Finansiell analys av sammanställd redovisning

Årets resultat uppgick till 2 300 mnkr. I förhållande till föregående år är resultatet i stort sett oförändrat. Den långsiktiga finansiella handlingsberedskapen förstärktes därmed något under året. Investeringsvolymen ökade med 1,2 mdkr till 10 mdkr 2018.

I detta avsnitt görs en finansiell analys av Göteborgs Stads sammanställda redovisning, eller, som den benämns i privat sektor, koncernredovisning. Den sammanställda redovisningen omfattar kommunens nämnder, dess bolag samt kommunalförbund. Målsättningen är att identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom klargöra om Göteborgs kommun har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen.


Årets resultat


Årets resultat för sammanställd redovisning uppgick till 2 300 mnkr, varav kommunen bidrog med 1 792 mnkr, bolagen med 1 426 mnkr och kommunalförbund med negativt resultat om 11 mnkr. Justeringar för att hantera interna mellanhavanden, mellan kom-
munen och bolagen, uppgick till -906 mnkr och bestod i huvudsak av utdelning (810 mnkr) från bolag till kommunen samt internvinst vid fastighetsöverlåtelser.


Verksamhetens omsättning
Koncernen Göteborgs Stad redovisade under 2018 intäkter på 57,7 mdkr, varav drygt hälften bestod av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Jämfört med 2017 ökade intäkterna med 1,4 mdkr, där skatteintäkterna stod för en stor del av denna ökning. Inom kommunen ökade intäkterna med 2,8 procent eller 1,2 mdkr. I bolagssektorn ökade rörelsens intäkter med 2,5 procent jämfört med föregående år.


Investeringar
Koncernen Göteborgs Stad genomför från år till år stora investeringar när befolkningen växer och över tid kommer det ske en fortsatt omfattande stadsutveckling och utbyggnad av verksamhet. Bruttoinvesteringarna ökade jämfört med tidigare år och uppgick till 10 mdkr 2018, 1,2 mdkr eller närmare 14 procent högre än föregående år. Totalt sett var dock investeringsvolymen cirka 3,8 mdkr lägre än budgeterat och den huvudsakliga orsaken till detta var att projekt skjutits fram i tid. Avvikelsen beror på svårigheter att bemanna projekt och fördröjning av tillståndsprocesser. En stor orsak inom bolagssektorn är att ett markförvärv inte har genomförts under 2018.
Inom bolagssektorn stod Förvaltnings AB Framtiden inom klustret Bostäder för 2,5 mdkr av investeringarna. I övrigt gjordes bland annat investeringar på 0,9 mdkr inom klustret Energi, 0,9 mdkr inom Lokaler och 0,2 mdkr inom Hamn. Det interna bolaget Göteborgs Stads Leasing AB hade en investeringsvolym på 0,7 mdkr och de regionala bolagen, främst inom renhållning, investerade för 0,2 mdkr.
Grad av egenfinansiering av årets 
investeringar



Graden av egenfinansiering av årets investeringar blev fortsatt relativt hög, 74 procent, men lägre än genomsnittet för de fem senaste åren som uppgått till 90 procent. I jämförelse med föregående år minskar graden av egenfinansiering något när investeringsvolymen har ökat. Nyckeltalet är fortsatt relativt starkt framför allt beroende på ett samlat överskott. Till del påverkas också nyckeltalet av höga avskrivningskostnader vilka frigör investeringsutrymme.

Balansomslutning
Balansomslutningen uppgick till 100,8 mdkr, varav kommunen stod för 82,3 mdkr och bolagen för 67,8 mdkr. Interna mellanhavanden inom den sammanställda redovisningen var 50,1 mdkr. Göteborgs Stads balansomslutning i andelar av kommunalförbund var 0,8 mdkr. Balansomslutningen ökade med närmare 6 procent och en stor del av förklaringen är ökade investeringar.
Avkastning på eget kapital samt totalt kapital är exempel på lönsamhetsmått, som beskriver resultatet i förhållande till kapitalinsats. Avkastning på eget kapital minskade 2018 från 7,7 till 6,9 procent. Även avkastningen på totalt kapital visade en minskning från 3,8 till 3,2 procent. Genomsnittet över en femårsperiod är alltjämt drygt tre procent. Det är i detta sammanhang viktigt att poängtera att dessa mått bara ska ses som en indikator över tid, då nyckeltalen inte används i styrningen.
Soliditet



Soliditeten är ett mått på långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Soliditetsutvecklingen beror på förändringen av det egna kapitalet och tillgångar. För 2018 uppgick soliditeten till 32,9 procent, vilket var en marginell förändring från 32,4 föregående år. Soliditeten enligt fullfonderingsmodellen som inkluderar samtliga pensionsförpliktelser ökade med 1,5 procentenheter och uppgick år 2018 till 22,4 procent.
Det finns ingen generell nivå för hur hög soliditeten bör vara för en stad av Göteborgs storlek, men en hög soliditet innebär att handlingsfriheten ökar liksom förmågan att hantera fluktuationer i resultatutvecklingen. Det är viktigt att de enskilda bolagen som ingår i sammanställd redovisning har en god soliditet, annars riskerar kommunen som ägare att få skjuta till medel om bolagen får finansiella svårigheter. De olika bolagsklustren visar på goda och stabila soliditetsmått mellan 20 och 71 procent.


