Jämställdhet och mänskliga rättigheter

Under hela 2018, då EuroPride firades för första gången i Göteborg, genomförde staden en mängd temadagar för att lyfta frågor kring mänskliga rättigheter och jämställdhet. Bland annat presenterades en unik studie om hbtq-personers arbetsmiljö i Göteborgs Stad och en stor kartläggning om hedersrelaterat våld och förtryck.

Foto: Beatrice Törnros.

Viktigt förbättringsarbete för likabehandling
Stadens arbete med jämställdhet och mänskliga rättigheter är viktiga kvalitetsfrågor då de bidrar till att stadens service och tjänster blir likvärdiga och till nytta för alla medborgare och brukare. Ett viktigt led i arbetet är de likabehandlingsplaner som stadens verksamheter tagit fram. Ett systematiskt arbetssätt behöver dock utvecklas för att säkerställa att tjänster och service blir jämställda och jämlika.


EuroPride firas i Göteborg för 
första gången
EuroPride, som är Europas största hbtq-arrangemang, firades för första gången i Göteborg 2018. Festivalen påbörjades 27 juli i Stockholm och avslutades i Göteborg 14-19 augusti. Göteborgs Stad medverkade under EuroPride på olika sätt som en del av stadens arbete för mänskliga rättigheter. Förutom ett stort antal lokala arrangemang fanns till exempel staden representerad genom ett 20-tal verksamheter i EuroPride Park på Kungstorget. Göteborgs Stads HBTQ-råd bjöd in till en politikerutfrågning på Stadsbiblioteket. I EuroPride Parade deltog staden bakom banderollen Göteborg 
– En stad för alla.

Förstärkt uppdrag att mobilisera
EuroPride tar avstamp i allas lika värde. Inför 2018 fanns ett förstärkt uppdrag i staden att under hela EuroPride-året genomföra en kompetenshöjande mobilisering kring mänskliga rättigheter och jämställdhet. En mängd temadagar arrangerades för medarbetare och chefer på kulturinstitutioner runtom i staden. Kvällstid bjöds allmänheten in till seminarier, panelsamtal och uppträdanden där frågor som heder, rasism, inkluderande jämställdhet, tillgänglighet och hbtq-rättigheter lyftes. Även studien Normer som skaver, om hbtq-personers arbetsmiljö i Göteborgs Stad, presenterades (se avsnitt Väsentliga personalförhållanden).
Som ytterligare en del av stadens uppdrag, samverkade Göteborgs Stad också med ett 15-tal ideella föreningar runt olika utåtriktade arrangemang.

Kompetenshöjningar om normer
Förutom EuroPride-satsningen vittnar året också om kompetenshöjande insatser kring normer runt om i staden för att lyfta frågor om jämlik och likvärdig tillgång till stadens service. Bland annat har flertalet högstadieklasser haft insatser kring normer och genus. Fokus har legat på hur sociala normer för maskulinitet kan ifrågasättas och förändras. Arbeten med hjälp av scenkonst och utbildningar har riktats till särskilda elev- och föräldragrupper.

Unik kartläggning genomförd om 
hedersrelaterat våld och förtryck
Städerna Stockholm, Malmö och Göteborg har tillsammans låtit Örebro universitet genomföra en gedigen kartläggning om det hedersrelaterade våldets och förtryckets omfattning och karaktär i de tre städerna. Kartläggningen gav ett brett kunskapsunderlag för fortsatt arbete att säkerställa allas, men framförallt barns och ungas, rätt till ett liv fritt från våld. Förutom unga flickor är hbtq-personer och personer med funktionsnedsättning exempel på grupper vilkas tillgång till grundläggande mänskliga rättigheter i en hederskontext är särskilt begränsade.
Kunskapen och rekommendationerna från kartläggningen kommer att inarbetas i stadens plan för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck som beräknas bli klar 2019.
Stödcentrum och kommission i arbetet 
mot hedersrelaterat våld och förtryck
En utredning av förutsättningar att starta ett stödcentrum för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck startades under 2018 och kommer att presenteras för kommunstyrelsen under våren 2019. Kommunstyrelsen fattade också beslut om att tillsätta en extern kommission för att utreda brister i ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Kommissionen ska arbeta under 2019 för att säkra att stadens verksamheter upptäcker och förhindrar att barn och unga utsätts för bland annat utförsel ur landet och tvångsgifte.


Staden organiserar mot rasism
Under 2018 har arbetet med att ta fram en plan för att stärka insatserna mot rasism tagit fart. Den lokala lägesbilden kring rasism har varit bristfällig och en medskapande process startade för att ge det civila samhället och de med egen erfarenhet inflytande över problembilden och planens åtgärder. En studie om minoriteters erfarenhet av rasism i kontakt med Göteborgs Stad som servicelämnare gjordes under hösten. Utifrån resultatet har workshops genomförts med 90 deltagare från stadens organisation, det civila samhället, flera av kommunstyrelsens råd samt ungdomsfullmäktige, för att identifiera utvecklingsområden. Studien och planen kommer att presenteras under våren 2019.
Plattformen Västsverige mot rasism har etablerats i samverkan med länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Arbetet sker inom ramen för European Coalition of Cities against Racism (ECCAR) tiopunktsprogram. Stadsledningskontoret fick i november i uppdrag att ta fram en ansökan om medlemskap till ECCAR.
Stadens arbete mot antisemitism 
och rasism
Efter händelser av antisemitisk karaktär hösten 2017 beslutade kommunstyrelsen att staden ska stärka sitt arbete mot antisemitism. Arbetet har omfattat kunskapshöjande, främjande och förebyggande insatser i skolan för att bemöta intolerans och antidemokratiska yttringar.
Levande Historia, vars syfte är att stödja satsningar inom skolan i demokrati och mänskliga rättigheter, har i samverkan med olika nätverk och aktörer haft aktiviteter med kulturinslag för att nå ungdomar, samt studiedagar för lärare. För första gången har staden uppmärksammat Black Ribbon Day, till åminnelse av stalinismens och nazismens offer.
Nationella minoriteter
I Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer och det sverigefinska rådet har frågor kring skolan lyfts. Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för att långsiktigt åstadkomma förbättrade levnadsvillkor för den romska befolkningen. Det sverigefinska rådet har särskilt lyft revitalisering av finska språket, tvåspråkig undervisning på finska och modersmålsundervisning.
Under året gjordes en utvärdering av handlingsplanerna för nationella minoriteter. Den visar på stora kunskapsskillnader i staden om minoriteterna och lagstiftning, att minoritetsfrågorna är lågprioriterade och handlingsplanerna okända. Under 2019 kommer handlingsplanerna för nationella minoritetsfrågor att revideras.