Framtidsbedömningar utifrån en omvärldsanalys

Göteborg är i början av ett stort utvecklings-språng som kommer att pågå i många år framöver. Staden växer och moderniseras. Befolkningen ökar och därigenom även det kommunala uppdraget med service och tjänster till de som bor, lever och verkar i staden. Det byggs infrastruktur och byggnader i en utsträckning som påminner om 60-talet. En prioriterad fråga i denna tillväxt är att skapa en socialt sammanhållen stad.

Tankemodellen med att Grunduppdraget, Stadsutveckling och Social hållbarhet
hänger ihop och är beroende av varandra, pekar på ett antal utmaningar att hantera.

Det kommunala grunduppdraget
Göteborgs demografiska fördelning har en förskjutning mot ökad andel barn och unga samt äldre, medan andelen invånare i arbetsför ålder minskar. Detta påverkar den så kallade försörjningskvoten, så att en mindre andel av befolkningen kommer att försörja en ökad andel. Detta är en utveckling som sker över hela landet och innebär att den idag dominerande finansieringen av välfärdsuppdraget, inkomstskatten, försvagas i relation till uppdraget.
En konkret utmaning som Göteborgs Stad står inför redan idag är ökad svårighet att rekrytera personal inom ett antal yrkesområden. Det handlar om rekrytering numerärt men även om svårigheten att få tag i rätt kompetenser. Just nu är det främst den rådande högkonjunkturen med arbetsgivare som konkurrerar om personal som bidrar till situationen, men på sikt är det försörjningskvotena som blir en allt större utmaning. Utöver detta bidrar ett generellt ökat välstånd i landet till ökade förväntningar på tillgång till och kvalitet i den kommunala servicen. Välfärdsuppdraget behöver effektiviseras genom bland annat digitalisering och användande av artificiell intelligens (AI).

Några framgångsfaktorer:

» Bedriva verksamhetsutveckling och effektivisera uppdrag
» Skapa attraktiva jobb för att bemanna det kommunala välfärdsuppdraget

Stadsutveckling
Stadsutveckling består av en komplex helhet för att skapa attraktiva stadsdelar genom bostäder, affärer, arbetsplatser, kommunal verksamhet, mötesplatser, parker och möjlighet till fritidssysselsättning och nöjen. Utbyggnaden av infrastruktur som i historiska mått är betydande med nya tunnlar och broar ger förutsättningar för stadsutvecklingen. Stora krav ställs på hållbarhet och modern infrastruktur. Komplexiteten ställer stora krav på samverkan mellan stadens olika aktörer och samarbetet med externa aktörer. Den egna organisationen kan bara till viss del påverka flödet i arbetet så att tiden från planering till det att bostäder är inflyttningsklara förkortas. En viktig del i processen är kommunikation och medborgardialoger.
God konjunktur är en förutsättning för att byggnation kan ske, men den har även en baksida i form av att det är svårt att upphandla byggentreprenader och rekrytera kompetens till den egna organisationen. Då det i stor utsträckning är privata byggbolag som står för byggandet är marknadens vilja att investera en väsentlig faktor för att planer ska förverkligas, och marknaden är konjunkturkänslig. Detaljplaner finns framtagna och beslutade i stor omfattning men en uppbromsning av konjunkturen riskerar medföra lägre takt i genomförandet.


Några framgångsfaktorer:


» Effektiva arbetsprocesser
» Inriktningsbeslut tidigt i planeringen 
och medborgardialoger

Social hållbarhet
Social hållbarhet är långsiktigt kanske den viktigaste 
av de tre områdena i tankemodellen. I grunden handlar det om ett samhälle där människor känner stor delaktighet. Så är det inte för alla i Göteborg idag. Människor och grupper upplever sig vara utanför vilket bland annat avspeglar sig i minskad trygghet och framtidstro. Livsvillkoren för människor behöver utjämnas.
En viktig förutsättning för aktivt deltagande i samhället är bostad, skolgång och arbete. Fler barn och ungdomar behöver ges ökade förutsättningar att lyckas bättre i skolan. Att nå gymnasiebehörighet och möjlighet att läsa vidare ger ungdomar hopp och möjlighet att påverka sin livssituation. Arbetsmarknadens utveckling är ytterst en grundförutsättning för att fler ska komma i arbete och egenförsörjning. Arbetslösheten har minskat under senare år men mer marginellt bland de grupper som står längre från arbetsmarknaden. För att underlätta för denna grupp och möta näringslivets behov av arbetskraft är jobbmatchning angeläget.Det är viktigt att arbetet för ett jämlikt Göteborg bedrivs engagerat och långsiktigt för att bygga en socialt sammanhållen stad.


