God ekonomisk hushållning, balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Inriktningar

Resultat

1. Staden ska över tid sträva efter resultatöverskott motsvarande minst två procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Resultatnivån ska vara förenlig med stadens riskexponering.

Storleken på årets resultat utgjorde 5,7 procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Genomsnittet för måttet ligger över en period på fem år på 4,1 procent. Generellt brukar ett resultat mellan 2 och 3 procent betraktas som god ekonomisk hushållning, eftersom ett sådant resultat ger utrymme för att över en längre tid skattefinansiera större delen av normal investeringsvolym i en kommun. Inriktningen med resultatöverskott på minst 2 procent bedöms som uppnått både för 2018 och över tid. Resultat exklusive jämförelsestörande poster, reavinster och utdelning uppgår till 364 mnkr, vilket motsvarar 1,2 procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning.

2. Staden ska över tid säkerställa att investeringsvolymerna är förenliga med stadens långsiktiga finansieringsförmåga. Hög
egenfinansieringsgrad ska eftersträvas.

Göteborgs kommuns nettoinvesteringar uppgick under 2018 till 3,9 mdkr vilket är en betydande ökning jämfört med tidigare års nivåer. Under de senaste tio åren har investeringsutgifterna i snitt varit på 2 mdkr. Trots nivåhöjningen på investeringarna ligger egenfinansieringsgraden på en hög nivå, 83,3 procent. Nivåer under 100 procent kommer att medföra behov av ökad upplåning för att delfinansiera investeringarna. Det är dock rimligt att egenfinansieringsgraden sjunker något när investeringsvolymerna är högre än en mer normal nivå.

3. Staden ska över tid bedriva stadsutveckling och exploatering inom ramen för god
ekonomisk hushållning.

Målsättningen att stadens exploateringsverksamhet ska bedrivas inom ramen för god ekonomisk hushållning ska ses över tid. 2018 års exploateringsverksamhet som omsatte närmare 1 mdkr gav efter avräkning mot inkomster ett negativt kassaflöde på 128 mnkr. Det genomsnittliga årliga kassaflödet från och med 2010 är negativt om drygt 30 mnkr. Det motsvarar en avvikelse på cirka fem procent vilket får bedömas som rimligt i förhållande till denna inriktning.

4. Staden ska över tid värdera och säkerställa de finansiella åtaganden som är kopplade till ägandet av stadens bolag.

Göteborgs Stadshus AB arbetar aktivt med att utveckla rutiner för när bolagsbeslut av principiell beskaffenhet eller stor vikt ska underställas kommunfullmäktige enligt kommunallagens bestämmelser 10:3. Exempel på att rutinen fångar dessa principiella ärenden är att kommunfullmäktige under året beslutat om Hamnens logistikstrategi och Stadsteaterns utbyggnad.

5. Staden ska i samband med betydande beslut om att ingå långsiktiga åtaganden i alla former eller att avyttra egendom värdera de finansiella konsekvenserna för stadens förmåga att upprätthålla god ekonomisk hushållning.

I budgeten för Göteborgs Stad anges att alla beslut om att förändra stadens verksamheter och åtaganden ska ske på beslutsunderlag som belyser ekonomiska konsekvenser för staden på längre sikt. Detta i syfte att säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling.

6. Staden kan enligt särskilt regelverk använda sig av resultatutjämningsreserv för att utjämna förändrade omvärldsförutsättningar på grund av framför allt konjunkturella svängningar.

Göteborgs kommun har utifrån tidigare års och årets resultat ett saldo för resultatutjämningsreserven på 2 609 mnkr. Avsättningen ger möjlighet att möta snabbt uppkomna intäktsbortfall till följd av omvärldsförändringar för att uppnå balanskravet. Därmed ökas kommunfullmäktiges handlingsberedskap att möta en snabbt försämrad konjunktur. Inriktningens intention är uppfylld.