Facknämnder – ekonomiskt utfall

Göteborgs Stads tjugotal facknämnder bedriver verksamhet inom ett flertal områden av olika karaktär. Här hanteras bland annat frågor kring stadsutveckling, kretslopp och vatten, bebyggelse, trafik, men även kultur, utbildning, medborgarservice och olika former av interna stödfunktioner.

Ekonomiskt utfall
Facknämnderna finansieras till cirka två tredjedelar av kommuninterna och externa intäkter, totalt 11,4 mdkr under året. Cirka en tredjedel finansieras genom kommunbidrag uppgående till 6,5 mdkr. Resultatet för 2018 är 236 mnkr, vilket är 245 mnkr högre än budget. Facknämnderna har de senaste åren positiva resultat omkring 150 mnkr. Årets resultat och avvikelsen mot budget är därmed högre än tidigare år. Överskottet beror till stor del på resurs- och kompetensbrist vilket leder till bitvis utebliven måluppfyllelse i verksamheten. Facknämndernas egna kapital uppgår vid årsskiftet till 749 mnkr.
Några nämnder redovisar ett negativt resultat, där fastighetsnämnden gör det med hänvisning till kostnader kopplade till bosättningslagen och kommunens skyldigheter att ordna temporära boenden för nyanlända flyktingar. Dessa kostnader har inte varit inräknade i nämndens budgetram utan kommer att värderas av kommunstyrelsen i samband med årsbokslutet.Social resursnämnd avviker mest positivt mot budget. Främsta orsaken är att ersättningar från Migrationsverket överstigit de fordringar som förvaltningen har tagit upp gentemot myndigheten.Överlag beskriver flertalet nämnder en resurs- och kompetensbrist både internt och på marknaden, vilket är den huvudsakliga förklaringen till övriga nämnders positiva resultat. Inom stadsutveckling skjuts många projekt framåt i tiden, varför kostnaderna också kommer att uppstå senare än planerat.Trots positivt resultat för året bedömer flera nämnder att det under 2019 och framåt kommer att krävas tydliga prioriteringar för att klara sin verksamhet inom den nuvarande ekonomiska ramen.

Fortsatt dämpad kostnadsutveckling
Facknämnderna har under flera år redovisat en relativt hög bruttokostnadsutveckling. Under 2017 genomfördes en förändring i redovisningen (komponentredovisning), som sänkte driftskostnaderna med cirka 250 mnkr för facknämnderna. Samma effekt finns kvar under 2018, vilket till del förklarar den dämpade kostnadsutvecklingen. Under året har investeringstakten ökat, men i resultaträkningen får det ännu inte så stort genomslag, dels eftersom det tar tid innan pågående investeringar aktiveras och dels eftersom många investeringar skrivs av under lång tid. På sikt kommer dock facknämndernas avskrivnings- och räntekostnader att öka.

Investeringar
Nämndernas investeringsutgifter (exklusive leasing) uppgick för 2018 till 4 mdkr vilket innebär en ökning med 0,6 mdkr jämfört med föregående år. Lokalnämnden och trafiknämnden står för merparten av årets investeringar. Större investeringar under året utgörs bland annat av investeringar i förskolor och grundskolor, investeringar som en följd av Västsvenska paketet samt investeringar inom vatten och avlopp. Nämndernas budgeterade investeringsutrymme för 2018 uppgick till 5,4 mdkr. Investeringarna har därmed, trots ökningen i förhållande till föregående år, inte genomförts i den takt som planerats. Flera stora investeringar har skjutits fram i tiden och kommer istället att belasta kommande år.

Årets resultat

Kostnadsutveckling