Skuldsättning


Detta nyckeltal anger hur stor den totala skuldsättningen är i relation till hela balansomslutningen. Skuldsättningsgraden uppgick till 67,1 procent, vilket var en fortsatt minskning om än marginell jämfört med föregående år. Detta är positivt för finansnettot och den minskade skuldsättningen innebär en minskad finansiell risk.
Den minskande skuldsättningsgraden beror till del på resultatnivåer som bidragit till en hög grad av egenfinansiering av investeringar, det vill säga en lägre belåningsgrad i relation till tillgångarna. Den totala upplåningen uppgick vid årsskiftet till drygt 42 mdkr, vilket var drygt 1 mdkr högre än förra året.
Likviditet



Årets kortsiktiga handlingsberedskap i form av kassalikviditet minskade med närmare 8 procentenheter jämfört med föregående år och låg 2018 på 27 procent. En stor del av förändringen förklaras av att mer av den totala låneskulden var klassad som kortfristig skuld.  Kommunens internbank fungerar även som internbank för kommunens bolag. Kommunen har under de senaste åren haft en nivå på kassalikviditeten som innebär att kommunen i kort och medellångt finansiellt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella betalningar. Under senare tid har det varit önskvärt att minimera de likvida medlen på banken då kostnader tas ut som en följd av negativ ränta.



Finansiella nettotillgångar


I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 10–20 års sikt, nämligen finansiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar, samt kort- och långfristiga skulder. Måttet är viktigt eftersom det speglar den finansiella handlingsberedskap som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. Måttet som försvagats över tid fortsatte ytterligare något nedåt och förändringen var 3,3 mdkr eller motsvarande 7,4 procent. De senare årens förändring förklaras till stor del av ökad tillämpning av RKR 18.1 (övergång till bruttoredovisning i samband med investeringsinkomster) och även av ökad låneskuld. Utöver detta bidrar också en ökning av leverantörsskulder till förändringen.


Pensionsåtagande
Kommunens totala pensionsåtaganden uppgick 2018 till 16,0 mdkr och var i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Av det totala pensionsåtagandet avsåg 10,7 mdkr åtaganden för pensioner och särskild löneskatt före 1998. Dessa åtaganden redovisas inte som en avsättning i balansräkningen utan som en ansvarsförbindelse enligt kommunal redovisningslag.



Sammanfattande analys
Koncernen Göteborgs Stad redovisade 2018 ett resultat på 2 300 mnkr. Jämfört med 2017 var resultatet marginellt sämre. Koncernens investeringar uppgick 2018 till 10 mdkr, en ökning med 1,2 mdkr jämfört med 2017. Bolagssektorns del av investeringsvolymen var 5,8 mdkr, kommunen stod för 4,3 mdkr. Jämfört med årets budget var investeringarna 3,8 mdkr lägre vilket främst är en följd av att projekt inom kommunen skjutits fram i tid.
Den sammanställda redovisningen för staden visar på positiva resultat på samma nivå som de senaste två åren. Graden av egenfinansiering av årets investeringar har därför kunnat hållas kvar på en fortsatt hög nivå, 74 procent, i förhållande till de ökade investeringsvolymerna. Soliditeten har samtidigt stärkts något och ligger nu på 33 procent. På motsvarande sätt har stadens skuldsättningsgrad minskat och ligger på 67 procent.Den demografiska utvecklingen, för Göteborg liksom kommunsektorn i stort, visar att finansieringen av det kommunala välfärdsuppdraget blir allt mer ansträngd. Rapporten Göteborgs Stads långsiktiga ekonomiska förutsättningar 2017–2035, visar ett gap mellan intäkts- och kostnadsutveckling kring 1 procent årligen fram till 2035.Sverige och Göteborg är beroende av utvecklingen av den globala ekonomin. Prognoser för BNP-utveckling framöver och osäkerheten kring nuvarande räntenivåer gör att det är än viktigare att bevaka den egna ekonomiska utvecklingen och utöva en aktiv ägarstyrning för att minimera risker vid bland annat lågkonjunkturer. Vikten av styrning av de stora investeringarna som behöver genomföras både i kommunen och i enskilda bolag kvarstår.

Resultaträkningen uppdelad på nämnder, kommunalförbund och bolag

Balansräkning uppdelad på nämnder, kommunalförbund och bolag

Finansiella nyckeltal