Några framgångsfaktorer:

» Uthållighet i arbetet med Jämlikt Göteborg
» Fokus på bostad, skolgång och arbete


Befolkningsförändring
Göteborgs folkmängd har ökat oavbrutet sedan 1992 och de senaste åren har det varit en kraftig ökning där 2018 inte var något undantag. Med hela 7 800 nya göteborgare kunde vi vid årsskiftet räkna in 571 900 invånare. De senaste elva åren har folkökningen i genomsnitt varit 7 100 personer. Detta är en effekt av födelseöverskott och positivt flyttnetto. Födelse-
överskottet har i genomsnitt varit 3 300 personer. Flyttnettot, som varierat något mer, har varit mellan 3 000 till 4 900 per år. De senaste åren har flyttnettots sammansättning förändrats. Två tydliga trender syns, utflyttningen till kommunerna i Göteborgsregionen ökar samtidigt som invandringen ökar. Båda dessa trender förstärktes 2018. Framförallt är det barnfamiljer som flyttar ut från Göteborg, men det finns också en inflyttning av unga vuxna.
De senaste tre åren har invandringsnettot i det närmaste fördubblats. Det beror både på att arbets
krafts- och anhöriginvandringen ökat och att utvandringen minskat markant. Kommunmottagna flyktingar har minskat sedan toppåret 2016, då det kom 3 300 personer till Göteborg, jämfört med 2018 då det kom 2 400.Under 2018 blev över 3 000 bostäder inflyttnings-
klara, viket är det högsta antalet sedan mitten av 
1970-talet. Dessutom pågick byggandet av cirka 
7 000 bostäder vid årets slut. De som flyttar in i nybyggda bostäder har historiskt sett i hög utsträckning varit personer som redan bor i Göteborg. Mot bakgrund av detta kan det antas att det kommer att 
ske stora omflyttningar inom staden de närmsta åren.

Ekonomi
Tillväxten i världsekonomin tappar fart och frågan framåt blir hur regeringar och riksbanker agerar för att motverka en alltför snabb avmattning i ekonomin. Några osäkerhetsfaktorer som påverkat världsekonomin under de senaste åren, kan möjligen komma att lösas, exempel på sådana är handelskonflikter mellan USA och Kina samt Storbritanniens utträde ur EU. Swedbank konstaterar i sin senaste konjunkturrapport att ”i det nya politiska klimatet är det dessutom mindre troligt att vi får se en bra hantering av klimatrelaterade risker, som till exempel ökad förekomst av extremväder”. Detta till trots bedöms, i nämnda konjunkturrapport, BNP i världsekonomin för 2018 hamna i nivå med föregående år, strax under fyra procent. För de kommande åren bedöms 3,5 procent. Europaområdet bedöms hamna kring strax över en procent de kommande åren.
Sverige har haft ett antal år med stark tillväxt och fallande arbetslöshet men nu förväntas en inbromsning i ekonomin. Detta är flertalet konjunkturbedömare överens om. I Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ekonomirapport i december 2018 står det ”att den svenska konjunkturen nu har passerat toppen framstår som ett faktum”. Vidare bedömer SKL att ökningen av skatteunderlaget de kommande åren hamnar strax under tre procent vilket är cirka en procentenhet lägre än det tioåriga genomsnittet. Kommunsektorn kan således räkna med svagare tillväxt framöver och att det blir allt svårare att finansiera det kommunala uppdraget. Långsiktigt har sektorn också stora utmaningar med att klara finansiering och kompetensförsörjning utifrån den demografiska utvecklingen.
Arbetsmarknad
Arbetsförmedlingen skrev i sin arbetsmarknadsprognos för 2018–2020 att den svenska arbetsmarknaden utvecklas mycket starkt. De anger 111 000 nya jobb till 2020. Jobbtillväxten antas dock ske i långsammare takt under 2019 och 2020 än de närmast föregående åren. Tillväxten sker i samtliga län och sysselsättningsgraden förväntas öka till höga 79,5 procent.
Sysselsättningsgraden stiger bland både inrikes och utrikes födda. Åtta av tio nya jobb väntas gå till utrikes födda, där huvuddelen av den lediga arbetskraften finns. För att landets arbetsgivare ska kunna fortsätta att växa är det viktigt att ta tillvara kompetensen hos alla.Det är dock fortfarande många arbetssökande som har svårt att få fäste på arbetsmarknaden. Det gäller särskilt personer med kort utbildning. För att inte fler ska bli långtidsarbetslösa, och för att arbetsgivare ska få tag i den arbetskraft som efterfrågas, behövs fortsatt fokus på utbildningsystemen.Västra Götaland har haft tio år av jobbtillväxt. Höstens prognosundersökning från Arbetsförmedlingen visar att arbetsgivarna i länet är fortsatt positiva när det gäller efterfrågan och att de har fortsatt stora anställningsplaner. Enligt prognosen ökar antalet sysselsatta i länet med 26 000 under prognosperioden 2018–2019.Bristen på arbetskraft med rätt kompetenser fortsätter att hämma sysselsättningstillväxten. Det som ändå gjort det möjligt med en stark jobbtillväxt de senaste åren är tillskottet av utrikes födda. Under 2017 gick sju av tio arbetstillfällen som skapats till utrikes födda, vilket är en utveckling som bedöms fortsätta.Arbetslösheten förväntas fortsätta att minska i länet och uppgå till 5,9 procent 2019, vilket då blir första gången sedan 2008 som arbetslösheten understiger 6,0 procent. Arbetslösheten minskar för inrikes födda män och kvinnor samt för utrikes födda män under 2019. Samtidigt bedöms antalet inskrivna arbetslösa utrikes födda kvinnor att fortsätta öka. Det är också fortsatt svårt för dem som saknar en gymnasieutbildning att komma in på arbetsmarknaden, eftersom de flesta arbetsgivare efterfrågar minst en gymnasieutbildning vid rekrytering.

