungdomsråden. Angereds ungdomsråd bidrog till utformningen av nytt resecentrum samt initierade ett trygghetsarbete kring Angered Arena.
Bland ungdomsfullmäktiges insatser under 2016 märktes arbetet med målbilden för stadstrafiken Göteborg, Mölndal och Partille 2035 och lämnade synpunkter på demokratiutredningen. Ett arbetssätt för att inhämta barns och ungas åsikter och idéer var också kulturkalasets mosaikprojekt. Där möttes barn från olika stadsdelar och skapade mosaiker tillsammans. Mosaikerna finns numera på Kungstorget i centrala Göteborg.

Stödja och komplettera föräldrars ansvar för sina barn
Många barn och unga i Göteborg levde under året i en utsatt situation. Antalet orosanmälningar till socialtjänsten om barn som far illa ökade. Socialtjänstens uppgift var att möta dessa barn och låta barnets bästa vara avgörande i de insatser som blev aktuella.
BBIC, Barnets behov i centrum, är ett arbetssätt som tillämpades inom socialtjänsten och som stärker barnperspektivet. BBIC utgår från barnets behov och ger den sociala barn- och ungdomsvården en enhetlig och evidensbaserad struktur för handläggning, genomförande och uppföljning. Arbetssättet reviderades under 2016. Inom socialtjänsten bedrevs också ett värdegrundsarbete kring barnperspektivet i syfte att höja likvärdigheten och kvaliteten i arbetet. Utbildningsinsatser kring samtal med barn, samverkansavtalet Västbus och arbetet med verktyget Samordnad individuell plan genomfördes.
Barn i bostadslösa familjer är en utsatt grupp och en satsning av Framtiden AB löste bostadssituationen med ett förstahandskontrakt för cirka 200 bostadslösa familjer med drygt 400 barn.
Barn med funktionsnedsättningar är också särskilt utsatta. Göteborgs Stad har tagit fram ett program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. I programmet skrevs särskilda indikatorer in gällande barn och unga för att följa utvecklingen.
En annan utsatt grupp är barn som kommit till Sverige utan vårdnadshavare, det vill säga ensamkommande barn. Staden anordnade bland annat särskilda sommaraktiviteter där 650 asylsökande ungdomar erbjöds sommarskola, arbetspraktik och kultur- och fritidsaktiviteter. De unga bidrog till att staden blev uppsnyggad genom städning, målning och snickeriarbeten.

Framtidsfrågor

• Planera för att Barnkonventionen kan komma att föras in i svensk lag 2018
• Värna plats för barns behov av lek och rörelse när staden växer