Individ och familj

Färre hushåll var beroende av försörjningsstöd, till stor del beroende på en god arbetsmarknad. Bostadsbristen är fortfarande stor och många personer sökte stöd för att få hjälp att lösa sitt boende. 


Viktigt förbättringsarbete 
för egen försörjning
Fler personer har fått egen försörjning, vilket främst förklaras av den goda konjunkturen på arbetsmarknaden. Stadsdelarna har delvis olika förutsättningar att dra fördelar av den goda konjunkturen för att minska beroendet av försörjningsstöd. Staden har arbetat målmedvetet för att öka möjligheten till egen försörjning men arbetet för de som är längre från arbetsmarknaden behöver intensifieras om den fortsatta goda utvecklingen ska kvarstå.

Färre hushåll med försörjningsstöd
Färre hushåll har fått försörjningsstöd under 2018. Det totala antalet hushåll med utbetalt försörjningsstöd har minskat med 1 385 hushåll, ärenden som varit aktuella mer än 10 månader står för 30 procent av minskningen.
 ntalet ungdomar under 25 år som uppburit försörjningsstöd har minskat med 6 procent. De personer som fortfarande uppbär försörjningsstöd har större behov av stöd för att nå arbete eller studier.
Kostnaderna för utbetalningar uppgår till 944 miljoner kronor för 2018 vilket är 26 miljoner kronor mindre än under 2017. Utbetalningarna berörde sammantaget knappt 16 300 hushåll.
Bostadssituationen
Bristen på bostäder och trångboddhet har påverkat möjligheterna för människor och familjer, som står utanför den ordinarie bostadsmarknaden, att leva ett självständigt liv. Trots kraftsamling inom staden har utvecklingen gått åt fel håll. En utvärdering av planen mot hemlöshet 2015–2018 har visat att hemlösheten är kvar på samma nivå som när planen antogs 2015. Dessutom har den akuta hemlösheten fortsatt öka och merparten av ökningen består av barnfamiljer. De främsta orsakerna är befolkningsökning och bostadsbrist.
Bostadsbristen har fortsatt medföra höga kostnader för köpta boendelösningar. En tredjedel av kostnaden för vuxna har avsett personer och familjer som inte bedömts ha annat behov av stöd än att få ”tak över huvudet”. Från år 2011 till 2018 har kostnaderna för socialt boende dubblerats från 0,5 till närmare 1 miljard kronor. Jämfört med 2017 har kostnaderna för socialt boende för vuxna ökat med 7 procent och 57 miljoner kronor.Arbetssättet Bostad först har fortsatt att utvecklas som en metod mot hemlöshet. Det innebär att den som är hemlös måste få sin bostadssituation ordnad innan hen förväntas kunna ta itu med andra problem som till exempel missbruk. Drygt 100 personer har fått bostad genom arbetssättet. Ett mobilt boendeteam som arbetar riktat mot nyanlända som anvisats till Göteborg enligt bosättningslagen har startat i samverkan mellan fastighetskontoret och social resursförvaltning. Syftet är att stötta hushållen i att finna en annan boendelösning innan de fyra åren med genomgångsbostad löper ut.Stadens arbete med bostäder till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden beskrivs närmare under avsnitt Bebyggelse och bostad.
En samordnad planerings- och 
inköpsorganisation
Under året har en samordnad planerings- och inköpsorganisation (SPINK) etablerats i syfte att öka kvaliteten och minska kostnaderna. Personer som behöver insatser såsom boende eller vissa tjänster, ska erbjudas dessa och då rätt insats till rätt kostnad. Under 2018 har SPINK handlagt knappt 6 000 placeringsförfrågningar, varav 57 procent avser köp av boende. SPINK förväntas effektivisera arbetet och ge möjligheter till fördjupad uppföljning av insatserna för brukarna.

Stöd till personer som har problem med spel om pengar
Från den 1 januari 2018 har personer som har beroendeproblem med spel om pengar rätt till stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen på samma sätt som personer med alkohol- eller drogproblem. Göteborgs Stad har sedan 2004 ett spelberoendeteam som möter personer som har problem med spel om pengar, samt deras anhöriga. Under 2018 mötte Spelberoendeteamet 165 personer.


Den sociala barn- och ungdomsvården
Antalet anmälningar om barn som far illa har ökat under de senaste åren och har under 2018 fortsatt öka. Ett intensivt arbete för att förbättra vården och stödet till de mest utsatta barnen pågick under hela 2018. Nämnderna har arbetat intensivt med att uppfylla lagkravet om en utredningstid om max fyra månader. Flertalet nämnder har trots det fortfarande svårt att uppfylla lagkravet. Arbetet med att säkra kvaliteten har fortsatt hög prioritet.
Arbetet med Västermodellen gör barn delaktiga i verksamhetsutvecklingen. Modellen ska ge ökad delaktighet för de barn och unga som har kontakt med socialtjänsten. Barn och unga i verksamheterna intervjuas, intervjuerna och socialsekreterarnas erfarenheter sammanställs och gör att den professionella kunskapen kan systematiseras. Åtgärder har under året vidtagits i verksamheterna utifrån de synpunkter barn och unga lämnat.Antalet ensamkommande barn och unga med pågående placeringar har minskat då de stora åldersgrupperna har nått vuxen ålder och förväntas lösa sin boendesituation själva. Antalet ensamkommande barn som anvisats till Göteborg har fortsatt att minska under 2018.
Arbetsmiljö, rekrytering och stabil 
bemanning
Arbetsmiljön och svårigheterna att rekrytera socialsekreterare och arbetsledare med efterfrågad kompetens och erfarenhet har stått i fokus även 2018 genom det arbete som pågår kopplat till stadens handlingsplan för förbättrad arbetsmiljö. Socialsekreterarna är ofta nyutbildade och kompetensfrågorna har fortsatt hög prioritet. Under 2018 har omsättningen av socialsekreterare dock mattats av. Den förbättrade situationen bedöms bero på stadsdelsnämndernas strukturerade arbete samt en förändrad arbetsmarknad för socionomer.

Individ- och familjeomsorgens 
kvalitetsrapport
Kvalitetsrapporten för sektor Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder beskriver sektorns kvalitetsarbete. Det gemensamma arbetet med utvecklingen av socialtjänstens processer ger stöd i sektorns arbete och får ett särskilt värde i den personalsituation som råder inom sektorn.
Ett ökat användande av evidens- och kunskapsbaserade metoder beskrivs i rapporteringen samtidigt som den systematiska uppföljningen fortsatt behöver utvecklas. Också samverkan och samordning framhålls av nämnderna som ett angeläget utvecklingsområde.
Några nyckeltal