Miljö – varm sommar
Året som gick bjöd på mycket annorlunda väder. Snömängderna slog på vissa platser rekord, vintern varade länge och sommaren kom med full kraft redan i maj. I mitten av augusti hade 85 kommuner utfärdat bevattningsförbud och över 100 andra uppmanade sina invånare att använda dricksvattnet med försiktighet. I regionen hade en del kommuner historiskt låga nivåer i sina magasin och andra, däribland Göteborg, hade tillräckligt med vatten men ett distributionssystem som hade svårt att leverera i takt med den höga efterfrågan. Under hösten gjorde låga vattennivåer i Vänern och Rådasjösystemet att saltvattenkilen trängde hela vägen upp till råvattenintaget.
Under sommarens torka rasade flera kraftiga skogsbränder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppmanade till grillförbud i hela Sverige, inklusive i egna trädgårdar, vilket var en historisk åtgärd. I Västra Götaland utfärdade länsstyrelsen totalt eldningsförbud 25 juli till 14 augusti. Torkan slog hårt mot det svenska jordbruket och effekten syns till exempel genom halverade skördar med höjda livsmedelspriser som följd.I oktober publicerade IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) sin specialrapport om konsekvenserna av 1,5 graders uppvärmning. Forskarna konstaterar att världen nu har nått 1 grads uppvärmning och att 1,5 grader beräknas nås mellan 2030 och 2050. Den visar att det är en markant skillnad i vilka risker som uppstår vid 1,5 respektive 2 grader. De utgörs av generellt ökade risker av extrema väderhändelser som drabbar 100-tals miljoner fler människor men även risk för att irreversibla tröskeleffekter inträffar. Skillnaden mellan 1,5 och 2 grader är till exempel att korallreven förväntas dö ut helt. Fortfarande ligger nationernas åtaganden på en nivå som innebär 3 graders höjning. År 2018 var det varmaste året någonsin för havstemperatur och slog föregående års rekord.I november lyckades EU enas om ett ramverk för hur Parisavtalet ska genomföras och de röstade igenom en av de mest betydelsefulla lagarna på klimatområdet. Under hösten färdigställde miljö- och klimatnämnden rapporten Fossilfritt Göteborg – Vad krävs? Den redovisar vad 1,5-gradersmålet innebär på lokal nivå och hur staden kan bidra globalt. Göteborgs Stad har under de senaste åren också arbetat fram ett tematiskt tillägg, till översiktsplanen, för översvämningsrisker och förslag till beslut kommer under 2019.

Digitalisering
Digitalisering är en av vår tids viktigaste samhällsförändrande krafter och rätt använt kommer den att bidra till att förbättra service och tjänster, nå ökad effektivitet och möta den personella utmaningen. Digitaliseringen kommer att innebära nya beteenden, färdigheter och kunskaper samtidigt som annan kunskap blir föråldrad. Det kan ske genom att tryckt information blir digital, men handlar också om att automatisera olika processer, nyttja robotteknik eller artificiell intelligens för att ersätta vissa arbetsmoment. Automatisering innebär oftast att arbetsuppgifterna utförs på nya sätt då digital teknik medger nya typer av lösningar.
Potentialen på kort sikt är, enligt ett flertal olika rapporter, störst inom områden som administration, ekonomi, service, transport och teknik. På sikt beräknas potentialen för automatisering, att nyttja robotteknik och artificiell intelligens att öka även inom områden där kognitiva och icke förutsägbara arbetsuppgifter hanteras, till exempel för yrken inom vård, skola och omsorg.Att framgångsrikt arbeta med digitalisering är en möjlighet och utmaning som kräver tydlighet i mål och styrning för att få ett reellt genomslag. Det ställer krav på kompetenshöjande och motiverande insatser på alla nivåer i en organisation.