Kommunstyrelsens ordförande sammanfattar 2018

2018 blev ett intressant och i flera avseenden positivt år för Göteborg. Efter en tid av successiv uppväxling har staden nu kommit in i en fas på 10–15 år då det stora utvecklingssprånget på allvar ska realiseras. I ett fortsatt starkt konjunkturläge togs 
viktiga steg framåt på bland annat infrastruktur-, stadsutvecklings-, personal-, näringslivs- och demokratiområdet.

Kommunstyrelsens ordförande, Ann-Sofie Hermansson, reflekterar över året som gått. Foto: Lena Dahlström. 

Ekonomi på högvarv
Trots att det på andra ställen i landet började komma fler och fler tecken på en konjunkturavmattning fortsatte göteborgsekonomin att gå på högvarv. De mönster som under några år har etsat sig fast präglade alltjämt utvecklingen: dynamisk tillväxt, stark export, ökat antal besökare, sjunkande arbetslöshet och minskat behov av försörjningsstöd. Det finns goda skäl att förvänta sig att även Göteborg kommer gå in i ett svagare konjunkturläge. Men när och hur det kommer att ske är oklart.

Grönt ljus för viktig infrastruktur
Under året har Västlänken, efter många om och men, till slut gått in i full produktion. Medan det första spadtaget tagits och arbetena vid såväl Haga som Korsvägen påbörjats har försöken att rättsligt stoppa projektet körts i botten. Från och med nu blir det därför själva byggprocessen som kommer att stå i fokus. Eftersom Marieholmstunneln, Hisingsbron och överdäckningen av E45 redan kommit en bit på vägen är alla de stora pusselbitarna i Västsvenska paketet nu i färd med att successivt falla på plats. Att regeringen i juni sade ja till att delfinansiera en farledsfördjupning i Göteborgs hamn och en modern järnväg Göteborg-Landvetter-Borås var riktigt goda nyheter. Detta är satsningar som är helt avgörande för den framtida utvecklingen av transportsystemet. Att ”Målbild Koll2035 – kollektivtrafikprogram för stomnätet i Göteborg, Mölndal och Partille” antagits efter en lång och gedigen process innebär att det finns en tydlig ram för utbyggnaden av den regionala infrastrukturen.


Byggboom
Vid sidan av infrastrukturen pågår sedan en tid tillbaka en rejäl byggboom även på bostadssidan. Efter en period med ett stort antal byggstarter fanns mot årets slut cirka 7 300 nya bostäder i produktion. Därmed är Göteborg uppe i en bra byggtakt. I kombination med att det nu sammantaget finns över 53 600 bostäder i olika skeden av planering och utbyggnad blir bilden att det på lite sikt kommer att bli möjligt att på allvar börja dämpa och minska bostadsbristen. Med det sagt är det inte bara volymerna som räknas. Stadsutvecklingen behöver även handla om att minska klyftor och bryta segregation. För det krävs bland annat ett stort och blandat bostadsbyggande i ytterstaden. Med allmännyttiga Framtidenkoncernen i en huvudroll byggs och planeras det nu för en allt bättre mix av boendeformer, med bland annat Gårdsten, Selma Stad och Gamlestaden som goda exempel.


Bättre arbetsliv
Under året skedde ett viktigt trendbrott bland stadens nästan 56 000 anställda. För första gången sedan 2010 sjönk sjukfrånvaron jämfört med föregående år. Med en siffra på 8,6 procent är den alltjämt hög. Men vändningen antyder att ett allt starkare arbetsmiljöarbete börjar få genomslag. Medarbetarenkäten, som genomfördes i slutet av året, bekräftar den positiva bilden. Där har det skett en förbättring av totalresultatet. Inom i princip alla områden upplever de anställda att arbetsmiljön har förbättrats eller är oförändrad. Allt detta är lovande. Betydelsen för staden av att ha medarbetare som trivs och har hälsan kan inte överskattas.

Strategiskt grepp om näringslivet
Samtidigt som näringslivet fortsatte att ”gå som tåget” tog staden ett tydligare grepp om det näringslivsfrämjande arbetet. Det näringslivsstrategiska programmet, som antogs under våren, kommer att stärka koordineringen, planeringen och leveransen från stadens sida över ett brett spektrum av näringslivsrelaterade frågor. Inriktningen för programmet är att det ska bidra till att skapa 120 000 nya jobb i Göteborgsregionen till 2035. Det är ett ambitiöst men ändå realistiskt mål. Ser man specifikt på besöksnäringen fortsatte de positiva trender som präglat utvecklingen i ett par decennier. Det blev en anmärkningsvärt bra evenemangssommar där utmärkta genomföranden av Volvo Ocean Race, Nordea Masters och EuroPride + Göteborgs Kulturkalas just detta år stack ut lite extra. Under våren gjordes en politisk uppgörelse om att bygga toppmoderna ersättare för Scandinavium, Lisebergshallen och Valhallabadet inom ramen för en uppgradering av hela evenemangsstråket. Detta är ett storskaligt projekt som skulle ge helt nya möjligheter för både göteborgare och besökare.

Vital demokrati
Det fanns på förhand vissa farhågor inför genomförandet av valet 2018. Utfallet blev i stället, i ett övergripande demokratiperspektiv, mycket bra. Några egentliga störningar eller problem uppstod inte. Dessutom gav det demokratifrämjande arbetet goda resultat. Inför valet genomförde staden många aktiviteter för att få fler att rösta. Särskilda ansträngningar gjordes i områden där valdeltagandet brukar vara lågt. Det fanns även ett särskilt fokus på förstagångsväljare. Valdeltagandet i kommunalvalet blev 79 procent. Det var en ökning med 1,7 procentenheter jämfört med 2014. Särskilt glädjande var det att valdeltagande steg i några av de områden där det länge varit som sämst.

Ann-Sofie Hermansson (S)
Ordförande Kommunstyrelsen